Denna studie syftar till att undersöka chefers attityder gentemot invandrare. En negativ syn pÄ invandrare bland chefer skulle kunna bidra till diskriminering av invandrare inom rekrytering pÄ arbetsmarknaden. Studien Àr kvantitativ och grundar sig pÄ data- materialet European Social Survey (2002), dÀr den beroende variabeln mÀter om respondenterna anser att invandrare gör landet till ett bÀttre eller sÀmre stÀlle att leva pÄ. Jag jÀmför: 1. Chefers attityder med attityder bland de anstÀllda 2.

Religionsfriheten Àr en viktig del i ett demokratiskt samhÀlle. Religionen har funnits lÀnge och individerna har kunnat identifiera sig sjÀlva med att vara en del av den grupp de tillhör. Eftersom religionsfriheten Àr grundlagsskyddad i Sverige Àr det viktigt att individerna Àr fria i sin religionsutövning och inte stöter pÄ motstÄnd som inte Àr skyddad i lag. Jag har valt att beakta hur religionsfriheten Àr i det svenska arbetslivet samt i vissa EU-lÀnder. Har ocksÄ riktat blicken mot Europakonventionens artiklar och iakttagit hur de har pÄverkat EU-lÀndernas hantering av religionsfriheten.

Bakgrund: Den vanligaste smittvÀgen för hepatit C Àr genom intravenöst drogmissbruk. Smittöverföring kan Àven ske via blodtransfusioner eller stickskador i vÄrden. Det finns mÄnga fördomar förknippade med sjukdomen och risken Àr stor att dessa fÀrgar mötet med patienter. Det Àr viktigt att som vÄrdpersonal vara medveten om hur den egna synen pÄ sjukdomen kan pÄverka bemötandet. Syfte: Syftet var att belysa vilka erfarenheter patienter med hepatit C har av bemötandet i vÄrden.

Studiens syfte Àr att jÀmföra hur italienska respektive svenska tidningar framstÀller irreguljÀra migranter. Visst fokus lÀggs pÄ att undersöka om de portrÀtteras som ett problem eller med solidaritet. Utöver jÀmförelsen lÀnderna emellan undersöks Àven eventuella skillnader mellan tidningarna och skillnader över tid inom respektive land.Teorier som har anvÀnts Àr diskursiv diskriminering och ?vi och dom?. Aktuell metod Àr kvalitativ textanalys i form av diskursanalys.Resultatet visar att det Àr vanligare att framstÀlla migranterna med solidaritet i Sverige Àn vad det Àr i Italien.

I bakgrunden tas betydelsen av en bra vĂ„rdrelation upp, liksom transpersoners plats inom dagens vĂ„rd. Även tidigare forskning presenteras. Syftet Ă€r att belysa transpersoners (könskorrigerade och icke könskorrigerade) upplevelser av brister inom vĂ„rden. För att besvara syftet har en litteraturöversikt utförts enligt Fribergs (2006) modell. Resultatet redovisar att vĂ„rden idag för denna minoritetsgrupp Ă€r bristfĂ€llig, med diskriminering och okunskap som stĂ€ndigt möter transpersoner inom vĂ„rden, liksom att vĂ„rden styrs av heteronormativitet.

Denna uppsats syftar till att undersöka strömningarna i diskursen kring hur den svenska staten bör organisera sitt anti-diskrimineringsarbete. Teoretiska utgÄngspunkter och anvÀnda teorier Àr makt, diskriminering, grupp, diskursteori, intersektionalitet och författarnas eget begrepp för att benÀmna motstÄndarna till intersektionalitet; sÀrsektionalitet. Metoden bygger pÄ den anglosaxiska diskursteorin genom en identifikation av tre teman byggda pÄ teorierna. Uppsatsen tar avstamp i SOU 2006:22 En sammanhÄllen diskrimineringslagstiftning SlutbetÀnkande av Diskrimineringskommittén och lÄter sju huvudaktörer komma till tals. Genom dessa aktörer identifieras tvÄ huvuddiskurser; en delvis intersektionell diskurs som Àr för en sammanslagning och en sÀrsektionell diskurs som Àr mot en sammanslagning.

Bakgrund: Det finns en dold arena i skolan som Àr outforskad och som fÄngat vÄrt intressetill denna studie. Studien ger Àven kunskaper till all personal inom skolan som pÄ nÄgot sÀttbemöter eleverna. Vi har valt att utgÄ ifrÄn elevernas perspektiv dÀr elever frÄn Ärskurs 1 och2 deltagit för att bidra med sina tankar. Vi har studerat detta utifrÄn ett fenomenologisktperspektiv. Eftersom det saknas tidigare forskning inom omrÄdet har vi kompletterat medforskning kring socialt samspel och konflikter vilket Àr nÄgot som stÀndigt förekommer pÄden dolda arenan.Sökord: Sökorden vi har anvÀnt var dolda platser i skolan, gömda platser i skolan, nÀr ingenvuxen ser i skolan, utan att pedagog/personal ser, egen tid, rum i skolan, pedagogersnÀrvaro/frÄnvaro.Syfte: VÄrt syfte med undersökningen var att se om det finns en dold arena och hur denupplevs av eleverna i skolan.Metod: Vi har valt att anvÀnda oss av intervjuer utifrÄn en fenomenologisk grundtankeeftersom vi vill undersöka elevernas upplevelser kring den dolda arenan.

This thesis will deal with the development of the situation of the Roma minority in the Swedish school system in the period between 1954 to 2010, based on two Swedish Government Official Reports of the group's situation in the Swedish schools. The study is done by the report ZigenarfrÄgan (SOU 1956:43) and with the report Romers rÀtt (SOU 2010:55). The report Romers rÀtt was written by the Delegation for Roma issues and gives an updated picture of the situation of Roma in the Swedish school system. The state investigation ZigenarfrÄgan, is also important as the latter resulted in the Roma children enrolled in Swedish schools. This work will look at the various governmental investigations by the theory used for analysis called ?structural discrimination theory?.

MÄnga svenska medborgare Àr bosatta i Spanien och erhÄller pensioner som utbetalas frÄn Sverige. Det svensk-spanska dubbelbeskattningsavtalet innehÄller bestÀmmelser om hur fördelningen av beskattningsrÀtten ska ske mellan Sverige och Spanien. Enligt dubbelbeskattningsavtalet har bÄda lÀnderna rÀtt att beskatta inkomsten varför dubbelbeskattning uppstÄr. Enligt dubbelbeskattningsavtalet ska dubbelbeskattningen undanröjas genom omvÀnd avrÀkning. Den omvÀnda avrÀkningen innebÀr att den skattskyldige initialt erlÀgger skatt i bÄde Sverige och Spanien.

Introduktion:1982 slog filmen E.T. igenom, robotens favoritgodis var Reese Pieces vars försÀljning ökade med 65 % i direkt anknytning till filmens slÀpp. Efter denna succé rusade marknadsförare till Hollywood för att fÄ sina produkter placerade i filmer. Sedan dess har produktplacering varit ett vÀl anvÀnt och accepterat marknadsföringsverktyg som kallats för smygreklam eller dold marknadsföring. Nu har ett skifte skett i industrin, ett nytt EU-direktiv har kommit och det har Àndrat förutsÀttningarna för marknadsförarna, i och med direktivet mÄste EU-medlemslÀnderna meddela tittarna nÀr ett TV-program eller en film innehÄller produktplacering.

Den psykiska ohÀlsan ökar i samhÀllet samtidigt som grundutbildningen till sjuksköterska och lÀkare innefattar relativt lite utbildning om psykiska sjukdomar. Personer med psykisk ohÀlsa stöter pÄ fördomar i samhÀllet som Àven kan kallas stigmatisering. Tidigare studier har bekrÀftat att det rÄder en negativ syn pÄ psykisk ohÀlsa i samhÀllet. Det finns fÄ studier som omfattar bÄde vÄrdpersonalens och patienternas perspektiv i detta Àmne. Syftet med denna studie Àr att belysa sjuksköterskors, lÀkares, lÀkarstudenters och undersköterskors syn pÄ psykisk ohÀlsa samt hur patienter med psykisk ohÀlsa upplever att de blir bemötta.

Syftet med studien var att studera hur begreppet likabehandling konstrueras genom sprÄketsanvÀndning i likabehandlingsplaner upprÀttade i en vÀstsvensk kommun lÀsÄret 2012/2013. IförhÄllande till detta formulerades följande frÄgestÀllningar. Hur konstrueras begreppetlikabehandling genom sprÄkets anvÀndning i likabehandlingsplanerna, vilka likheter ellerskillnader kan urskiljas i hur begreppet likabehandling konstrueras genom sprÄketsanvÀndning i de olika likabehandlingsplanerna? Studien tar sin utgÄngspunkt idiskrimineringslagens föreskrifter om att en likabehandlingsplan ska upptrÀttas iutbildningsverksamheter samt i tidigare forskning om likabehandling i relation till begreppsom rÀttvisa, diskriminering och vÀrdering. Studiens teoretiska utgÄngspunkter Àrsocialkonstruktionism och symbolisk interaktionism.

Positiv sÀrbehandling Àr ett stÀndigt aktuellt Àmne. FrÄgor som diskuteras Àr bland annat var grÀnserna gÄr mellan positiv sÀrbehandling och otillÄten diskriminering, samt om dessa typer av ÄtgÀrder kan rÀttfÀrdigas som medel för att uppnÄ rÀttvisa mellan grupper. Positiv sÀrbehandling finns reglerad i nationell sÄvÀl som EG-rÀttslig lagstiftning. I svensk rÀtt Äterfinns undantaget frÄn direkt diskriminering i JÀmstÀlldhetslag (1991:433). I gemenskapsrÀtten stadgas rÀtten till positiv sÀrbehandling i artikel 141.4 EG-fördraget, likabehandlingsdirektivet samt i rÄdets rekommendation 84/635/EEG.

Uppsatsen handlar om diskriminering som grund för asyl..

Dagens arbetsliv och samhÀlle stÄr under stÀndig förÀndring. Att arbeta och samtidigt bidra till vÄr vÀlfÀrd Àr för de flesta en naturlig del av vardagen. Men för personer med funktionsnedsÀttning Àr förutsÀttningarna inte nödvÀndigtvis detsamma. Strax över en kvarts miljon mÀnniskor med funktionshinder stÄr idag utan sysselsÀttning och det i en tid dÄ det politiska budskapet tydligt talar för att all potentiell arbetskraft behövs för att upprÀtthÄlla nivÄn pÄ vÄr vÀlfÀrd. Samtidigt visar orovÀckande statistik att personer med funktionsnedsÀttning utsÀtts för diskriminering nÀr de söker arbete.Arbetet belyser dels vilka skyldigheter arbetsgivare har vid en rekryteringsprocess för att inte en arbetssökande med funktionsnedsÀttning ska utsÀttas för diskriminering och dels vilka incitament som finns att tillgÄ för att underlÀtta för personer med funktionshinder att beredas plats i arbete.