Skolan har genom åren använt arbetsformen gruppbaserat arbete (grupparbete). Denna arbetsform har varit populär i olika omfattning, men har hela tiden funnits med i undervisningen. Läroplanen beskriver i sina strävandemål att eleverna ska fostras i grundläggande demokratiska värderingar, visa varandra respekt och lära sig av varandra. I detta sammanhang kommer således grupparbetet väl till pass. Syftet med denna undersökning är således att studera elever och lärares syn på gruppbaserat arbete.

Syftet med denna kvalitativa undersökning är att undersöka våldsutsatta kvinnors erfarenheter och upplevelser av bemötandet hos myndigheter och organisationer som de kommer i kontakt med då de har sökt hjälp. Enligt feministiska våldsforskningen måste våldet förstås och tolkas utifrån en samhällelig kontext som är utformad av mäns makt över kvinnor som resulterat i att männen besitter rollen som överordnad och kvinnan underordnad. Med Handlingsprogram för insatser vid våld mot kvinnor i Malmö som underlag, presenterar jag myndigheters ansvar och uppdrag vid bemötandet av våldsutsatta kvinnor som jag sedan jämfört och analyserat tillsammans med feministisk teori och det empiriska materialet. Insamling av empirisk data gjordes utifrån semistrukturerade intervjuer med sex stycken kvinnor där samtliga lämnat en relation som innefattat våld. Resultatet visar på att brister finns vid bemötandet hos myndigheter och organisationer.

Bakgrund: Lagen om psykiatrisk tvångsvård och Lagen om rättspsykiatrisk vård ger rätt att vårda patienter mot deras vilja. I psykiatrisk vård förekommer specifika omvårdnadsåtgärder som bältesläggning, tvångsmedicinering och avskiljning. Dessa väcker många känslor och kräver att sjuksköterskan arbetar med hänsyn och respekt. Relationen är en central del inom psykiatrisk omvårdnad och ska baseras på tillit och empati. Syfte: Att belysa sjuksköterskors uppfattning om tvångsåtgärders inverkan på omvårdnadsrelationen.

SammanfattningBakgrundKronisk obstruktiv lungsjukdom orsakas ofta av rökning, vilket anses av de flesta vara en självförvållad sjukdom. Konsekvenserna av detta blir att patienter med KOL ofta upplever skuld och skamkänslor.SyfteSyftet med denna litteraturstudie är att beskriva patienters erfarenhet av skuld och skam vid kronisk obstruktiv lungsjukdom.MetodI litteraturstudien granskades åtta vetenskapliga artiklar för att få en kunskap om patienternas känslor kring sin sjukdom. Innehållsanalys användes med ett deduktivt förhållningssätt där data bearbetades för att identifiera mönster och teman.ResultatTvå huvudkategorier; skuld och skam var från början definierade och under analysen identifierades en tredje; stigmatisering. Dessa kunde senare delas in i tre olika nivåer; individ, familj/omgivning och sjukvård.KonklusionDenna studie ger sjuksköterskan en bättre förståelse för vilka känslor som kan uppstå vid en ofta självförvållad sjukdom som KOL. Den visar också vikten av att möta patienterna med empati, respekt och höja deras känsla av värdighet och moral. .

Överrapporteringen är en viktig del i arbetet som ambulanssjuksköterska.När ambulanssjuksköterskan träffar patienten så gör denna en bedömning enligt ABCDE-konceptet. Överrapporteringen förbereds på vägen in till sjukhuset. Väl framme tas en kontakt med sjuksköterska på akutmottagningen och patienten rapporteras över. Olika faktorer påverkar överrapporteringen exempelvis miljöfaktorer, hur mottagande sjuksköterska tar emot rapporten och kommunikationsproblem mellan den prehospitala och hospitala vården. Syftet med denna studie är att undersöka hur ambulanssjuksköterskor upplever överrapportering av patienter till akutmottagningen.En kvalitativ metod med intervjuer har använts för att kunna fånga upplevelsen av ett fenomen.

Sverige beskrivs som ett mångkulturellt samhälle. Detta är av betydelse för förskolans uppdrag med att utveckla barnets medvetenhet och förståelse för andra kulturer och religioner. För att undvika fördomar och diskriminering är det betydelsefullt att redan i tidig ålder påvisa mångfalden av kultur och religion eller annan trosuppfattning Syftet med studien är att få en inblick i hur ett antal förskollärare talar om hur man praktiskt arbetar för att synliggöra och lyfta fram kultur och religion eller annan trosuppfattning i förskolan. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt ? och interkulturellt perspektiv. Syftet och frågeställningarna har besvarats genom en kvalitativ undersökningsmetod med hjälp av semistrukturerade intervjuer.

Bemötande har en stor betydelse för patientens upplevelse av god vård. Alla har rätt till god vård samt att vården ska bygga på respekt för patientens integritet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelse av bemötande på akutmottagningen. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med manifest kvalitativ innehållanalys, vilket resulterade i fyra kategorier: Att vilja veta och vara delaktig; att känna maktlöshet och inte bli tagen på allvar; att vänta länge och inte bli sedd; att bli omhändertagen och få stöd av personalen gav trygghet. Resultatet visade brister på information och kommunikation mellan personal och patienter samt behov av att få veta vad som händer.

Demenssjukdomen tillhör en av våra stora folksjukdomar och är ett samlingsnamn på sjukdomar som i första hand angriper centrala nervsystemet. Symtom som minnesförlust, agnosi, apraxi och dysfasi är övergripande för demenssjukdomar. Vårdrelationen mellan vårdare och personer med demens är därför komplicerad. Denna studie syftade till att belysa vad som kännetecknar en god vårdrelation mellan vårdare och personer med demenssjukdom på vårdboende. Metoden som använts var en litteraturstudie där kvalitativa studier sammanställts.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur tre religionslärare uppfattar religionsmötets betydelse och konsekvenser i undervisningen på gymnasiet. Med religionsmöte avses här då en grupp elever gör ett studiebesök hos något religiöst samfund eller då en religionsrepresentant besöker skolan och för ett samtal med eleverna i klassrummet.För att uppfylla syftet genomfördes en kvalitativ intervjustudie med tre religionslärare. Resultatet visar att lärarna har flera syften med religionsmöten i undervisningen. Det primära är att eleverna skall få en förståelse för den troende och den religion som denne representerar. Man vill även med religionsmötet bryta elevernas eventuella fördomar.

Varje år befinner sig cirka 95 000 barn på sjukhus i Sverige. För att kunna möta dessa barn på en adekvat nivå samt att kunna vara korrekt i sin profession krävs det att sjuksköterskor besitter stor kunskap och respekt inom sitt område. Barn kan uppleva att de har en minskad kontroll över sin verklighet när de har blivit sjuka och hamnar i en ny miljö. Avsaknaden av kontroll och osäkerhet kan leda till ovisshet samt oförutsägbarhet. Osäkerheten bidrar till en känsla av att mista greppet om situationen barnen befinner sig i.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka i vilken utsträckning föräldrar upplever delaktighet och samverkan i samband med sitt barns inskolning i förskolan. I förskolans uppdrag ingår att samverka med föräldrar i en anda av öppenhet, ömsesidighet och respekt. Pedagoger ska ge föräldrar möjlighet till delaktighet och inflytande, bland annat vid sitt barns inskolning (Läroplan för förskolan Lpfö 98, reviderad 2010). Forskning visar att ett bra föräldrasamarbete är avgörande för barnets trygghet under inskolningsperioden. Studien utgick från en kvalitativ hermeneutisk ansats där verktyget self report användes.Tjugofyra föräldrar svarade på en enkät bestående av åtta frågor.

Bakgrund: Patienter är ibland missnöjda i det vårdande mötet. Om inget görs för att förhindra lidandet som orsakas av vårdpersonal kan det leda till att många patienter undviker att söka vård eller får ett dåligt förtroende för sjukvården. Syfte: Var att belysa patienters upplevelser av lidande orsakat av vårdpersonal. Metod: En systematisk litteraturstudie. Datainsamling gjordes i tre databaser, Cinahl, PubMed och Psycinfo.

Bakgrund: En del av människans identitet är sexualiteten. Sedan i mitten av 1900 talet har det hänt mycket med homosexuellas rättigheter. Det finns vissa länder i världen som fortfarande är helt emot homosexualitet. Idag är ca 2-3% av kvinnorna och 3-5% av männen homosexuella i världen. Det finns ett heteronormativt antagande i vården idag där vårdpersonalen antar att alla patienter är heterosexuella.Syfte: Syftet är att undersöka hur homosexuella personer upplever att de bemöts i vården.Metod: Litteraturstudien är en sammanställning av nio kvalitativa originalartiklar som har sökts via tre olika databaser.

Stigmatisering kring människor som lever med humant immunbristvirus (HIV) är utbredd. Patienter som lever med viruset har inte bara symptomen av infektionen att ta itu med, de måste också handskas med den diskriminering och de fördomar som finns. Tidigare studier har visat att kunskapsnivån om hiv är låg bland hälso- och sjukvårdspersonal och att de är rädda för att själva smittas när de vårdar hivsmittade patienter. Tidigare studier visar även att sjukvårdpersonal dömer människor med HIV på grund av fördomar kring människors bakgrund och livsstil. Syftet med denna studie var att belysa patienter med HIV/AIDS upplevelser av mötet med vården.

Uppsatsen utgår ifrån att religionsfrihet är en mänsklig rättighet som håller på att få allt mer internationell uppmärksamhet på grund av dess roll i ett demokratiskt samhälle. Genom att ingående beskriva de faktorer som påverkar religionsfrihet och se in på hur religionsfrihet förstås och behandlas ur en statlig synvinkel kan en rimlig förståelse skapas av religionsfrihet för Norden. Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen om religionsfrihet för att en nordisk stat bättre ska kunna ta sig an morgondagens utmaningar i form av framförallt ett mera mångkulturellt samhälle. Den nordiska kontexten, en sekulär statsmodell samt en godtagbar religionsfrihetsmodell för framtiden är alla centrala delar i vilka religionsfrihet behandlas.Uppsatsen visar bl.a. på att religion bör ha en naturlig plats i den offentliga sfären samt behovet av att diskutera och fastslå civilsamhällets och religiösa församlingars roll i framtidens Norden beträffande frågor som berör t.ex.