Jag valde att skriva om det lokala brottsförebyggande drogarbete som bedrivs i PiteÄ. Detta Àmne valde jag pÄ grund av Àmnets aktualitet och för att samtidigt fÄ en inblick i skolan, socialtjÀnsten och polisen pÄ den ort jag sedan ska genomföra min aspiranttjÀnstgöring. Syftet med arbetet Àr hur man i PiteÄ arbetar brottsförebyggande för ungdomar som riskerar att hamna i drogmissbruk. Jag har i bakgrunden anvÀnt mig av Torstensson & Wikströms rapporter dÀr de beskriver socialtjÀnsten, skolan och polisen som brottsförebyggare. I min resultatdel har jag intervjuat Thomas Karlsson polis och ungdomsutredare, Hanna Spinell Modig kurator pÄ Strömbackaskolan, samt Maria Lundholm fÀltassistent.

Tidigare forskning finner det angelÀget med vidare studier gÀllande lokala organisationsförhÄllanden för anmÀlningspliktigaprofessioner. Studien syftar dÀrför till att kartlÀgga hur rektorer som ansvarar för Ärskurs 7-9 pÄ kommunala grundskolor ien kommun i norra Sverige ser pÄ skolans ansvar nÀr barn far illa eller dÄ det finns misstanke om att ett barn far illa. Utöverdetta studeras Àven hur rektorerna resonerar kring barn som far illa eller misstÀnks fara illa samt skolans rutiner ochtillvÀgagÄngssÀtt i samband med detta. Fyra kvalitativa intervjuer av semistrukturerad karaktÀr ligger till grund för studienoch intervjuerna har dÀrefter analyserats med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visar att barn som far illa ansesvara ett brett begrepp och att det i mÄnga situationer Àr svÄrt att avgöra om ett barn far illa eller inte.

Utvecklingen av webben har frÄn att vara statisk i sin presentation och förmedling av informationövergÄtt till att vara mycket rikare pÄ funktionalitet och interaktionsmöjligheter. Ajax Àr ett begreppsom relaterar till en samling tekniker som nÀr de anvÀnds i kombination ger möjligheten att skapawebbapplikationer som sett till effektivitet och interaktion kan jÀmföras med lokala applikationer. Igrunden ger Ajax möjlighet till asynkron kommunikation vilket ersÀtter den traditionellawebbmodellens synkrona beteende. Detta leder till webbapplikationer kan inta en nyinteraktionsform dÀr innehÄll inte behöver laddas i form av hela sidor. Webbutvecklare stÀllsdÀrmed inför en rad problem nÀr dessa webbapplikationer skall skapas i jÀmförelse med dentraditionella webbutvecklingen och syftet med denna uppsats Àr sÄledes att kartlÀgga problem ochproblemomrÄden som finns vid webbutveckling med Ajax.

Syftet med denna uppsats Ă€r att ta reda pĂ„ hur lokala kommunikationskonsulter i Falun/BorlĂ€nge-regionen ser pĂ„ opinionsbildning via professionella konsulter. De centrala begrepp som avhandlas Ă€r PR, opinionsbildning och lobbying.Den teoretiska ram som omger undersökningen bestĂ„r av de teoribyggen som skapats av JĂŒrgen Habermas, James E. Grunig och LarsĂ„ke Larsson. Habermas stĂ€ller sig tveksam till den demokratiska nyttan av professionell opinionsbildning, Grunig Ă€r mer positiv och Larsson ser bĂ„de för- och nackdelar med PR-verksamheten. Larssons undersökning av opinionskonsulter frĂ„n 2005 refereras ocksĂ„.Undersökningen bygger pĂ„ intervjuer med ett antal kommunikationskonsulter verksamma i Falun och BorlĂ€nge.

För att minska dagens klimatpÄverkan krÀvs fullgoda energialternativ till de fossila brÀnslena. UtslÀpp frÄn fossila brÀnslen Àr idag en av de största orsakerna till de negativa klimatförÀndringar som sker pÄ jorden. Genom en ökad anvÀndning av alternativa fossilfria drivmedel kan en tydlig minskning av koldioxidutslÀpp till atmosfÀren ske. Biogas Àr ett sÄdant fossilfritt drivmedel som idag klassas som ett av de renaste. Biogasen framstÀlls frÄn olika typer av restprodukter frÄn samhÀllet.

Undersökningen handlar om hur Uppsala förvaltar sociala kapital i form av föreningsliv. Den handlar om hur Uppsala kommun arbetar med och ser pÄ föreningslivet, hur nÄgra föreningar i Gottsunda ser pÄ sin egen verksamhet, kommunen och föreningsliv i allmÀnhet. För att ge en teoretisk grund till min studie kommer jag att anvÀnda mig av Bourdieu?s begrepp socialt kapital, vilket i korthet innebÀr det vÀrde som kommer ur sociala nÀtverk. Det Àr en kvalitativ studie, dÀr resultatet frÀmst kommer frÄn semistrukturella intervjuer och intervjupersonerna Àr tjÀnstemÀn frÄn Uppsala kommun och företrÀdare för ett antal föreningar i Gottsunda.

Syfte: Syftet med föreliggande studie var att undersöka operationspersonalens följsamhet till rekommenderade och lokala föreskrifter av hygienrutiner inom ortopedioperation pĂ„ Centraloperation pĂ„ Östersunds sjukhus. Metod: Studien var en kvantitativ observationsstudie och genomfördes med hjĂ€lp av ett observationsprotokoll. Observationerna utgjordes av höft- och knĂ€plastiker och den sammanlagda mĂ€ngden observationer var tio stycken. Varje yrkeskategori i operationsteamet observerades utifrĂ„n olika moment, sĂ„som arbetsklĂ€der, lĂ€kemedelsberedning, huddesinfektion och sterildrapering. Följsamheten till hygienrutinerna i de olika momenten berĂ€knades i procent och delades in i tre grupper: 100 % fullstĂ€ndig följsamhet, 99-75 % delvis följsamhet och <75 % bristfĂ€llig följsamhet.

Denna studie har undersökt om det Àr innehÄllet pÄ lektionerna i Àmnet idrott och hÀlsa som gör att flickor har sÀmre betyg i Àmnet idrott och hÀlsa Àn pojkar. Vi har gjort en studie pÄ tvÄ gymnasieskolor i norrbotten dÀr vi genom enkÀter tagit reda pÄ vad eleverna tycker om innehÄllet pÄ idrottslektionerna. I enkÀten har vi Àven frÄgat om elevernas tankar kring betyg. Vi har kommit fram till att flickors och pojkars favoritidrott Àr bollsport, men förutom det har de olika favoritaktiviteter pÄ idrottslektionerna. Flickorna vill ha mer estetiska idrotter för att kunna förbÀttra sitt betyg, medan de estetiska idrotterna var de som pojkarna ville ha minst av pÄ idrottslektionerna.

Syftet med detta arbete Àr att belysa hur undervisning om hÄllbar utveckling (UHU) integreras pÄ gymnasieskolan. UHU Àr ett komplicerat perspektiv som enligt styrdokumenten skall finnas med i den gymnasiala undervisningen. Det har dÀrmed varit intressant att se hur verkligheten motsvarar dessa mÄl. Det som arbetet har fokuserat pÄ Àr hur lÀrare och rektorer tolkar perspektivet, hur det tillÀmpas i undervisningen, vilken betydelse styrdokumenten har för UHU samt vilka förutsÀttningar som styrningssystemet ger lÀrarna för att integrera UHU. Den empiriska delen av arbetet bestÄr av kvalitativa intervjuer med lÀrare och rektorer frÄn tvÄ gymnasieskolor i Halmstad.

I denna uppsats undersöker vi Export Processing Zones (EPZ) roll i ett lands ekonomiska utveckling, exemplifierat med Mexico. Fokus för uppsatsen Àr centrerat kring de bakÄtriktade lÀnkeffekter som förvÀntas uppstÄ som en effekt av ett EPZ-program. Fenomenet lÀngs den mexikansk-amerikanska grÀnsen kan sÀgas ha flera orsaker, men grundas i tillgÄngen pÄ billig arbetskraft samt nÀrhet till vÀrldens enskilt största konsumentmarknad. Uppsatsen visar pÄ ett minskat FDI-inflöde, ökad sysselsÀttning, begrÀnsad teknologiöverföring samt mest jobbspecifik kunskapsöverföring. Eftersom fÄ lokala eller inhemska underleverantörer kontrakteras av EPZ-företagen minimeras lÀnkbildningen.

Naturens mineralresurser Àr till viss del utnyttjade och uttömda, och framtiden Àr osÀker och omdebatterad. Ingen vet sÀkert exakt hur mycket metall som finns kvar i jordskorpan, hur mycket som gÄr att utvinna eller hur lÀnge resurserna kommer att rÀcka. Samtidigt har vi byggt in rena metallÄdror i vÄra stÀder i form av elkablar, telekablar och fjÀrrvÀrmerör. MÄnga av dem anvÀnds givetvis, men mÄnga Àr ocksÄ uttjÀnta och urkopplade, och dÀrmed tillgÀngliga för Ätervinning.Syftet med denna studie Àr att klarlÀgga hinder, drivkrafter och möjligheter för metallÄtervinning av urkopplade infrasystem i mark inom lokala el-, tele- och fjÀrrvÀrmenÀt i Sverige. För att uppnÄ detta tillfrÄgades Sveriges tio största Àgare av underjordiska lokala elnÀt om bl.a.

Riksidrottsförbundet har ett projekt som heter ett handslag med idrotten, dÀr RF delar ut 1 miljard kronor under en fyra Ärs period. Pengarna ska bland annat anvÀndas till att intensifiera samarbetet mellan skolor och idrottsföreningar. Under Handslagets tredje Är sÄ anvÀndes 34 procent av pengarna till samarbete med olika skolor, samarbete finns alltsÄ i stor utstrÀckning med skolorna. Syftet med vÄr studie var att undersöka lÀraren i idrott och hÀlsas attityd till att samverka med de lokala idrottsföreningarna. PÄ vilket sÀtt vill lÀraren i idrott och hÀlsa anvÀnda sig av de resurser som idrottsföreningarna kan erbjuda genom handslagspengarna Àr en av de frÄgor vi har titta pÄ.

Riksidrottsförbundet har ett projekt som heter ett handslag med idrotten, dÀr RF delar ut 1 miljard kronor under en fyra Ärs period. Pengarna ska bland annat anvÀndas till att intensifiera samarbetet mellan skolor och idrottsföreningar. Under Handslagets tredje Är sÄ anvÀndes 34 procent av pengarna till samarbete med olika skolor, samarbete finns alltsÄ i stor utstrÀckning med skolorna. Syftet med vÄr studie var att undersöka lÀraren i idrott och hÀlsas attityd till att samverka med de lokala idrottsföreningarna. PÄ vilket sÀtt vill lÀraren i idrott och hÀlsa anvÀnda sig av de resurser som idrottsföreningarna kan erbjuda genom handslagspengarna Àr en av de frÄgor vi har titta pÄ.

Mobbning har lÀnge varit ett problem bland barn och ungdomar och framförallt inom skolans verksamheter. I och med internets snabba utveckling har mobbningen börjat tas i uttryck pÄ en ny arena, nÀmligen internet. Detta kallas ofta för nÀtmobbning. Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur fyra olika grundskolor hanterar och förebygger nÀtmobbning med stöd av lagar och riktlinjer. Vidare Àr syftet att fÄ en förstÄelse för hur nÀtmobbning kan förebyggas genom att undersöka nÄgra faktorer som gör att fenomenet uppstÄr.

Bakgrund: Mycket finns skrivetkring strategiarbete i större företag men míndre om hur smÄ företag tÀnker och agerar strategiskt. DÀrför Àr det av vikt att öka kunskapen om hur det strategiska arbetet bedrivs i dessa företag, för den akademiska vÀrlden, företagarna sjÀlva samt deras intressenter. Syfte: Denna uppsats syftar till att bidra med kunskap om och förstÄelse för smÄföretagarnas strategiska arbete. Genomförande: Företagsledaren i smÄföretag Àr den person som enskilt har mest makt att pÄverka företagets handlingar. Uppsatsen baseras dÀrför pÄ en kvalitativ undersökning av företagare i 14 sörmlÀndska smÄföretag.