Sökresultat:
30161 Uppsatser om Öppna intervjuer - Sida 18 av 2011
Framtidens Energisystem : Kunskapshöjning för barn och ungdomar
MÄlet med detta arbete Àr att bÀttre förstÄ hur riktlinjer ska skapas och anvÀndas. UtgÄngspunkten har varit att media uppmÀrksammat ett flertal incidenter dÀr frÀmmande mÀnniskor tog oönskad kontakt med olika förskolor i KarlskronaomrÄdet. Författarna ville dÄ se över hur kommunen arbetade med frÄgor om yttre hot vilket medförde att arbetet utmynnade i ett försök om att bÀttre försöka fÄ förstÄelse för riktlinjer och dess anvÀndning dÄ kommunen vid arbetets start saknade riktlinjer för yttre hot av denna typ. Metoden som anvÀnts Àr av kvalitativ art i form av intervjuer med nÄgra sÀkerhetsansvariga för förskolor i andra svenska kommuner. Resultatet av dessa intervjuer tillsammans med kompletterande material frÄn generella tillvÀgagÄngssÀtt för identifikation och analys av sÀkerhetsproblem resulterade i ett förslag pÄ arbetsmetoden vid skapandet av riktlinjer samt en pÄminnelse om att se över befintliga riktlinjer för yttre hot..
Motivation - för vem ?
Syfte: Syftet Àr att undersöka hur olika motivationsfaktorer kan pÄverka de anstÀllda, samt undersöka i vilken mÄn ledaren anvÀnder sig av motivationsfaktorerna. Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÀr studiens data bestÄr av litteratur, intervjuer samt internetkÀllor. Empirin bestÄr av totalt Ätta intervjuer, tvÄ stycken med ledarna frÄn de olika företagen och de resterande med medarbetarna . Dessa intervjuer har varit vÀldigt detaljerade och detta har medfört att vi har kunnat göra en bra jÀmförelse med teorin samt mellan ledarna och medarbetarna. Resultat & slutsats: De resultat som vi kom fram till var att motivationsfaktorer Àr a och o i ett företag, dock finns det ingen gyllene vÀg att följa, man mÄste utifrÄn sina förutsÀttningar och sina mÄl hitta sin egen vÀg. Samt kom vi fram till att dessa faktorer endast ger effekt dÄ de ges pÄ rÀtt sÀtt efter de omstÀndigheter och förhÄllanden som föreligger. Förslag till fortsattforskning: Det hade varit intressant att genomföra liknande studie fast i större skala för att se om resultatet fortfarande Àr detsamma eller om det skiljer sig. Uppsatsens bidrag: Uppsatsen har bidragit till att vi har fÄtt en insikt om att motivation inom företagen kan variera beroende pÄ vilka företag det Àr och hur de arbetar .
Kunskapsöverföring i snabbvÀxande datakonsultföretag
AbstractTitel: NÀr rykten blir nyheter ? Lokalpressen och Flashback ForumFörfattare: Anna Jernberg, Annica HallquistHandledare: Anna Edin Uppsatsen behandlar relationen mellan Flashback Forum och GÀvles lokaltidningar Gefle Dagblad och Arbetarbladet. Om hur nÀra de jobbar varandra, medborgarjournalisternas betydelse, vem som sÀtter agendan och hur tidningarna jobbar med de etiska spelreglerna. I viss mÄn Àven ryktesspridning.Syftet med uppsatsen var att studera om och i sÄ fall hur medborgarjournalistiken bidrar till morgondagens nyheter via Flashback Forum.De metoder vi har anvÀnt oss av för att nÄ vÄr slutats Àr komparativ metod och semistrukturerade intervjuer. Den komparativa analysen för att se i hur mÄnga fall lokalpressen anvÀnder sig av Flashback och hur vÄra informanter i intervjuer sÀger sig arbeta med detta forum.Materialet kommer frÄn intervjuer med journalister, Arbetarbladet (AB) och Gefle Dagblads (GD) nÀtupplagor samt trÄden pÄ Flashback Forum Mord pÄ kvinna, GÀvle 20/9-14 som handlar om mordet pÄ Stora Esplanadgatan.
Man lÀr sig utan att man vet om det - skönlitteratur i SO-undervisningen
UtgÄngspunkten för vÄr uppsats har varit att undersöka skönlitterÀra böckers vÀrde i SO-undervisningen och se pÄ vilket sÀtt dessa kan anvÀndas sÀrskilt i religions-undervisningen. För att fÄ vÄra frÄgestÀllningar besvarade har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare, facklitteraturstudier samt orienterat oss i skönlitterÀr ungdomslitteratur. NÄgra huvudargument för att anvÀnda skönlitteratur i SO-undervisningen, som framkommit vid intervjuer och litteraturstudier, Àr att skönlitteraturen förmedlar förstÄelse för det frÀmmande och kan hjÀlpa eleverna att finna sin identitet. Ur resultatet framgÄr att de intervjuade lÀrarna frÀmst bearbetar litteraturen genom diskussion och reflektion, men ocksÄ med andra metoder som till exempel drama- och vÀrderingsövningar. Det vi bland annat har kommit fram till Àr att anvÀndandet av skönlitteratur berikar undervisningen nÀr fakta levandegörs dÄ den sÀtts i ett narrativt sammanhang..
Ett Äldrande Sverige : En studie om konsekvenser och ÄtgÀrder pÄ nationell och kommunal nivÄ.
Uppsatsen handlar om den Ă„ldrande befolkningen som Ă€r ett internationellt fenomen och en viktig samhĂ€llsutmaning. Fokus i uppsatsen ligger pĂ„ nationell och framför allt kommunal nivĂ„. Syftet Ă€r att redogöra för konsekvenserna av en Ă„ldrande befolkning och att redogöra för de Ă„tgĂ€rder som finns pĂ„ nationell nivĂ„ och framför allt pĂ„ kommunal nivĂ„ genom att undersöka fyra utvalda kommuner (Ărebro, Kumla, HĂ€llefors och Ljusnarsberg). Syftet Ă€r Ă€ven att kartlĂ€gga andelen Ă€ldre i svenska kommuner. BĂ„de kvantitativ och kvalitativ metod har anvĂ€nts.
Mobbning - sÄ kan det förebyggas
Syftet med vÄrt examensarbete Àr att fÄ kunskap om hur mobbning yttrar sig, för att kunna förhindra, förebygga och hantera det. Vi vill ge lÀsaren en möjlighet att fÄ upp ögonen för problematiken kring mobbning och vilka följder den kan ge. I vÄr litteraturdel redogör vi för tryggheten hos individen och i gruppen, hur viktig kommunikationen mellan hemmet och skolan Àr, hur man pÄ olika sÀtt kan förebygga mobbning samt hur man ser att barn mobbar eller blir mobbade och vilka följder det kan leda till. I den empiriska delen har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer för att undersöka en förskola och en skolas arbete med och mot mobbning. Resultatet av dessa intervjuer samt en analys med likheter och skillnader mellan verksamheterna, redovisas i denna del.
Miljöundervisning, finns den?
VÄrt syfte med detta examensarbete Àr att fÄ en inblick i vad miljö Àr enligt elever och lÀrare och hur miljö syns i undervisningen. För att ta reda pÄ detta har vi utgÄtt frÄn styrdokumenten och kursplanerna, samt litteratur som behandlar miljöundervisning. Studien baseras pÄ enkÀtundersökningar med pÄföljande intervjuer i tvÄ klasser i Är 3 pÄ tvÄ skolor, dÀr bÄde elever och lÀrare deltagit. EnkÀtresultatet redovisas i lÀttöverskÄdliga tabeller och utdrag ur intervjuerna publiceras i arbetet. Vi vill ocksÄ undersöka hur styrdokumenten efterföljs i de tvÄ undersökta skolorna.
Organisatoriska inköp av tillfÀllig sjukvÄrdspersonal: en
fallstudie pÄ Sunderby sjukhus
PÄ grund av bristen pÄ specialistutbildade sjuksköterskor i Norrbotten tvingas sjukhusen vÀnda sig till bemanningsföretag runt om i landet för att klara av vÄrdtrycket och Àven i fortsÀttningen kunna erbjuda den vÄrd patienter krÀver och har rÀtt till. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur organisatoriskt inköpsbeteende ser ut vid inköp av tjÀnsten tillfÀllig sjukvÄrdspersonal. Författarna valde att studera Sunderby sjukhus och genomförde tre intervjuer. Vid dessa intervjuer framkom att lagen om offentlig upphandling innebÀr att köpet indelas i tvÄ delprocesser, en för avtal och den andra för bestÀllning. Det Àr dock viktigt att dessa ses som delar av en helhet eftersom de bygger pÄ varandra.
En förÀndrad vÀgledning med ny gymnasiereform
VÄrt examensarbete har som syfte att undersöka om studie- och yrkesvÀgledarens roll pÄ gymnasiet kan förÀndras med den nya gymnasiereform som föreslÄs i gymnasie-utredningen. Vi har med hjÀlp av intervjuer undersökt vad som pÄverkat eleverna till valet av yrkesförberedande gymnasieprogram samt vad de har för tankar kring fortsatta studier och arbete. Det empiriska materialet har samlats in pÄ en gymnasieskola i SkÄne genom tio kvalitativa intervjuer med elever, varav fem elever frÄn ?Fordonsprogram-met? och fem elever frÄn ?Hotell- och Restaurangprogrammet?, samt fyra intervjuer med vÀgledare. Vi har anvÀnt oss av teorier och tidigare forskning som förklarar pÄverkansfaktorer, framtidstankar och vÀgledarens roll.
Skolan : en pÄverkansfaktor för kriminalitet? Kriminellas syn pÄ den egna skoltiden
Syftet med detta arbete har varit att belysa kriminellas syn pÄ den egna skoltiden. Genom intervjuer har jag velat fÄ fram vad de intagna sjÀlva sÀger om sin skoltid för att kunna se vilka faktorer i skolan som kan ha pÄverkat den framtida, kriminella banan. Intervjuer har gjorts dÀr fyra intagna sjÀlva har svarat pÄ frÄgor om den egna skoltiden. Litteraturstudier och forskningsrapporter har anvÀnts för att jag ska kunna finna gemensamma pÄverkansfaktorer. Resultatet visar att skolk Àr en av de faktorer som finns med i mÄnga kriminellas bakgrund.
Den sista utvÀgen - Tretton skolledares syn pÄ externa placeringar
Andersson, HÄkan & Sellbjer, Andreas (2008). Den sista utvÀgen. Tretton skolledares syn pÄ externa placeringar. (The last way out. Thirteen headmasters view on external placings).
SjÀtte vÄningen. Om medarbetarnas syn pÄ internkommunikation (Göteborgs Stads ubildningsförvaltning)
Titel SjÀtte vÄningen ? om medarbetarnassyn pÄ internkommunikationFörfattare Charlotta Hemert & Edith RudströmKurs Examensarbete, grundnivÄ,institutionen för journalistik ochmasskommunikation vid GöteborgsUniversitet.Termin Höstterminen 2008Handledare Jan StridSidantal 39Syfte Syftet med studien Àr att undersökainternkommunikationen pÄ GöteborgsStads Utbildningsförvaltning.Metod Kvalitativa intervjuer med tio personer.Material Intervjuer med medarbetare frÄnBurgÄrdens gymnasium och EsterMosessons gymnasium.Huvudresultat Utbildningsförvaltningensinternkommunikation nÄr alla medarbetare inom förvaltningen. Dock anvÀnder medarbetarna olika kÀllor för att tillfredsstÀlla olika behov. De upplever inte samhörighet medorganisationen och önskar dÀrför att ledningen ska synas mer. De informations kanaler som finns idag fungerar mycket bra och skulledessutom vinna pÄ att utvecklas ytterligare.
Förskolan och förÀldraskap- en diskursanalys av vÄrt samtida förÀldraskap i möte med förskollÀrarens yrkesroll
VÄr studie handlar om hur förÀldraskap konstrueras i dagens samhÀlle och vad som sker med denna konstruktion i möte med förskolan samt vad som sker med förskollÀrares yrkesroll i detta möte. Vi har utgÄtt ifrÄn en diskurs om förÀldraskap som vÀckte vÄrt intresse under de intervjuer vi genomförde med förskollÀrare under den empiriska delen av detta arbete.
Att ha förstÄelse och god kÀnnedom om hur dagens förÀldrar tÀnker och varför anser vi vara viktigt i vÄr framtida yrkesroll som förskollÀrare. Dels för att kunna möta förÀldrar pÄ ett bra sÀtt och dels för att kunna ta hÀnsyn till detta vid planering av verksamheten.
VÄr undersökning visade att i möte med förÀldrar sÄ har förskollÀrarens yrkesroll förÀndrats. FörskollÀrare behöver idag ge förÀldrar mer stöd Àn tidigare i sin förÀldraroll.
Problemlösning ? Vad? Hur och varför?
Syftet med detta arbete har varit att försöka ta reda pÄ vad lÀrare i dagens skola anser om problemlösning. Vad tycker de egentligen att problemlösning Àr, och hur arbetar de problemlösande? Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer. Informanterna var matematiklÀrare i mellanstadiet, och alla intervjuer spelades in pÄ band. DÀrefter transkriberades informanternas svar och sammanstÀlldes i fyra kategorier.
Ja, för alla blir ju exakt som sina förÀldrar : En studie om sambandet mellan högstadieelevers samhÀllsintresse och bildningsnivÄn hos deras vÄrdnadshavare
Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en ökad förstÄelse för hur en organisation kan arbeta med sin rekryteringsprocess, sitt ledarskap och sin organisationskultur för att frÀmja de fyra ledstjÀrnorna laganda, handlingskraft, sunt förnuft och kundfokus. Uppsatsen Àr genomförd pÄ GekÄs Ullared AB och inriktar sig pÄ rekrytering, ledarskap och organisationskultur. Data samlades in genom intervjuer och enkÀter. Totalt har tio intervjuer utförts samt en enkÀtundersökning med 142 deltagare. Resultatet i relation till tidigare forskning och teorier visade att utvecklingsmöjligheter finns inom de undersökta omrÄdena, till exempel framtagning av en för GekÄs gemensam kompetensmodell, utbildning i transformativt ledarskap samt fortsÀtta att utveckla en stödjande och öppen organisationskultur..