Författarnas syfte med uppsatsen är att undersöka om det finns någon skillnad på barns och elevers kunskaper, förståelse och medvetenhet i ett dåtidsperspektiv med ett tematiskt arbetssätt med Astrid Lindgrens sångtexter jämfört mot ett tematiskt arbetssätt utan Astrid Lindgrens sångtexter? Syftet är även att utreda om barn i förskolan och elever i skolan vidareutvecklar sitt historiemedvetande med ett tematiskt arbetssätt med utgångspunkt av Astrid Lindgrens sångtexter? Jeismanns definition av historiemedvetande har legat som grund i examensuppsatsen. Således är historiemedvetande en symbios mellan dåtid, nutid och framtid. Historiemedvetande kännetecknas av att man kan urskilja sammanhangen mellan det förflutna, förståelse av nutiden samt har perspektiv på framtiden. Metoden till den empiriska undersökningen är en kvalitativ forskningsansats, där författarna gjort en innehållsanalys av sångtexter, intervjuer samt ett skriftligt berättande.

Syftet med uppsatsen är att diskutera vilken roll bilden spelar i ungdomars identitetsskapande, på vilket sätt den används och i vilket syfte. Frågeställningarna är som följer: Vilka bildmedier används? Finns det en medvetenhet kring användandet av bildmedierna? Varför används dessa bildmedier? Hur används dessa bildmedier? Hur upplever eleverna bildens roll i sina liv? Metoden för uppsatsen är kvalitativ i form av fokusgrupper och deltagande observation. Det studien har kommit fram till är att bilden spelar en mycket komplex och viktig roll när det gäller inte bara ungdomars identitetsskapande utan hela deras kommunikation med varandra, samhället och världen. Hela oskrivna regelverk kring bildanvändandet existerar och de flesta är väl insatta i dem.

Syftet med vår studie var att undersöka de kunskapsgrunder på vilka kommunalapolitiker och tjänstemän fattar sina beslut som rör inkluderande arbetssätt i skolan. Vadär det som de bär med sig i form av erfarenheter och/eller utbildning som gör demskickliga att fatta dessa beslut? Vi ställde oss frågor om vilken kunskap de hade omskolan, på vilket sätt de skapat sin kunskap och hur de definierade begreppeninkluderande arbetssätt och likvärdig utbildning. För att få reda på detta använde vi ossav strukturerade intervjuer då vi sökte upp och intervjuade politiker och tjänstemän i trekommuner av olika storlek. Det insamlade datamaterialet strukturerades utifrån två avDomänteorins s.k.

De teoretiska grundstenarna för en framgångsrik ledning beror bl.a. på koordinationen mellan svensk forskning inom det ledningsvetenskapliga området och Försvarsmaktens doktrinära utveckling.Inom den ledningsvetenskapliga forskningen pågår utveckling av en teoretisk modell, den dynamiska OODA-loopen, syftande till att ta fram utåt- och inåtriktade funktioner inom ledning. Försvarsmakten genomför f.n. en utveckling av den Militärstrategiska doktrinen till att bli mer användbar och koordinerad i takt med en förändrad omvärld.Studiens syfte är att kartlägga om den doktrinära utvecklingen följt med forskningen inom ledningsvetenskapen och skapa en ökad förståelse samt medvetenhet för vad som krävs av den Militärstrategiska doktrinen för att uppnå en framgångsrik ledning.Resultatet visar på en positiv utveckling inom ett antal områden; miljön där militära effekter ska uppnås och underliggande beskrivningar som behandlar intentionen och förståelsen för själva uppdraget. Vidare visar studien på behovet av fortsatt doktrinär utveckling av området ledning i nära samarbete med svensk forskningen inom området..

Till följd av att allt fler barn sondmatas har även svårigheterna vid övergång till oralt ätande ökat. Omhändertagandet av dessa barn görs lämpligast i team med exempelvis logoped, dietist, sjuksköterska och läkare. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur omhändertagande av barn med ätsvårigheter ser ut med fokus på sondmatning. Datainsamling skedde genom en fokusgruppintervju med vårdpersonal som arbetar med barn med ätsvårigheter. Transkriptionen analyserades, baserad på Grounded Theory, genom meningskodning.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger nyttjade informations- och kommunikationstekniken (IKT) för att göra skolans undervisning tillgänglig för alla elever samt deras uppfattning om vilken betydelse IKT hade för elevers lärande och måluppfyllelse. Utgångspunkten var de nationella satsningar som gjorts på lärares fortbildning inom området IKT och vilken effekt det gett samt tidigare forskning. Den teoretiska ansatsen grundade sig på ett sociokulturellt lärande. Fyra pedagoger inom olika skolformer intervjuades. Resultatet visade att pedagogerna i första hand associerade IKT med datorer och i synnerhet kopplat till läs- och skrivprocessen.

Syftet med vår studie har varit att ta del av olika pedagogers uppfattningar kring den fria leken på förskolan. Vi har intervjuat fyra pedagoger på fyra förskolor med olika pedagogiska inriktningar. Det är främst uppfattningarna kring begreppet fri lek, vilket utrymme leken ges och vilka skillnader och likheter det finns i pedagogernas uppfattningar som vi valt att undersöka. Vi har använt oss av kvalitativ intervjumetod och enkäter samt bearbetat detta utifrån ett fenomenografiskt angreppssätt. Pedagogernas utsagor och enkätsvar har kategoriserats och sorterats utifrån våra frågeställningar.

I den reviderade läroplanen för förskolan har intresset för och kunnandet om naturvetenskapfått en mer framträdande roll än i den tidigare upplagan. Något som de båda upplagorna hargemensamt är miljöns betydelse för barnens utveckling och lärande, samt tillvaratagandet avbarnens nyfikenhet och utforskande. Detta väckte vår nyfikenhet gällande vilka möten ocherfarenheter av naturvetenskap barn kan uppleva under utevistelsen på en förskola, samtvilka möjligheter respektive hinder pedagogerna ser med utemiljön som en lärandmiljögällande naturvetenskapliga fenomen.I forskningsbakgrunden behandlas vad naturvetenskap har för plats i dagens förskolan, samthur relationen natur-naturvetenskap-människa sett ut genom tiderna. Naturens verkan på ossmänniskor behandlas också då de ingår i naturvetenskap, samt för att det pågår forskninginom området som tyder på en koppling mellan natur, djur och välbefinnande som i sin turär förutsättningar för lärande.Det empiriska materialet är inhämtat via videoobservationer och metoden Stimulated recall.Utifrån studiens syfte har vi ställt frågor som: Hur belyser ni naturvetenskap i verksamhetenutifrån Lpfö 98/10? Hur tolkar du naturvetenskap i Lpfö 98/10? I resultatet kan vi se att detfinns en medvetenhet hos pedagogerna angående utevistelsen men att det kan hamna iskymundan på grund av säkerhetsskäl..

Syftet med studien är att ta reda på hur det påverkar alla medlemmar i ett hushåll att använda sig av en färdig middagslösning där recept och ingredienser till veckans måltider beställs på Internet och levereras hem. Färdiga middagslösningar är en relativt ny typ av tjänst som växt mycket under de senaste åren. De färdiga middagslösningarna har sitt ursprung i att många upplever att de inte hinner planera och handla sina måltider själva. Studien har en deskriptiv design och en kvalitativ metod har använts. Ett hushåll bestående av en man, en kvinna och deras två barn har intervjuats gemensamt i sitt hem.

Många elever i förskolan är flerspråkiga, vilket kan få konsekvenser för personalens arbete för deras behov av ökade kunskaper. För att dessa möten skall vara berikande för barnens utveckling krävs en medvetenhet hos personalen genom att de skapar ett arbetssätt som stödjer barnen i att utveckla två språk och blir delaktiga i två kulturer. Lärarna behöver därför ta hjälp av andra metoder än bara talspråket för att kunna göra sig förstådda. En sådan arbetsmetod är TPR.Syftet med detta arbete har varit att jämföra TPR metoden med de strävandemål som ges i läroplanen för förskolan angående språkutveckling hos barn med annat modersmål än svenska. Därför gjorde vi en sammanställning av de strävandemål angående språk som ges i läroplan för förskolan ställda mot empirin samt litteratur.

Syftet med studien var att beskriva äldre personers erfarenheter av aktiviteter efter pensionering. Då författarna ville lyfta fram erfarenheter valdes en kvalitativ metod. Åtta intervjuer utfördes med pensionärer boende i en kommun i södra Sverige. Intervjumaterialet analyserades utifrån en kvalitativ manifest innehållsanalys vilket resulterade i tre kategorier: Förändringar av aktivitetsmönster i samband med pensionering, Pensionärers utförande av dagliga aktiviteter samt Betydelsen av att vara aktiv. Resultatet från de tre kategorierna visade hur aktivitetsmönstret förändrades efter pension och deltagarna beskrev att det var viktigt att ha aktiviteter att sysselsätta sig med på dagarna.

Författarnas syfte med uppsatsen är att undersöka om det finns någon skillnad på barns och elevers kunskaper, förståelse och medvetenhet i ett dåtidsperspektiv med ett tematiskt arbetssätt med Astrid Lindgrens sångtexter jämfört mot ett tematiskt arbetssätt utan Astrid Lindgrens sångtexter? Syftet är även att utreda om barn i förskolan och elever i skolan vidareutvecklar sitt historiemedvetande med ett tematiskt arbetssätt med utgångspunkt av Astrid Lindgrens sångtexter? Jeismanns definition av historiemedvetande har legat som grund i examensuppsatsen. Således är historiemedvetande en symbios mellan dåtid, nutid och framtid. Historiemedvetande kännetecknas av att man kan urskilja sammanhangen mellan det förflutna, förståelse av nutiden samt har perspektiv på framtiden. Metoden till den empiriska undersökningen är en kvalitativ forskningsansats, där författarna gjort en innehållsanalys av sångtexter, intervjuer samt ett skriftligt berättande.

Syftet med vår undersökning är att belysa hur pedagoger i grundskolans tidigare år arbetar med den tidiga läs- och skrivundervisningen. Vi vill få kunskap om hur pedagogerna väljer sin metod samt redogöra för hur pedagogerna motiverar sitt metodval. Vidare vill vi undersöka vad konsekvenserna av metodvalet blir. Vi har valt att skriva inom detta område då vi anser att läsning och skrivning är baskunskaper i livet. I vår kommande yrkesroll kommer vi att behöva välja metod.

Begreppet skam är ett mångdimensionellt subjektivt begrepp. Vid sjukdom kan kroppen upplevas som annorlunda och patienten är ibland i behov av hjälp som tidigare inte behövdes vilket kan väcka känslor av skam. Vid känslan av skam upplever individen en blottning av jaget där aspekter som känslighet, intimitet och sårbarhet visas. Syftet med studien var att belysa vad skam är och kan vara inom omvårdnad och genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Tio vetenskapliga artiklar användes till studiens resultat och tre teman kunde identifieras; "Mänsklig skam i vårdandet och miljön: det förminskade jaget", "mänsklig skam i vårdandet och miljön: det förlorade jaget" och "mänsklig skam i vårdandet och miljön: det försvarande jaget". Sjuksköterskans bemötande är en viktig aspekt i patientens känsla av skam då ett respektfullt, tryggt och förstående bemötande som främjar patientens autonomi kan minska känslan av skam. Relativt lite forskning har genomförts kring begreppet skam inom vårdvetenskapen, genom att öka sjuksköterskan medvetenhet samt kunskap om skammens olika uttryck kan känslan av skam identifieras hos patienten och lindras genom god omvårdnad..

Författarnas syfte med uppsatsen är att undersöka om det finns någon skillnad på barns och elevers kunskaper, förståelse och medvetenhet i ett dåtidsperspektiv med ett tematiskt arbetssätt med Astrid Lindgrens sångtexter jämfört mot ett tematiskt arbetssätt utan Astrid Lindgrens sångtexter? Syftet är även att utreda om barn i förskolan och elever i skolan vidareutvecklar sitt historiemedvetande med ett tematiskt arbetssätt med utgångspunkt av Astrid Lindgrens sångtexter? Jeismanns definition av historiemedvetande har legat som grund i examensuppsatsen. Således är historiemedvetande en symbios mellan dåtid, nutid och framtid. Historiemedvetande kännetecknas av att man kan urskilja sammanhangen mellan det förflutna, förståelse av nutiden samt har perspektiv på framtiden. Metoden till den empiriska undersökningen är en kvalitativ forskningsansats, där författarna gjort en innehållsanalys av sångtexter, intervjuer samt ett skriftligt berättande.