Arkitekttävlingar är ett moment inom arkitektprofessionen som handlar om att i en tävling med andra arkitekter åstadkomma det bästa förslaget på utformning, funktioner och användning av en plats eller byggnad. Vad krävs för att göra det? Den här kandidatuppsatsen skrevs på institutionen för stad och land, Sveriges lantbruksuniversitet under vårterminen 2013 med avsikt att lära sig mer om tävlingar, skapandet av högkvalitativa tävlingsförslag och hur man vinner arkitekttävlingar. Syftet var att genom en jämförande studie undersöka vad vinnande tävlingsförslag har gemensamt. Jämförelsen gjordes på fem vinnande tävlingsförslag som matchade tre kriterier. De skulle vara aktuella, från tävlingar huvudsakligen för landskapsarkitekter och med likartade tävlingsuppdrag gällande gestaltning av platser.

Detta examensarbete i landskapsarkitektur har bedrivits i perioder under 2010. Huvudmålet har varit att lägga grunden för en förståelse av Rönneås betydelse och användning i Ängelholm samt hur den har förändrats över tiden och hänger samman med stadens utveckling i stort. Målet har också varit att ge ett översiktligt förslag på hur stadens koppling till ån kan förbättras. En jämförelse mellan Rönneås dåtid och nutid visar tydligt att åns roll i landskapet har förändrats som ett resultat av människans och Ängelholms utveckling. Från att ha varit en förutsättning för Ängelholms grundande och invånarnas vardagsliv har ån utvecklats till ett återkommande landskapselement utan en tydlig funktion.För att undersöka vilka förutsättningar och problem som finns inför en framtida utveckling av Rönneå har jag använt mig av en swot-analys, som har kompletterats med en workshop med ängelholmsborna.

Det har gått 20 år sedan katastrofen i Tjernobyl inträffade. Landskapet som förorenades vid katastrofen förlorade det mesta av sin brukbarhet för människan och kan komma att ligga i träda i kanske 1000 år framåt. Hur ska vi komma ihåg platsen och dess historia under så lång tid? Hur ska berättelsen gå från oss, till våra barn, barnbarn, barnbarnsbarn och vidare i kanske 30 generationer. Och vad händer med naturen under tiden? Inifrån zonen har landskapet inte förändrats.

Bara BostäderPlacerat mellan Bollmora flerbostadshus och den gamla landsvägen breder Tyresögymnasium ut sig. Vår ingång blir atr riva skolan, materialet ´kremeras´till tegelkross och sprids i en röd löparbana längs med den befintliga landsvägen, att tillåtas glömma för att senare minnas. Gymnasiet förstås som en del av det befintliga landskapet, det ändrar bara from och byter plats. Vad händer om man släcker ett lager i AutoCad?Det närvarar i sin frånvaro. Djup genom lager.

Människan påverkas både medvetet och omedvetet av den miljö som hon befinner sig i. Eftersom landskapsbilden beskriver upplevelsen av den omgivande miljön är dess värde i högsta grad betydelsefull för oss. Landskapsbilden är en mångfald av bilder lagrade ovanpå varandra, och vittnar om våra förfäders levnadssituation och utveckling. Förmågan att tolka vår egen historia tillför oss värden av identitet, trygghet och kunskap om sammanhang i tiden och i omgivningen. För dessa värden är landskapsbilden mycket viktig att bevara. Det kulturarv som vi tillför landskapsbilden idag är lika viktigt att bevara som det befintliga kulturarvet, men dess utveckling och förändring måste ske med varsamhet för att inte värdefulla spår av tidigare kulturmiljöer raderas.

Kulturmiljöns roll i planeringen utreds i detta examensarbete där begreppen och dess tillämpningar förklaras och teoretiska och metodiska aspekter presenteras. Analysresultatet används för att åskådliggöra nådda slutsatser som bildar underlag för den avslutade delen av arbetet som utgörs av att pröva resultaten praktiskt. Teori- och metoddelarna visar på hur kulturmiljöer är karaktärsskapande och ger identitet till platsen. Vilket på så sätt gör dem till en resurs för framtiden. Då kulturmiljövärden tas tillvara genom hänsyn i planeringen kan de berika och vara en tillgång för människor och samhälle, de bildar en av de grundläggande utgångspunkterna för olika planerade förändringar.

Sverige har varit medlemmar i EU sedan 1995. Sedan dess har stora förändringar skettbåde i EU:s gemensamma jordbrukspolitik (GJP) och inom Sveriges jordbruk. Tidigarestudier har undersökt de ekologiska och ekonomiska effekterna av GJP med kvantitativametoder och modellering. Denna studie undersöker hur GJP har påverkat lantbrukaresbeslut i deras jordbruksverksamhet samt hur detta påverkar landskapet i samhälletBettna, Södermanlands län. Empirin som ligger till grund för uppsatsen har samlats ingenom semistrukturerade intervjuer med boende i Bettna som är involverade ijordbruket som heltids- eller deltidslantbrukare.

I va?rt samha?lle har bilden fa?tt en allt sto?rre betydelse fo?r att fo?rse oss med information om va?r omva?rld och det fo?rflutna. I ett modernt samha?lle utgo?r bilder fra?n kameror va?r huvudsakliga ka?lla till verkligheten som vi inte har direkt erfarenhet av. Genom de bilder som finns samlade runtom pa? va?ra museer skapar vi en fo?resta?llning om hur va?rlden sa?g ut fo?rr.

Socialtjänsten är en verksamhet där förändringar under beteckningen NPM har varit aktuella under en lång tid. Tidigare studier av socialtjänstarbetares arbetsvillkor under de nya förutsättningarna har visat på en mörk situation. Dock saknas undersökningar där arbetsvillkoren kopplas till den överorganisatoriska styrningen. Studiens syfte var att kartlägga socialtjänstens nationella styrningslandskap och belysa hur styrningens ramar fäste i den praktiska verksamheten. Den överorganisatoriskastyrningen kartlades via styrdokument och analyserades med tematiskanalys.

What drove me to write this paper is the will to  examine if there is a philosophically and scientifically viable  alternative foundation for an objective morality other than what we like to refer to as "God". The  American philosopher and neuroscientist Sam Harris presents in his book The Moral Landscape a thesis for an objective morality based on science in which he states that  science can determine human values. The purpose of this paper is to perform a theoretical trial of The Moral Landscape, examining Harris' thesis and it's relations to the philosophical obstacles that stands in its way, these being mainly the famous philosophical principle "Hume's Law" and G.E. Moore's "Naturalistic Fallacy and Open Question Argument" and thus will serve as my main theoretical foundation. The results of my study was not conclusive since Harris in fact doesn't succeed in bridging the gap between facts and values on a scientific ground.

Erosion är en ständigt pågående process som formar om vårt landskap. Längs med kusten pågår ett samspel mellan vind, vågor, strömmar och sediment. Ett område kan sägas vara utsatt för erosion om mängden borttransporterat material är större än den mängd som avsätts. Det omvända kan också inträffa, det vill säga att stränder växer. Detta kallas för ackumulation.

Denna uppsats har varit inriktad på att studera Försvarsmakten och centrala myndigheters samverkanvid svåra påfrestningar i fred. Problembakgrunden återfinns i sårbarhets - och säkerhetsutredningen.Utredningen gör bl a gällande att samverkanspotentialen ej är fullt utnyttjad mellan militära och civilamyndigheter. Tyngdpunkten i uppsatsens problemformulering omfattas av hur dennasamverkanspotential i positiv riktning kan förändras.Studien har strukturerats med hjälp av fem funktioner för ledningsförmåga; personal, organisation,doktrin, styrmedel samt teknik. Utifrån dessa funktioner har samverkanspotentialen analyserats.Analysen visar att det finns ett antal faktorer som är avgörande för en god samverkanspotential. Dessafaktorer kan summeras med; öka förståelsen för varandras verksamheter, tydliggöraansvarsfördelningen, skapa positiv vilja och attityd till samverkan, fördjupa personell ochorganisatorisk kunskap i gällande lagrum, förstärka möjligheterna till samverkan genom gemensamtledningssystem..

The edge or the fringe of the city is often the first part of the city we encounter, and our perception of it will probably color the image we make in our minds of the city as a whole. Even though the fringe of the city is important to the image of the cityscape it has not very often been the direct object of attention either in planning, building or even in the heads of the masters, when big ideas were formed. More often than not the fringe seems like something that just happened over time due to separate landowners, businesses or actions of other financially strong operators. The aim of this essay is to try to describe the history of the city edge in Sweden, from the very first town in the 10th century until today?s expanding mosaic of different ideas and styles as well as to bring some clarity and order into some of the different ideas and ideals in the planning of the edge in different eras and to review how the edge has been shaped and used.

Vilken kontorsutformning som ger störst arbetstillfredsställelse har länge varit av intresse inom miljöpsykologi. Med syfte att undersöka personlighetens samverkan med arbetstillfredsställelse i enskilda kontor och kontorslandskap genomfördes en enkätundersökning.  Denna genomfördes på två olika kontor inom samma statliga myndighet, en med enskilda kontor (n=74) och en med kontorslandskap (n=52). Personlighet testades genom Big Five Inventory och arbetstillfredsställelsen genom egenkonstruerade frågor. Fokus när personlighet undersöktes var dimensionen utåtriktning. Sammanfattat visar resultatet på en hög arbetstillfredsställelse samt att trivseln var högre i enskilda kontor jämfört med kontorslandskap.

Den här studien bygger på fem informanter på Island som i skriftlig form beskriver varsitt starkt och positivt minne som de har av en upplevelse med hästar. Minnet måste utspela sig i naturen och informanterna uppumntras att beskriva så många aspekter och detaljer som de kom ihåg utifrån upplevelsen.Studiens syfte var att undersöka ryttarens upplevelse utifrån följande delperspektiv; upplevelsen av samspelet med hästen, upplevelsen av landskapet samt upplevelsen av hälsa, för att få en djupare kunskap kring dessa områden och vinna insikt i hur de samspelar i helhetsupplevelsen.Materialet visade efter bearbetning enligt den deskriptiva fenomenologiska humanvetenskapliga metoden att ryttaren har ett väldigt nära samspel med hästen, där förtroende och glädje är viktiga bitar i relationen. Ryttaren ser på hästen som en vän eller partner och strävar efter att utveckla relationen dem emellan. När allt fungerar kan ryttaren få en upplevelse av att bli ett med hästen och uppleva en känsla av motståndslöshet.