Sökresultat:
1981 Uppsatser om Örebro stad - Sida 33 av 133
VallkÀrra Stationsby - en del av det hÄllbara samhÀllet
Sammanfattning
Detta examensarbete behandlar problematiken mellan en
vÀxande stad och strÀvan att nÄ hÄllbar utveckling,
d vs hur vi skall minska vÄr negativa pÄverkan pÄ vÄr
miljö och omgivning, utan ?nna ett sett att nÄ sÄdana
strukturer som inte urholkar naturens naturtillgÄngar, den
ekonomiska vÀlfÀrden, det demokratiska systemet eller
vÄrt kulturella arv.
DÄ en stad stÄr inför behovet att expandera Àr det viktigt
att frÄga sig hur detta kan ske samtidigt som utbyggnaden
skall verka för den hÄllbara utvecklingen. Detta Àr
en mycket intressant men komplex frÄga som jag i detta
arbete försöker nÀrma mig. Arbetet Àr dock inte skrivit
med ambitionen att lösa denna stora frÄga, utan Àr ett ansprÄkslöst försök att
nÀrma mig ett av de synsÀtt pÄ hur vi kan skapa hÄllbara strukturer i en stad
som expanderar. I sökandet har jag tagit fasta pÄ hur vi genom infrastrukturen
och bebyggelsestrukturen kan bidra till att skapa hÄllbara strukturer.
Antimobbningsarbetet i grundskolan : En kvalitativ studie av hur pedagoger arbetar mot mobbning pÄ tre grundskolor i en mellanstor kommun i Sverige.
Syftet med studien var att fÄ fram en kartlÀggning av de verktyg som anvÀnds iantimobbningsarbetet pÄ tre grundskolor frÄn samma kommun i en mellanstorstad i Sverige. Studien har gjorts med ett kvalitativt perspektiv med hjÀlp avfokusintervjuer av fem pedagoger och tre skolledare. Studien visar att skolornahar ett systematiskt antimobbningsarbete som bygger pÄ att det förebyggandearbetet mot mobbning Àr det som ger ett gott resultat för att det inte ska uppstÄmobbning. De verktyg och arbetsmetoder som anvÀnds i det förebyggandearbetet mot mobbning Àr det som pÄ ett tidigt stadium ger det bÀsta resultatet iarbetet..
Ung och chef -Ja tack? En studie om unga chefers vÀrderingar och livsmönster
Intresset kring mode Àr stort i Sverige och handeln med detaljhandelsvaror ökar för varje Är. Det senaste Äret har dock varit tufft för mÄnga företag i branschen, bÄde nationellt och internationellt. Rapporter visar att handeln ökar totalt sett i landet, men att det finns stora regionala skillnader. StorstÀderna i landet ökar mest bÄde befolkningsmÀssigt och handelsmÀssigt, pÄ bekostnad utav övriga regioner. Rapporter visar Àven att trenden gÄr mot att de mindre lokala butikerna blir fÀrre och de stora butikskedjorna ökar sin utbredning vÀrlden över.Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och försöka förklara om en mellanstorstad i Sverige har de förutsÀttningar som krÀvs för att etablera en butik frÄn en vÀrldsomfattande modekedja, varvid huvudsakligen kvalitativ metod anvÀnts.
Betesdjur eller maskiner pÄ lÄnggrÀsytor i urban miljö : alla fall Àr unika!
Ekonomi Àr ett Àmne som alltid Àr aktuellt nÀr det kommer till att spara pengar. Ett Àmne som blivit allt viktigare de senaste Ären Àr hur vi kan minska pÄ miljöpÄverkan. Malmö stad har valt att se över helhetsperspektivet med en miljövÀnlig parkskötsel och inriktat sig pÄ Bulltofta rekreationsomrÄde. En del av detta Àr att eventuellt lÀgga om, delar av skötseln av lÄnggrÀsytor pÄ Bulltofta rekreationsomrÄde, för betesdjur som ett alternativ till maskiner. Jag har, genom att vÀlja ut ett begrÀnsat omrÄde, jÀmfört hur Ärskostnaden, brÀnsleförbrukningen och CO2-utslÀppen skiljer sig i de bÄda alternativen.
Grönytefaktorn, ett verktyg för en grön och tÀt stad? : fallstudier av förtÀtningsprojekt i Malmö
Uppsatsen undersöker grönytefaktorn som ett verktyg för att kontrollera andelen grönyta i förtÀtningsprojekt. Detta för att se om grönytefaktorn kan vara ett planeringsverktyg för att nÄ en grön men tÀt stad. Arbetet utgÄr frÄn de fyra aspekterna att en hög grönytefaktor ger en bÀttre infiltration av dagvatten i marken, ett bÀttre mikroklimat, en högre biologisk mÄngfald samt en mer rekreativ miljö för de boende. Om sÄ Àr fallet undersöks genom fallstudier. De omfattar förtÀtningsplaner i Malmö dÀr grönytefaktor och exploateringstal Àr berÀknade för situationen före och efter förtÀtningen har Àgt rum.
Rum i marginal : nya möjligheter för aktivering av mellanrum och offentliga möten
I mÄnga svenska stÀder gÄr det att upptÀcka fenomenet av det peri-urbana landskapet och en planering som strÀvar efter en expansiv stadsutveckling. Det Àr ett hybridlandskap, en expanderad stad dÀr skillnaden mellan stad och land inte existerar i form av en exakt grÀnslinje. Staden innehÄller samtidigt miljöer och platser, i flera fall centralt belÀgna som tenderar att glömmas bort, ÄsidosÀttas eller placeras i ett vÀntans lÀge vid planering. Dessa tomma ytor och hÄligheter utan definierad funktion Àr platser som befinner sig i ett grÀnsland - mellan det planerade och det oplanerade, vilket pÄverkar den angrÀnsande bebyggelsen och marken. Detta ger upphov till arbetets tema - rum i marginal, mellanrum som blir en outnyttjad resurs vid planering.
Uppföljning av dagvattenmagasin pÄ LÀrkgatan i VÀxjö stad. : Monitoring of storm water management on LÀrkgatan in VÀxjö city.
Dagvattenmagasin byggs för att fördröja och avlasta ledningssystemet dÄdagvattenmÀngderna i dem Àr stora för att sedan leda tillbaka vattnet i ledningssystemetnÀr vattenmÀngderna har sjunkit.Examensarbetet syftar till att undersöka och analysera vad som behövs göras för attanvÀnda ett dagvattenmagsinet som Àr dimensionerat för tioÄrsregn redan vid femÄrs- ochtvÄÄrsregn.Arbetet grundas pÄ fÀltstudier och analys av hur systemet Àr uppbyggt. BerÀkningar hargjorts för studera flöden i ledningar och fyllnadsgrad i magasin. Resultatet visar att det Àrmöjligt att med relativt enkla ÄtgÀrder kunna utnyttja det aktuella magasinet redan vid 2-och 5-Ärsregn..
Vad fÄr organisationen för betydelse för stiftelser?
Syfte: Syftet med denna explorativa studie Àr att jÀmföra tvÄ stiftelseförvaltare i Sverige för att se vilken organisationsstruktur de har, anledningen till varför de vÀljer den formen av struktur, vilka konsekvenser fÄr organisationsstrukturen och hur effektivt fungerar respektive struktur för stiftelseförvaltaren. Metod: Ett flertal intervjuer har genomförts med Göteborg och Stockholms Stad samt LÀnsstyrelsen med hjÀlp av mina intervjufrÄgor. LÀmplig litteratur och vetenskapliga artiklar har valt ut för att kunna fÄ fram relevant referensram. För att kunna analysera referensramen och den insamlade datan har analysen delats upp i fem kategorier 1 organisationsstruktur, 2 samförvaltning, 3 stiftelselagen, 4 allmÀnnyttan, 5 kostnader och effektivitet. Slutsats: AnvÀnds "fel" orgnisationsstruktur i verksamheten leder det till ineffektivitet som ger ökade kostanader.
BorÄs - skulpturernas stad : ur ett genusperspektiv
StĂ€der anvĂ€nder sig idag av offentlig konst som del i sin marknadsföring i strĂ€van efter att vĂ€cka uppmĂ€rksamhet vilket i sin tur ska gynna staden pĂ„ en rad sĂ€tt, dĂ€ribland skapa tillvĂ€xt. En annan viktig aspekt i den offentliga konsten Ă€r att den ocksĂ„ kan kopplas ihop med de vĂ€rderingar och normer som finns i det samhĂ€lle den befinner sig i, dĂ„ den Ă€r en del i den rĂ„dande samhĂ€llstrukturen.Det som varit avsikten med undersökningen Ă€r att urskilja de normer och vĂ€rderingar som kan spĂ„ras till de utvalda skulpturerna som undersökningen baseras pĂ„ vad gĂ€ller könsrepresentationen. Genom en uppdelning av samtida figurativa skulpturer som befinner sig i BorĂ„s stadskĂ€rna gjorda av manliga respektive kvinnliga konstnĂ€rer har det framkommit mönster och regelbundenheter i synen pĂ„ kön, men ocksĂ„ dess gestaltning. Uppdelningen visar pĂ„ att manliga konstnĂ€rer frĂ€mst avbildar andra mĂ€n, medan kvinnliga konstnĂ€rers motiv Ă€r mer varierande. Detta Ă€r en orsak till mannens synlighet och kvinnans osynlighet i BorĂ„s stadsrum som pĂ„ sĂ„ sĂ€tt kan spĂ„ras till skulpturrepresentationen.Ăven placeringen vittnar om att stadsrummet frĂ€mst Ă€r mannens rum dĂ„ de skulpturer av mĂ€n befinner sig pĂ„ centrala platser kopplade till makt, medan de kvinnliga i konstnĂ€rernas verk i större utstrĂ€ckning befinner sig pĂ„ platser som saknar institutionell makt som t.ex.
ABP - Animaliska biprodukter i butiker
Animaliska biprodukter (ABP) Àr ett kontrollomrÄde inom livsmedelskontrollen i Stockholms stad. ABP Àr hela eller delar av djurkroppar och produkter av animaliskt ursprung som inte Àr avsedda som livsmedel och Àr indelade i tre kategorier baserat pÄ risk för mÀnniskors och djurs hÀlsa. Kontroller har hittills prioriterats för animalieanlÀggningar dÀr den största risken finns och de utförs av veterinÀrer anstÀllda pÄ livsmedelskontrollen. Det har nu blivit aktuellt för kommunen att utöka kontrollomrÄdet ABP systematiskt till alla objekt med start i butiker.
Syftet med det hÀr arbetet var att kartlÀgga butikers ABP-problematik genom kontroller i fÀlt samt att genom kontakter med statliga myndigheter och andra berörda instanser kunna föreslÄ en lÀmplig kontrollplan för ABP i Stockholms stad.
En litteratursökning utfördes för att fÄ mer kunskap kring omrÄdet animaliska biprodukter samt vilken lagstiftning och vilka problem det medförde. KartlÀggningen utformades som en fÀltstudie genom intervjuer med butikschefer följt av en riskvÀrdering för ABP i butik.
Samverkan mellan förskola & förskoleklass : En studien av förskollÀrarnas syn pÄ samverkansarbetet, överlÀmningar och barns sprÄkutveckling
Syftet med denna studie Àr att studera förskollÀrarnas syn pÄ samverkan mellan förskola och förskoleklass i tvÄ olika rektorsomrÄden i samma stad, och mer specifikt hur man uppfattar överlÀmningen mellan de olika verksamheterna och vilken roll förskolebarns sprÄkutveckling spelar för denna överlÀmning. Studien belyser frÄgor om hur förskollÀrarna upplever samverkan och överlÀmningar till andra verksamheter. Studien klarlÀgger ocksÄ hur förskollÀrarna aktivt arbetar för att frÀmja barnens sprÄkutveckling inför skolstarten.Genom en kvalitativ undersökningsmetod i form av intervjuer har empiri samlats in i en mellanstor svensk stad frÄn fem förskolor i södra stadsdelen och fem förskolor i norra stadsdelen. Den insamlade empirin har sammanstÀllts och jÀmförts, för att se efter eventuella skillnader mellan tvÄ olika rektorsomrÄden. I litteraturöversikten presenteras tidigare forskning inom omrÄdet samverkan, överlÀmning och barns sprÄkutveckling.
Hand, hjÀrta och huvud : En studie om skolans resurser och deras betydelse för elevers resultat
Studien undersöker sambandet mellan skolans resurser och elevresultaten i engelska Är nio i en medelstor stad i Mellansverige. Syftet Àr att genom enkÀtundersökningar och intervjuer studera vilken inverkan skolans resurser har pÄ elevernas studieresultat i engelska. Studien utfördes genom intervjuer med rektorer pÄ ett antal skolor, samt genom analyser av resultatstatistik frÄn Skolverket.Resultaten som presenteras visar att det gÄr att se ett samband mellan elevernas resultat och skolornas resurser sÄsom tid, gruppstorlek och organisation. Vidare framgÄr att verksamheten i engelskundervisning varierar stort och att kontinuiteten överlag Àr dÄlig.  .
Den fysiska planeringens möjligheter och begrÀnsningar - att frÀmja fysisk aktivitet
Detta arbete tar sin utgÄngspunkt i hur det genom den fysiska planeringen kan vara möjligt att frÀmja fysisk aktivitet. Idag har mÄnga en passiv och stillasittande livsstil och detta har direkta negativa effekter pÄ vÄra kroppar och vÄr hÀlsa. MÀnniskor Àr i grunden skapade för att utföra sysslor som krÀver fysisk aktivitet och nÀr vi i dagens samhÀlle inte kan tillgodose oss detta behov pÄ ett naturligt sÀtt i vardagen börjar vi pÄ olika sÀtt mÄ dÄligt, bÄde fysiskt och psykiskt. Utformningen av miljöerna vi rör oss i dagligen Àr en viktig faktor gÀllande vilken mÀngd fysisk aktivitet vi uppnÄr. Hur det pÄverkar oss och vilka möjligheter och begrÀnsningar den fysiska planeringen har gÀllande att frÀmja fysisk aktivitet undersökas i detta arbete.
Att angöra Ronneby
Arbetet har sin utgÄngspunkt i en beskrivning och analys av den befintliga
situationen. Med hjÀlp av den historiska bakgrunden har analysen fördjupats.
ArbetsomrÄdets avgrÀnsning har gjorts med hÀnsyn till infarternas strÀckning
och utformning.
Förslagsarbetet har varit inriktat pÄ att ge de tre infarterna en egen
identitet samtidigt som det ska finnas ett gemensamt tema som Àr specifikt för
Ronneby. Utformningen av förslagen ska förstÀrka vissa attraktiva faktorer
medan annat som inte Àr lika attraktivt tonas ner.
Arbetet Àr ett idéförslag hur Ronneby som stad skulle kunna göras attraktivare
genom vackra, vÀrdiga och funktionella infarter..
S:t GöransomrÄdet : gestaltningsprogram för ett stadsutvecklingsomrÄde pÄ nordvÀstra Kungsholmen i Stockholm
North Western Kungsholmen in Stockholm is confronting big changes and Stockholmsstad is planning that the area will be an extended part of the existing structure in centralStockholm. Dwellings and offi ces are built and the population increase heavily. Th isresult in a need to look at how public green areas can develop and be designed. Th epurpose is to design a proposal for a master plan of S:t GöranomrÄdets public greenareas. Exploateringskontoret, Stockholm stad, who has initialized the task, claim thatthere is a need of clarifying and shield the qualities in the green areas of today and howto create new green structure.The problem formulations which are current in this master thesis are:? Is there a need of a distinct identity for the green areas of S:t GöransomrÄdet? If so,how is this created?? How can the green parks and nature areas inside S:t GöransomrÄdet be improved anddevelop?? How can the connections between the green areas inside S:t GöransomrÄdet beclarifi ed and how can they connect to the surroundings?To get inspiration and information for the design this thesis include a study of theincluding parts in the design process.