Uppsatsens syfte Àr att undersöka nÄgra socialsekreterarens attityder till personer med invandrarbakgrund och om dessa attityder pÄverkar deras bemötande av denna klientgrupp. Rapporten baseras pÄ litteraturstudie samt forskning inom omrÄdet och studien be­stÄr av en kvalitativ halvstrukturerad intervjumetod. Intervjudeltagarna Àr anstÀllda och klienter med invandrarbakgrund hos socialtjÀnsten i en medelstor stad. Intervjumaterialet har analyserats med hjÀlp av teorier om strukturell och institutionell diskriminering och vardagsrasism. Resultaten som framtagits i denna studie visar att de intervjuade socialsekreterarna bemöter personer med utlÀndsk bakgrund annorlunda pÄ grund av klienternas etniska bakgrund definierad som sprÄksvÄrigheter och andra faktorer.

Medlemskapet i EU har fÄtt effekter pÄ den direkta beskattningens omrÄde dÄ internrÀttsliga skatteregler mÄste utformas i enlighet med EUF-fördraget. Icke-bosatta som tillfÀlligt arbetar i Sverige beskattas enligt en definitiv kÀllskatt i SINK eller A-SINK. Beskattning sker pÄ bruttoinkomsten, kostnadsavdrag medges inte. Vidare medges inte heller avdrag som Àr kopplade till den skattskyldiges personliga förhÄllanden.Mot bakgrund av EUDs praxis faststÀlldes SINK och A-SINK vara oförenliga med de fria rörligheterna i fördraget. Oförenligheten bestod i den diskriminering som uppstod dÄ en icke-bosatt beskattades hÄrdare Àn en bosatt person i motsvarande situation.

Surveys show that consumers tend to avoid traditional marketing channels, leading the practitioners to use earned media channels through public relations (PR). This has also led to the use of covert PR. To understand the use of this communications method, the purpose of this thesis is to study campaigns, which have gained transmission in social media, by investigating how practitioners of three different campaigns motivate the choice to use covert PR.The study is based on a hermeneutic methodology and has an abductive approach. It is carried out by semi-structured elite interviews with six contributors of three different campaigns, using covert PR. The primary data consists of the empery of the interviews, while the secondary data consists of a theoretical framework of excellence in public relations, the PR practice and viral messages.The result of the study indicates the point of view that covert PR has given the campaigns a wider reach.

Syftet med vĂ„r undersökning var att försöka utröna vilka möjligheter flersprĂ„kiga barn i Malmö har för att skapa sĂ„ goda förutsĂ€ttningar i förskolan för att klara sin skolgĂ„ng i Sverige. VĂ„ra huvudfrĂ„gestĂ€llningar var dĂ€rför. ? Vilka faktorer pĂ„verkar flersprĂ„kiga barns framtida skolsituation i Malmö? ? Hur tĂ€nker Agneta Eriksson i egenskap av kommunalrĂ„d i Malmö kring denna problematik? Vi ville belysa vĂ„r första frĂ„gestĂ€llning utifrĂ„n hur tvĂ„ pedagoger och bitrĂ€dande rektor, samtliga verksamma i multikulturell förskola och skola i Malmö ser pĂ„ invandrarbarns sprĂ„kutveckling. I debatter hör vi ofta att flersprĂ„kig undervisning för invandrarbarn Ă€r en politisk frĂ„ga (FĂŒrstenberg, 2004), vad menas med det? Vi valde dĂ€rför att intervjua kommunalrĂ„det Agneta Eriksson.

Bakgrund MÀnniskor som utsÀtts för diskriminering löper större risk för psykisk och fysisk ohÀlsa. Diskrimineringslagen reglerar diskriminering, dÀr bland annat kön Àr en av diskrimineringsgrunderna. Ett jÀmstÀllt samhÀlle kan medverka till att könsskillnaderna i livstidshÀlsa minskar, och sjÀlvrapporterade hÀlsobesvÀr Àr störst i ojÀmstÀllda lÀnder. Sveriges arbetsmarknad karaktÀriseras av könsmÀssig segregering och det finns samband mellan könssegregering pÄ arbetsplatsen och sjuklighet för bÄda könen. I Diskrimineringslagen stÄr det ocksÄ att arbetsplatser med minst 25 anstÀllda mÄste ha en jÀmstÀlldhetsplan.Syfte Syftet Àr att beskriva jÀmstÀlldhetsplaner pÄ arbetsplatser i offentlig verksamhet med utgÄngspunkt i Diskrimineringslagen.Metod JÀmstÀlldhetsplanerna har analyserats med hjÀlp av deduktiv kvalitativ innehÄllsanalys.

Föreliggande studie tar sin utgÄngspunkt i att diskriminerande mekanismer försvÄrar etnisk inkludering pÄ arbetsmarknaden. Undersökningen söker empiriskt belysa attityder och praktiker inom den privata finans- och IT-sektorn vad avser rekryteringav personer med utlÀndsk bakgrund, samt undersöka resultatet i ljuset av tre diskrimineringsteorier: Stigmatisering, preferensbaserad diskriminering och strukturell diskriminering. Studien bygger pÄ 18 intervjuer och 6 policydokument frÄn 16 olika företag. Studien visar att mÄngfald och antidiskrimineringsarbete ses som sjÀlvklarheter. Det Àr ocksÄ en förklaring till varför ett aktivt arbete med dessa frÄgor inte förekommer i större utstrÀckning Àn vad diskrimineringslagstiftningen anger i termer om diskrimineringsförbud.

Uppsatsen avhandlar begreppet integration utifrÄn flyktingars uppfattning, samtidigt lyfter jag fram deras upplevelse av integration i Sverige. Forskningen visar att utlÀnningar i Sverige har sÀmre levnadsvillkor jÀmfört med svenskar, blir diskriminerade och utsorterade pÄ arbetsmarknaden pÄ grund av sin etniska bakgrund. Jag har intervjuat fem flyktingar frÄn tvÄ olika lÀnder i Mellanöstern i mellersta Sverige för att skapa förstÄelse för problemomrÄdet.  Jag har valt att anvÀnda olika vetenskapliga synpunkter kring begreppen integration, segregation och diskriminering som utgÄngspunkt för nÀmnda problemomrÄde. Eftersom Syftet med min forskning Àr att fÄ en djupare förstÄelse av respondenternas förstÄelse och upplevelse av integration i det svenska samhÀllet, har jag anvÀnt mig av en kvalitativ metod med ett hermeneutiskt angreppssÀtt.

Bakgrund: Sexuell h?lsa ?r avg?rande f?r v?lbefinnandet samt att relationer med en ?ppen kommunikation om sexualitet ?r n?dv?ndig f?r att fr?mja den. Efter barnaf?dande st?r kvinnor ofta inf?r fysiska och k?nslom?ssiga utmaningar, vilket kan p?verka sexuell lust och ofta leda till f?r?ndringar i sexlivet. Lust, ursprungligen kopplad till ?verlevnadsinstinkten, varierar ?ver tid och p?verkas av olika faktorer.

AbstractAboriginerna i Australien har sedan kolonialtiden blivit diskriminerade och har trots sitt relativt nyvunna medborgarskap inte blivit fullstÀndigt upptagna i samhÀllet. Vi undersöker i denna studie huruvida diskrimineringen av denna ursprungsbefolkning kan förstÄs utifrÄn delar av genusforskaren Nira Yuval-Davis medborgarskapsteori som förordar en flerskiftkonstruktion för att resonera kring medborgarskapet. I denna fallstudie tillÀmpar vi kvalitativ textanalys och gör en undersökning av hennes teori. Viktigt för Australiens sociala utveckling har den multikulturalistiska politiken varit. Den syftar till att skapa ett tolerant och öppet samhÀlle utan diskriminering genom att ta till vara pÄ pluralismen i landet.

Skolorna Àr enligt lag skyldiga att utforma planer mot diskriminering och krÀnkande behandling, enskilt eller i sammanhÀngande form. Diskrimineringslagen och skollagen stÀller olika krav pÄ vilket innehÄll respektive plan ska ha, men samtidigt rekommenderar Skolverket att skolorna utformar en sammanhÀngande plan för detta arbete. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur tvÄ skolor har utformat sina planer och jÀmföra om det finns avvikelser mellan planerna pÄ skolorna och styrdokumenten frÄn lagstiftarna och myndigheterna. FrÄgorna som stÀlls Àr: Vad stÄr det i styrdokumenten[1] om hur utformningen och innehÄllet i en likabehandlingsplan ska se ut? Hur utformar och arbetar de tvÄ undersökta skolorna med LBP utifrÄn de krav som styrdokumenten föreskriver? Metoden som anvÀnds i undersökningen Àr en komparativ, kvalitativ textanalys.

I samtida nyhetsrapportering framkommer nÀst intill dagligen kontroverser kring romer och deras situation och den mediebild som det svenska samhÀllet blir tilldelad av medierna tenderar att uppfattas som objektiva sanningar som sÀllan kritiskt ifrÄgasÀtts. Med avstamp i den mediala nyhetslogiken Àr det dÀrför viktigt att belysa och ur ett kritiskt perspektiv granska denna bild och de inbyggda antaganden om romer som förmedlas. Syftet med denna studie Àr dÀrför att genom en tematisk analys undersöka vilka som Àr de övergripande teman som romer kopplas samman med och vidare genom en kritisk diskursanalys analysera hur romer representeras samt hur eventuella diskrimineringsmekanismer kommer till uttryck i Dagens Nyheter och Aftonbladets nyhetsrapportering under perioden 1 januari till 30 April 2015. Den kritiska diskursanalysen utgÄr frÄn van Dijks metodmodell som vidare har kopplats samman med Kristina Boréus begreppsapparat som syftar till att ÄskÄdliggöra sprÄklig diskriminering i nyhetsrapportering. JÀmte tidigare forskning som behandlar diskursiv rasism, ?Europas romer? och nyhetsdiskurs om romer i brittisk och rumÀnsk press bestÄr de teoretiska utgÄngspunkterna huvudsakligen av mediernas roll, representation av grupper, diskursteori, stereotypisering och sprÄklig diskriminering. Resultatet av analysen visar att tiggeriet Àr en debatt som fÄtt stort utrymme och dÀr romer ofta nÀmns samt att diskriminering av romer Àr uppmÀrksammad i Dagens Nyheter och Aftonbladets nyhetsrapportering.

ABSTRAKT  Svenska för invandrare, förkortat Sfi utgör en slags inkörsport till det svenska samhÀllet för mÄnga invandrare. Sfi ska ge förutsÀttningar att lÀra sig svenska tillrÀckligt för att klara sig i samhÀllet. Just Sfi Àr en viktig sluss till det svenska samhÀllet. Syftet med denna studie Àr att beskriva, analysera samt förklara upplevelser av utsatthet och utanförskap pÄ Sfi och hur de som upplevt detta resonerar kring sina upplevelser. Vi ville Àven undersöka om dessa upplevelser kan bero pÄ diskriminering.

 Föredömet Sverige i korthetÅr 1930 kunde Sverige för första gĂ„ngen klassas som ett invandrarland. Allt sedan dess har den demografiska sammansĂ€ttningen varit under stor förĂ€ndring. I samma tidsperiod började de mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna sitt intĂ„g pĂ„ den internationella scenen. "Allas likhet i vĂ€rde och rĂ€ttigheter" tydliggjordes i FN:s allmĂ€nna förklaring om de mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna, som mynnade ut i flertalet konventioner, vilka Sverige inte varit sena pĂ„ att ratificera. Trots att Sverige har undertecknat och ratificerat konventionerna som förkunnade allas lika vĂ€rde, var det Ă€ndock tveksamt om alla behandlades lika i landet.Sverige blundade lĂ€nge för förekomsten av diskriminering, Ă„tminstone pĂ„ grund av etnicitet och religion.

I denna uppsats undersöks rollspelets potential att motverka diskriminering och förtryck i förtryckande regimer. Jag tar avstamp i de mÀnskliga rÀttigheterna och i dramapedagogikens essens och styrkor. Jag beskriver Youngs diskrimineringsteorier, samt Freire och Boals pedagogiska teorier om den frigörande teaterns styrkor och syften, och presenterar en intervju om rollspelsanvÀndande mot kvinnoförtryck i Iran. I analysen söker jag samband mellan de olika tillvÀgagÄngssÀtten i anvÀndning och syfte med rollspel utifrÄn materialet och presenterar mina slutsatser; rollspel i förtryckande regimer kan leda till sammanhangsskapande, frigörelse frÄn inre förtryck, och medvetengörande för individ och grupp om hur man kan skapa en dialog om förtryck..

I uppsatsen har rÀttslÀget vad gÀller tillÄtligheten av positiv sÀrbehandling och kvotering i arbetslivet utretts. Uppsatsen fokuserades pÄ positiv sÀrbehandling och kvotering av kön och exkluderade dÀrmed etnicitet som sÀrbehandlingsgrund. Som arbetsmetod har anvÀnts den traditionella juridiska metoden, vilken innebÀr studiet av de fyra rÀttskÀllorna, och ÀvensÄ har begreppen positiv sÀrbehandling och kvotering gjorts. Av utredningen framkom att vissa kriterier för tillÄtligheten av positiv sÀrbehandling uppstÀlls av EG-domstolen. Dessa kriterier var frÀmst att: likvÀrdiga eller nÀstintill likvÀrdiga meriter förelÄg, en objektiv bedömning av meriter gjordes, klara och öppna kriterier för bedömningen, proportionalitet mot mÄlet med den positiva sÀrbehandlingen och att ett systematiskt jÀmstÀlldhetsarbete bedrevs.