Att ta tag i problemet anga?ende klimatfo?ra?ndringarna och den fo?rva?ntade globala temperaturho?jningen ga?r inte la?ngre att skjuta upp utan ma?ste a?tga?rdas i dagens la?ge fo?r att jorden slutligen ska na? ett ha?llbart klimat. Genom att visa omva?rlden att det ga?r att ha en fungerande storstad med kraftiga reduceringar i biltrafik och ett stort utbud av kollektivtrafik kan Stockholm visa framfo?tterna och vara en inspiration till o?vriga sta?der. Klimatfo?ra?ndringarna a?r ett globalt problem och det kra?vs da?rfo?r ett agerande pa? global niva?.

Syftet med studien Ă€r att fĂ„ förstĂ„else för hur mĂ€nniskor med ett ickenordiskt utseende upplever att deras utseende pĂ„verkar deras inkludering i samhĂ€llet och huruvida de upplever att de diskrimineras eller inte, och i sĂ„ fall nĂ€r och hur detta sker. Men Ă€ven hur de ser pĂ„ detta problem. FrĂ„gestĂ€llningen Ă€r vilken roll/betydelse har "icke-nordiskt" utseende nĂ€r det gĂ€ller inkludering i det svenska samhĂ€llet? Hur uppfatta personer med ickenordiskt utseende och de med nordiskt utseende att de behandlas/diskrimineras i olika situationer? Är det nĂ„gon skillnad pĂ„ vad de tycker om diskriminering?Antagandena Ă€r att det sker sĂ€rbehandling och diskriminering av dem med ett ickenordiskt utseende, och Ă€ven att ett ickenordiskt utseende har betydelse nĂ€r det gĂ€ller inkluderingen i samhĂ€llet.Som grund till empirin ligger en kvalitativ studie med intervjuer som gjorts med personer med ickenordiskt och nordiskt utseende. Analys och tolkning görs med hjĂ€lp av Bourdieus teorier, psykologiska förklaringar och en jĂ€mförelse görs med hjĂ€lp av tidigare forskning som gjorts inom Ă€mnet.

This thesis examines the Swedish labour market with a focus on the immigrant part off the population. There are big differences between the immigrant and particular non-European immigrant part off the population and native Swedes. In the first part off this thesis I will show that immigrants in Sweden have a higher rate of unemployment, lower rate off employment, lower wage incomes, higher risk off unemployment and are overrepresented in low skilled, low status jobs. Even when controlling for different factors such as education level, knowledge in the Swedish language, age etc. a big gap remains.

Den hÀr uppsatsen tar upp olika aspekter kring vÀrdegrundsarbetet i gymnasieskolan. Studien Àr baserad pÄ intervjuer av lÀrare, samt en enkÀt som innehÄller frÄgor associerade till vÀrdegrunden Nyckelord: VÀrdegrund, Social kompetens, Etnicitet, Diskriminering och annan krÀnkande behandling..

Groups that are often referred to as being dismissed in society in general is by some aspects also considered being so in political arenas. A recent compilation of existing research over structurally based objections of gaining power and positions within Swedish parliamentary politics highlight a lack of research considering whether sexual orientation could be such a discriminatory basis. Using a queer theoretical approach, and drawing on concepts such as heteronormativity and homophobia, the principal aim of this essay is to illuminate aspects of local parliamentary political areas where discrimination on the grounds of sexual orientation become relevant. In order to do so six in-depth interviews with homosexual politicians have been conducted. Finding a queer potential in certain ideological parliamentary political environments that enable homosexual politicians to be open about their sexual orientation, it still relies upon the individual to be confident enough not to interpret the political context as homophobic and heteronormative..

Stigmatisering innebÀr att nedvÀrdera en annan persons moraliska status. Diskriminering Àr effekten av en handling baserad pÄ stigmatiserande Äsikter. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelse av stigmatisering och diskriminering vid sjukdomen HIV/AIDS. Med hjÀlp av en kvalitativ manifest innehÄllsanalys analyserades nio kvalitativa, vetenskapliga artiklar, som var publicerade mellan 1996-2007. Resultatet visade att det fanns förutfattade meningar om hur smittan sprids och tron att det frÀmst Àr prostituerade och narkomaner som bÀr pÄ den.

Stigmatisering innebÀr att nedvÀrdera en annan persons moraliska status. Diskriminering Àr effekten av en handling baserad pÄ stigmatiserande Äsikter. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelse av stigmatisering och diskriminering vid sjukdomen HIV/AIDS. Med hjÀlp av en kvalitativ manifest innehÄllsanalys analyserades nio kvalitativa, vetenskapliga artiklar, som var publicerade mellan 1996-2007. Resultatet visade att det fanns förutfattade meningar om hur smittan sprids och tron att det frÀmst Àr prostituerade och narkomaner som bÀr pÄ den. Kvinnorna drog sig Àven undan sociala aktiviteter, och upplevde ett stort motstÄnd frÄn allmÀnheten och frÄn personal inom vÄrd och omsorg. Kvinnorna upplevde sig generellt utanför i samhÀllet och likasÄ inom sin familj.

Sedan industrialiseringen har koncentrationen metan i atmosf?ren ?kat. Metan (CH4) ?r en effektiv v?xthusgas, producerad av metanogena organismer i syrefria milj?er. K?llorna till CH4 varierar brett och ?r b?de antropogena och naturliga.

Denna uppsats presenterar en studie med syftet att studera anföring i förhörstext i förhÄllande till de brottsrekvisit som behöver stÀrkas vid grov kvinnofridskrÀnkning. Texterna bestÄr av mÄlsÀgarförhör i 11 fall av grov kvinnofridskrÀnkning och har analyserats genom nÀrlÀsning. Resultatet visar att polisen framför allt anvÀnder öppen anföring för att stÀrka alla rekvisit och dÀrmed tydligt för fram kvinnans röst i texten. Men samtidigt Àr bruket vid hotrekvisitet inte alltid enligt de bestÀmmelser som rÄder, vilket pÄverkar tillförlitligheten. Studien visar ocksÄ att dold anföring Àr lika vanligt som öppen för att stÀrka rekvisit som rör smÀrta och vanmakt.

Den 1 januari 1998 infördes en ny lag nÀr det gÀller redovisning av pensioner i kommuner. Tidigare belastades resultatet med en kostnad nÀr pensionspengarna utbetalades. Nu skulle kommunernas pensionsskulder som upparbetats innan detta datum endast redovisas med en not, som en ansvarsförbindelse. Detta medför att landets kommuner enligt lag ska inneha en skuld som inte ska ingÄ i balansrÀkningen.Vi har kommit fram till att kommunerna redovisar pÄ olika sÀtt, vissa vÀljer att bryta mot lagen och lyfta fram hela pensionsskulden i balansrÀkningen medan merparten av de undersökta kommunerna vÀljer att följa lagen och pÄ sÄ sÀtt inneha en dold skuld i balansrÀkningen. Detta har medfört att en av kommunerna har en negativ soliditet nÀr de rÀknar med den dolda pensionsskulden till pensionsskulden som redovisas i balansrÀkningen.

Studiens syfte var att undersöka och analysera pedagogers erfarenheter av en skriftligutformad plan för att motverka diskriminering och krÀnkande behandling i förskolan. Det Àren kvalitativ studie som bygger pÄ intervjuer med pedagoger pÄ förskolor.FrÄgestÀllningarna som lÄg till grund för studien var: Hur upplever pedagogerna processenkring utformandet av den skriftligt utformade planen för att motverka diskriminering ochkrÀnkande handling? Hur beskriver pedagogerna den skriftligt utformade planens anvÀndningi arbetet att motverka diskriminering och krÀnkande handling? Vilka utvecklingsmöjligheterser pedagogerna kring den skriftligt utformade planen som verktyg i arbetet att motverkadiskriminering och krÀnkande handling?Resultatet i studien visar bland annat att pedagogerna upplever processen kring utformandetav planen som svÄr dÄ det till exempel var svÄrt att fÄ tag i information. AnvÀndningen avplanen beskriver pedagogerna som en punkt pÄ dagordningen, de tycker att den anvÀndssamtidigt som den upplevs mer som en pappersprodukt Àn som ett innehÄllsförankratdokument. NÀr det gÀller utvecklingsmöjligheter kring planen ger pedagogerna uttryck för attde sjÀlva behöver mer kunskap i Àmnet och planen behöver pÄ olika sÀtt implementeras meri verksamheten..

Samtidigt som svensk forskning visar att individer med utlÀndsk bakgrund blir utsatta för diskriminering och stigmatisering sÄ vÀljer allt fler ungdomar ur denna grupp att högskoleutbilda sig och visar en benÀgenhet att vÀlja elitutbildningar. I denna uppsats undersöks om det finns ett samband mellan vetskapen om, eller erfarenheter av, diskriminering och elitutbildningsval. Den metod som anvÀnds Àr semi-strukturerade intervjuer med fem kvinnliga och fem manliga juriststudenter med ursprung i Mellanöstern. De teoretiska utgÄngspunkterna Àr sociologen Erving Goffmans teori om stigma, sociologen MichÚle Lamonts teori om destigmatisering och socialfilosofen Axel Honneths teori om erkÀnnande. Resultatet visar att juriststudenternas förÀldrars erfarenheter av diskriminering och egna erfarenheter av exkludering har lett till en hög studieprestation dÀr elitutbildningsvalet kan ses som en anti-diskrimineringsstrategi.

Bakgrund: Det finns en dold arena i skolan som Àr outforskad och som fÄngat vÄrt intressetill denna studie. Studien ger Àven kunskaper till all personal inom skolan som pÄ nÄgot sÀttbemöter eleverna. Vi har valt att utgÄ ifrÄn elevernas perspektiv dÀr elever frÄn Ärskurs 1 och2 deltagit för att bidra med sina tankar. Vi har studerat detta utifrÄn ett fenomenologisktperspektiv. Eftersom det saknas tidigare forskning inom omrÄdet har vi kompletterat medforskning kring socialt samspel och konflikter vilket Àr nÄgot som stÀndigt förekommer pÄden dolda arenan.Sökord: Sökorden vi har anvÀnt var dolda platser i skolan, gömda platser i skolan, nÀr ingenvuxen ser i skolan, utan att pedagog/personal ser, egen tid, rum i skolan, pedagogersnÀrvaro/frÄnvaro.Syfte: VÄrt syfte med undersökningen var att se om det finns en dold arena och hur denupplevs av eleverna i skolan.Metod: Vi har valt att anvÀnda oss av intervjuer utifrÄn en fenomenologisk grundtankeeftersom vi vill undersöka elevernas upplevelser kring den dolda arenan.

Diskriminering kan bero pÄ olika attityder, en av dem Àr att man ogillar medlemmar av den gruppensom man sjÀlv inte tillhör (utgruppsnegativitet), och en annan kan vara att man gillar medlemmar avsin egen grupp (ingruppspositivitet), diskriminering kan alltsÄ ibland ske utan att man har nÄgonnegativ attityd till den andra gruppen. I den hÀr studien undersöktes hur allvarlig diskrimineringanses vara beroende pÄ om den baseras pÄ utgruppsnegativitet eller ingruppspositivitetHuvudhypotesen att diskriminerande beteende anses mer allvarligt om det orsakas avutgruppsnegativiteten Àn av ingruppspositiviteten fick stöd. Det vill sÀga att mÀnniskor Àr merförlÄtande nÀr diskrimineringen sker dÀrför att nÄgon Àr partisk Àn nÀr diskrimineringen sker dÀrföratt nÄgon Àr hatisk. Studien visade ocksÄ att personer som skattar högt pÄ social dominans skattadepersoner som diskriminerade mindre negativt. Resultaten diskuteras i relation till teorier om normermot fördomsfullhet och diskriminering..

Medlemskapet i EU har fÄtt effekter pÄ den direkta beskattningens omrÄde dÄ internrÀttsliga skatteregler mÄste utformas i enlighet med EUF-fördraget. Icke-bosatta som tillfÀlligt arbetar i Sverige beskattas enligt en definitiv kÀllskatt i SINK eller A-SINK. Beskattning sker pÄ bruttoinkomsten, kostnadsavdrag medges inte. Vidare medges inte heller avdrag som Àr kopplade till den skattskyldiges personliga förhÄllanden.Mot bakgrund av EUDs praxis faststÀlldes SINK och A-SINK vara oförenliga med de fria rörligheterna i fördraget. Oförenligheten bestod i den diskriminering som uppstod dÄ en icke-bosatt beskattades hÄrdare Àn en bosatt person i motsvarande situation.