Problematiken med multiresistenta bakterier (MRB) ökar globalt, inte minst i vårdmiljöer. Eftersom problemet ökar behövs mer insikt, kunskap och resurser för att förhindra ytterligare smittspridning och resistensutveckling. Föreliggande studie, genomförd på ett sjukhus i södra Sverige, är en enkätundersökning som har till syfte att kartlägga vårdpersonalens inställning till vården av patienter som är smittade/bärare av MRB. Av 115 enkäter, som delades ut på en dialysavdelning och en anestesiavdelning, besvarades 83 stycken. Resultatet visade att en tredjedel var rädda för att bli smittade av MRB och/eller föra smittan vidare.

Betalaktamaser med utvidgat spektrum så kallade Extended Spectrum Beta-Lactamase (ESBL) är enzymer som produceras av bakterier och som har en avgörande roll ur kliniskt perspektiv då de blir resistenta mot de flesta antibiotika vilket leder till begränsade behandlingsalternativ. För att selektera fram dessa bakterier användes kromogena agarplattor vid odling, vilka selekterade bort jästsvampar och grampositiva bakterier och underlättar detektionen av ESBL-positiva stammar. Syftet med studien var att jämföra tre olika selektiva agarplattor CHROMagar ESBL, ChromID ESBL och CHROMagar C3GR genom att utvärdera deras specificitet och sensitivitet. Totalt användes 130 olika patientprover från feces, blod, sår och urin, vilka valdes ut slumpmässigt ur den rutinmässiga diagnostiken. Proverna odlades på de tre agarplattor.

Bakgrund: Multiresistenta bakterier [MRB] är bakterier som skapat resistens (motstånd) mot antibiotika. Dessa är ett utbrett problem världen över då MRB gör det svårare att bota infektioner hos patienter. Patienter med MRB vårdas ofta utifrån särskilda bestämmelser inom den somatiska sjukvården. Som sjuksköterska finns restriktioner och särskilda rutiner som måste följas vid vård av patienter med MRB. Detta för att bland annat förhindra smittspridning.

Bakgrund: Resistenta bakterier (ESBL och MRSA) o?kar runtom i Europa och anses vara ett hot mot ma?nniskors ha?lsa. Det finns en kunskapslucka bland sjuksko?terskor vad ga?ller smittva?gar fo?r dessa bakterier och hur omva?rdnad bo?r ges till smittade patienter. Syfte: Att underso?ka resistenta bakteriers smittva?gar och vilka a?tga?rder i omva?rdnaden av patienter som kan bryta dessa smittva?gar.

Resistenta bakterier är ett växande problem inom den svenska sjukvården. Extended spectrum ß-lactamases (ESBL) är bakterier som kan bilda enzymer som bryter ned antibiotika så att den på så sätt blir resistent. En av de stora anledningarna till spridning av resistenta bakterier är personalens brist på korrekt utförande av basala hygienrutiner. Syftet med studien var att undersöka hur sjukvårdspersonal på en infektionsavdelning tillämpar de riktlinjer för basala hygienrutiner som finns fastställda för personal inom hälso- och sjukvården. Data samlades in genom observationer på en infektionsavdelning på ett sjukhus i Mellansverige.

Enligt en erkänd hypotes, mutant selection window hypothesis, uppstår och upprätthålls antibiotikaresistens hos bakterier endast då antibiotikakoncentrationerna ligger över minimum inhibitory concentration (MIC)-värdet för en känslig, omuterad population. Det här skulle innebära att de låga antibiotikakoncentrationer man finner i miljön inte borde bidra till att upprätthålla resistens. Redan subinhibitoriska antibiotikakoncentrationer har dock visat sig ha effekt på bakterier genom att t.ex. öka mutationsfrekvensen hos bakterier, selektera för resistenta mutanter och ge upphov till nya sådana. Syftet med den här studien var att undersöka om en selektion vid låga antibiotikakoncentrationer sker också in vivo.

Sepsis är ett allvarligt tillstånd som uppstår när bakterier går från vävnad till blodbanan. Positiva blododlingar odlas på agarplattor och bakterier analyseras med Matrix Assisted Laser Desorption Ionisation Time-of-flight Mass spectrometry (MALDI-TOF MS) där prov blandas med en matrix och sedan bestrålas med laser. Proteinerna i provet joniseras och rör sig mot en detektor, vilket ger ett m/z-spektrum som jämförs med referensspektrum i en databas och ett score-värde erhålls över hur väl analyten liknar referensen. Arbetets syfte var att undersöka möjligheten att direktidentifiera bakterier från blod med en viss preparation innan analys med MALDI-TOF MS och på så vis möjliggöra snabbare preliminära svar samt undersöka möjligheten att särskilja Staphylocoocus aureus och koagulasnegativa stafylokocker. Innan analys med MALDI-TOF MS centrifugerades blod från positiva blododlingar blod i flera steg med 5 % natriumkloridlösning (NaCl-metoden).

Denna uppsats är ett förarbete för att formulera ett protokoll för provtagning och för bedömning av hygienstatus av ytvatten som ska användas för bevattning av frilandsgrödor. Studiens syfte var att beskriva hygienstatus hos ytvatten med hjälp av heterotrofa organismer vid 22°C, totalantal koliforma bakterier, fekala koliforma bakterier, Escherichia coli, fekala streptokocker och Salmonella spp. Erhållna resultat jämfördes med tyska DIN 19650 och kanadensiska Water Quality Criteria for Microbiological Indicators. Försöket gjordes i två odlingar och för varje odling genomfördes två provtagningsserier. En serie bestod av fem provtagningstillfällen vilka genomfördes inom en 30-dagarsperiod.

Groddar har blivit en mycket populär produkt bland konsumenter tack vare hälsofördelar som de har samt den stora variationsanvändningen i mat. Konsumenterna har dock på senare tid börjat bli försiktiga på grund av ett flertal sjukdomsutbrott som groddar har orsakat. I Sverige pastöriseras alla fröer innan groningen startar och betraktas tack vare detta som ett av de säkraste producentländerna vad gäller groddar. Denna studie har undersökt den bakteriologiska kvaliteten hos 12 olika sorters groddar, både pastöriserade och opastöriserade. Alla prover har genomgått en mikrobiologisk analys för att kunna kvantifiera eventuell förekomst av Listeria monocytogenes, Bacillus cereus, Enterobacteriaceae 37°C, Enterobacteriaceae 44°C och enterokocker, samt för att kunna kvantifiera det totala antalet aeroba bakterier.

Syftet med denna studie var att undersöka den antibakteriella effekten hos ett polyestertyg med tunna invävda koppartrådar. Frågeställningen som skulle besvaras var ifall koppartyget hade en baktericid eller bakteristatisk effekt. Koppartyget är ännu i prototypstadie och om det visar sig ha antibakteriella egenskaper är det tänkt att användas inom klinisk verksamhet för att förhindra bakterietillväxt i sår och andra känsliga lokaler. Koppar är ett essentiellt spårämne, men har också antimikrobiella egenskaper som utövas genom ett brett spektra av mekanismer där skador på cellmembranet är en av de viktigare. Metoderna som användes för att inokulera bakterier på tyget var absorptionsmetoden, där en näringsbuljong innehållande Staphylococcus aureus ATCC 6538 pipetterades på tygproverna, och transfermetoden där tygproverna trycktes mot en agar som racklats med peptonsaltlösning innehållande S.

Bakgrund: Resistenta bakterier (ESBL och MRSA) o?kar runtom i Europa och anses vara ett hot mot ma?nniskors ha?lsa. Det finns en kunskapslucka bland sjuksko?terskor vad ga?ller smittva?gar fo?r dessa bakterier och hur omva?rdnad bo?r ges till smittade patienter. Syfte: Att underso?ka resistenta bakteriers smittva?gar och vilka a?tga?rder i omva?rdnaden av patienter som kan bryta dessa smittva?gar.

Bakgrund: Resistenta bakterier (ESBL och MRSA) o?kar runtom i Europa och anses vara ett hot mot ma?nniskors ha?lsa. Det finns en kunskapslucka bland sjuksko?terskor vad ga?ller smittva?gar fo?r dessa bakterier och hur omva?rdnad bo?r ges till smittade patienter. Syfte: Att underso?ka resistenta bakteriers smittva?gar och vilka a?tga?rder i omva?rdnaden av patienter som kan bryta dessa smittva?gar.

Mjölken för tillverkning av dessertostar genomgår ibland inte pastörisering, det gör att det finns risk för patogena bakterier i ostarna. Då vattenaktiviteten i dessertostar inte minskar tillräckligt på grund av kort lagringstid ger det goda förhållanden för bakterier att överleva. Författarna har därför valt att genomföra en bakteriologisk undersökning av franska dessertostar tillverkade på opastöriserad mjölk. Vi har även beaktat EU:s och Statens Livsmedelsverks (SLV) riktlinjer för att fastställa ostarnas bakteriologiska kvalité. Författarna har använt sig av en laborativ metod genom att utföra en bakteriologisk undersökning.

Bakgrund: Multiresistenta bakterier (MRB) ?r bakterier som har skapat resistens mot antibiotika. Antibiotikaresistens har blivit ett globalt problem som leder till att vissa infektioner blir allt sv?rare att behandla. Problemet har ocks? blivit alltmer omtalat, och det arbetas aktivt f?r att f?rhindra fortskridande utveckling.

Sepsis är ett allvarligt tillstånd som uppstår när bakterier går från vävnad till blodbanan. Positiva blododlingar odlas på agarplattor och bakterier analyseras med Matrix Assisted Laser Desorption Ionisation Time-of-flight Mass spectrometry (MALDI-TOF MS) där prov blandas med en matrix och sedan bestrålas med laser. Proteinerna i provet joniseras och rör sig mot en detektor, vilket ger ett m/z-spektrum som jämförs med referensspektrum i en databas och ett score-värde erhålls över hur väl analyten liknar referensen. Arbetets syfte var att undersöka möjligheten att direktidentifiera bakterier från blod med en viss preparation innan analys med MALDI-TOF MS och på så vis möjliggöra snabbare preliminära svar samt undersöka möjligheten att särskilja Staphylocoocus aureus och koagulasnegativa stafylokocker. Innan analys med MALDI-TOF MS centrifugerades blod från positiva blododlingar blod i flera steg med 5 % natriumkloridlösning (NaCl-metoden).