En kvalitativ studie har genomförts, vars syfte var att studera gruppens betydelse för psykoterapihandledning. Sex psykoterapihandledare vid Umeå universitet intervjuades om sina upplevelser av gruppens betydelse vid handledningsarbetet då de handleder psykologstudenter i psykoterapi inom ramen för universitetets psykologutbildning. Studiens frågeställning var: ?Semistrukturerade intervjuer genomfördes vilka analyserades enligt en fenomenologiskt tolkande ansats. Resultaten har sammanfattats i sex återkommande teman: ?idealiseringen av gruppen, ett svårt fenomen att se eller prata om?, ? gruppens klimat?, ?osäkerheten i gruppen och rädslan för att göra fel?, ?gruppens utveckling över tid?, ?handledaren som en viktig modell? och ?handledningens struktur, vikten av tydlighet och olikheter mellan handledarna?.

Den o?kande urbaniseringen inneba?r att dagens avloppssystem blir mer invecklande och komplexa. Fo?r Stockholms stad har det under de senaste 20 a?ren uppra?ttats detaljerade datormodeller fo?r delar av avloppssystemet. Fo?r att ge en helhetsbild av situationen har det mellan a?ren 2003 till 2007 skapats en o?vergripande bera?kningsmodell o?ver Stockholms huvudavloppssystem.

Stämning, relationer och miljöer skiljer sig från klassrum till klassrum. Vårt gemensamma intresse och vår strävan om hur man skapar goda relationer och ett positivt klimat i klassrummet ligger som grund för vår studie. Syftet med studien är att lyfta fram vad som kännetecknar ett positivt klassrumsklimat, vad som kännetecknar ett bra ledarskap samt hur läraren kan arbeta för att skapa ett positivt klassrumsklimat. Genom intervjuer med pedagoger samt relevant forskning och litteratur vill vi synliggöra några pedagogers tankar om fenomenet klassrumsklimat. Studien är uppbyggd på intervjuer med fem utvalda pedagoger, pedagogerna valdes utifrån deras olika arbetsplatser och erfarenheter.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vad lärare och elever anser vara ett bra klassrumsklimat samt att försöka identifiera några av de faktorer som påverkar klassrumsklimatet. Jag vill även med denna studie undersöka om lärare och elever tycker samma sak när det gäller att definiera vad ett bra klimat i klassen innebär. Jag kommer också att titta på vad lärare och elever anser påverka klassrumsklimatet och vad de tycker är viktigt gällande arbetet med att skapa ett bra klimat i klassen. Svaren på frågeställningarna har delvis sökts genom intervjuer med lärare och elever men också genom en litteraturgenomgång som även fungerat som grund för den empiriska studien. Resultatet som jag har kommit fram till visar att lärare och elever i stort verkar vara överens om vad som kännetecknar ett bra klassrumsklimat.

Klimatförändringen är en aktuell fråga och ett förändrat klimat kommer att inverka på  utbredningen av vektor-burna sjukdomar såsom malaria. Malaria är en sjukdom som är extremt klimatkänslig och det dör miljontals människor i sjukdomen varje år. Syftet med studien är att se vilka samband som finns mellan malaria och klimatförändringen i Sverige. Finns någon risk för malariaspridning i Sverige år 2100 på grund av den pågående klimatförändringen. Studien baseras på fem intervjuer med forskare som är insatta i malaria och klimatförändringen.

This project is a literature study with the hypothesis that Arctic climate has a positive effect on the accumulation of metabolites in berries. Plant metabolites are often divided into primary and secondary metabolites. Primary metabolites such as proteins and nucleic acids are essential for cell function, while secondary metabolites are often non-essential, but have important functions regarding reproduction and survival. The berries mentioned in this project are from the families Ericaceae, Rosaceae, Elaeagnaceae och Grossulariaceae.The conclusion drawn from this literature study is that it is not obvious what favours accumulation of metabolites in berries. Other factors aside from climate affect the production of secondary metabolites, such as time of harvest, cultivars and ripeness.

Denna studie undersöker den arbetsrelaterade trivselns medierande roll i sambandet mellan det psykologiska arbetsklimatets och arbetsattityderna organisatoriskt åtagande (organizational commitment), arbetsinlevelse (job involvement), arbetsengagemang (work engagement) och avslutsintention. Undersökningen är genomförd på Patent- och registreringsverket och bygger på en enkätstudie bland verkets medarbetare (n = 140). Resultat av hierarkisk regressionsanalys visar att klimatfaktorer i hög grad kunde predicera trivsel, som i sin tur åtminstone partiellt medierade klimatets effekter på tre av de fyra arbetsattityderna, dock inte arbetsinlevelse. Slutsatsen blir att det finns ekonomiska argument för organisationer att främja trivseln på arbetsplatsen. Ett sådant arbete kan dock vara svårt att genomföra i praktiken, främst på grund av trivselns inneboende subjektivitet och mångtydighet..

Utgångspunkten för examensarbetet var att med ett arkitektoniskt förslag kommentera urbaniseringens effekter för små orter på landsbygden. Första fasen i projektet bestod av en bred analys av orten Arvidsjaur. Den andra fasen bestod i att forma förslaget. Förslaget blev en innovation baserad på en sammansmältning av följande kvaliteter i Arvidsjaur:- Försvarsmaktens vinterenhet och fjälljägare- Biltestningsindustrin- Ökande naturturism- Bra serviceutbud- Exotisk natur och klimat- God infrastrukturPå grund av att fler människor numer bor i storstäder har intresset för turistresor till den orörda naturen ökat. Den starkast växande gruppen är personer som både vill ut i naturen och samtidigt ha närhet till god service och bekvämlighet.

Studien processinriktat och resultatinriktat motivationsklimat på svenska och spanska högstadieskolor undersöker skillnader och likheter inom processinriktat och resultatinriktat klimat. I denna studie undersöks det hur dessa två klimat ser ut på svenska och spanska skolor och detta ur svenska och spanska idrottslärares perspektiv. I studien används Nicholls (1989) teori om de två motivationsklimaten. Empirin är inhämtad via semistrukturerade intervjuer med idrottslärare på tre svenska och tre spanska högstadieskolor. Detta i kombination med Nicholls (1989) teori och andra modeller, ligger till grund för den senare gjorda analysen.

Skolor bör arbeta och verka för inkludering och inför detta arbete menas att ett gott fysiskt och socialt klimat är en förutsättning. Socialt klimat omfattar relationer och samspel vilka anses inverka på välmående, beteende, prestationer och som skydd mot skolmisslyckanden för elever i behov av särskilt stöd. Denna pilotstudie är ett första valideringsförsök av självskattningsverktyget Målsättningar och värderingar i skolan, MAVIS, en enkät för lärare som innehåller 50 frågor föredelade på 10 områden: Kreativitet, Stimulans, Lärande, Kompetens, Säkerhet, Kontroll, Hjälpsamhet, Delaktighet, Ansvar och Inflytande. Verktyget är utvecklat från en teoretisk modell av det sociala klimatet som definierar dess egenskaper utifrån universella mänskliga värderingar och behov. Syftet med studien är att undersöka hur detta självskattningsverktyg för lärare verkar fungera för att få en uppfattning om det sociala klimatet i några klasser och om det kan antas vara användbart samt ha en acceptabel tillförlitlighet som instrument.

Landskapsarkitekter påverkar klimatförändringarna på främst dessa fyra områden: ? Planeringen av en plats ? Val av material och tjänster ? Förutsättningar för framtida skötsel ? Stadsplanering Detta är ett kandidatarbete som fokuserar på dessa fyra områden. Jag försöker ta reda på vilka val vi står inför och hur dessa val påverkar klimatet. Syftet med mitt kandidatarbete är att undersöka vilka möjligheter som landskapsarkitekter har att påverka utvecklingen mot ett varmare klimat och i bästa fall bidra till att minska de. Målet är att kartlägga landskapsarkitekters påverkan på klimatet och utifrån det göra en guide med överblick över de områden där landskapsarkitektens val spelar roll. Syftet är inte att ge en fullständig bakgrund och diskussion kring varje del, fördjupningen får läsaren själv stå för..

En kvalitativ studie har genomförts, vars syfte var att studera gruppens betydelse för psykoterapihandledning. Sex psykoterapihandledare vid Umeå universitet intervjuades om sina upplevelser av gruppens betydelse vid handledningsarbetet då de handleder psykologstudenter i psykoterapi inom ramen för universitetets psykologutbildning. Studiens frågeställning var: ?Semistrukturerade intervjuer genomfördes vilka analyserades enligt en fenomenologiskt tolkande ansats. Resultaten har sammanfattats i sex återkommande teman: ?idealiseringen av gruppen, ett svårt fenomen att se eller prata om?, ? gruppens klimat?, ?osäkerheten i gruppen och rädslan för att göra fel?, ?gruppens utveckling över tid?, ?handledaren som en viktig modell? och ?handledningens struktur, vikten av tydlighet och olikheter mellan handledarna?.

Formgivning och organsiering av ett nytt operahus. Strukturering av befintligt program, val av material, konstruktion och struktur, klimat, hållbarhet..

Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagoger i en förskola och en grundskola arbetar med demokrati. Styrdokumenten beskriver tydligt att barn och elever ska ha möjlighet till att påverka och vara delaktiga i undervisningen och vi vill se hur pedagogerna arbetar för att skapa ett demokratiskt klimat. För att skapa oss en bild av demokratin i praktiken använder vi oss av kvalitativ metod då vi intervjuar och observerar några pedagoger i en förskola och en grundskola. Vi kopplar samman tidigare forskning med vårt insamlade material för att få fram ett resultat. Vårt resultat visar att pedagogerna vill skapa ett demokratiskt klimat i sin verksamhet men de upplever en del svårigheter vilket påverkar barnens och elevernas delaktighet. Pedagogerna har överlag goda ambitioner med sitt demokratiska arbete även om det i den här studien framkommer en del brister.    .

I Sverige, så väl som i övriga världen, är samhället under ständig förändring. Detta innebär inte bara nya villkor för en innevånare i samhället, utan kraven som ställs på de konstruktioner som människan uppfört förändras ständigt. Även oförutsedda händelser såsom naturkatastrofer eller terrorism kan kräva en förändring i konstruktionernas utformning. Exempel kan vara en bro som skall bära en högre last eller en katedral som degraderats av tidens tand. Att bemöta de nya kraven kan göras på olika sätt.