Sökresultat:
774 Uppsatser om Ökad konsumtion - Sida 43 av 52
Att förena kunskap och kÀnsla för en bÀttre vÀrld: Diskursanalys av Navet Science Center
Denna uppsats Àr en kvalitativ studie av Navet Science Centers diskurs för hÄllbar utveckling. Detta som ett exempel pÄ hur hÄllbar utveckling kan prÀgla en verksamhet, utifrÄn ett resonemang att en diskurs Àr dialektiskt och bÄde formar sin kontext men ocksÄ blir formad dÀri. Navet Àr en fortbildningsinstans för naturvetenskap, teknik, matematik och hÄllbar utveckling. I den teoretiska anknytning behandlas först och frÀmst den komplexitet och tolkningsutrymme som finns inom hÄllbar utveckling, vilket kopplas samman med lÀrande om hÄllbar utveckling. Vilken version av diskursbegreppet avgör hur metoden utformas och dÀrmed behandlar teorin en förklaring av val av diskursbegrepp, vilket Àr Critical Discourse Analysis (CDA), och hur denna ser ut.
Makroalger och deras anvÀndning som livsmedel och livsmedelstillsatser
Makroalger Àr ett annat ord för tÄng. TÄng som livsmedel har traditionellt sett an-vÀnts i kustomrÄden pÄ flera platser i vÀrlden. I asiatiska lÀnder har den anvÀnts lÀnge och det Àr fortfarande dÀr den anvÀnds allra mest. I Europa har platser som Irland, Island, Wales och Bretagne som tradition att anvÀnda sig av tÄng som livs-medel, men i övriga Europa har alger ÀndÄ mestadels anvÀnts i livsmedel som emulgeringsmedel och för att förbÀttra livsmedelsprodukters viskositet och gelbild-ning. Det som utvinns ur algerna i störst utstrÀckning Àr karragenan, alginat och agar.
KretsloppstÀnkande för flerbostadshus i stadsmiljö
Vi mÀnniskor blir allt fler. Vi förbrukar allt mer. Elförbrukningen skjuter i höjden och soptipparna vÀxer. Vattendragen vÀxer igen allt mer. Miljöresurserna sinar och miljön har allt svÄrare att ÄterhÀmta sig.
Produktplacering i bloggar : VĂ€gen till generation Y!
I dagens samhÀlle blir mÀnniskan utsatt för mer information Àn nÄgonsin tidigare. Företagen konkurrerar om att just deras budskap ska nÄ fram till konsumenten för att skapa den pÄverkan som i slutÀndan resulterar i konsumtion och som företagen tjÀnar sina pengar genom.Företagen har inte bara problem att sticka ut bland all övrig marknadskommunikation, mÀnniskor blir Àven allt bÀttre pÄ att sÄlla ut den information de sjÀlva Àr intresserade av. En av de största svÄrigheterna i sin kommunikation har företagen fÄtt med den generation som precis ska kliva in i vuxenvÀrlden, de som Àr födda mellan 1977 och 1994 vilka varit uppvuxna med en stÀndig ström av information. Denna generation kallas för generation Y och Àr individer som utvecklat ett kritiskt sÀtt att sÄlla bland information och i synnerhet traditionell reklam. Detta tvingar företagen att finna nya vÀgar för att kunna pÄverka denna krÀsna generation som ses som en viktig framtida konsument.Denna uppsats hade dÀrför som syfte att undersöka en ny möjlig vÀg för företagen att komma Ät generation Y pÄ varpÄ en frÄgestÀllning har upprÀttats som lyder: Hur kan generation Y pÄverkas av produktplacering i bloggar?Produktplacering i bloggar var av stort intresse att utforska dÄ generationen bestÄr av de mÀnniskor som Àr mest aktiv pÄ sociala medier och som lÀser flest bloggar.
Ung Generations Sparande
I denna studie skrivs det om den unga generationens (15-30 Är) sparande och vad dessahar för instÀllning till kapital. Det har Àven studerats om bankerna mÀrkt av nÄgonskillnad mellan de olika generationerna.Författaren till denna studie har suttit med i styrelsen i finansföreningen BUFS (BorÄsUniversity Finance Society) pÄ Högskolan i BorÄs under det senaste Äret, Är 2009, ochdÀrigenom stött pÄ flera banktjÀnstemÀn som bjudits in som talare pÄ Högskolan i BorÄs.Dessa har pratat om de olika sparmöjligheter som finns för oss privatpersoner samt dealternativ som de anser vÀrda att satsa pÄ om man Àr i början av sitt sparande. Detta harinneburit att funderingar över hur yngre mÀnniskor (15-30 Är) stÀller sig till att spara harvÀckts.Intresset för detta omrÄde vÀxte ytterligare nÀr en intervju frÄn 2008 lÀstes (SvensktNÀringsliv, 2008-05-08) dÀr Linda Hedström, Svenskt NÀringslivs expert pÄ ungdomarskonsumtionsvanor, berÀttade att det Àr mÄnga nya aspekter att ta hÀnsyn till nÀr studierutförs om ungdomars konsumtionsvanor. Förvaltningen av kapital sker inte pÄ sammasÀtt som förr, för 60 Är sedan dÄ vÄra far- och morförÀldrar vÀxte upp, och hon sÀger Àvenatt dagens ungdomar beskrivs som "den stÀndigt uppkopplade digitala generationen somsÀger ja till konsumtion men nej till reklam". Detta ledde till att författaren blev nyfikenoch intresserad av att fÄ veta mer om dagens ungdomar och deras instÀllning till kapital,eftersom dagens ungdomar, enligt Linda Hedström (2008-05-08), vÀldigt gÀrnakonsumerar bort sitt kapital.För att undersöka detta har statistik tagits fram frÄn SCB, Statistiska centralbyrÄn, ochsedan har en kvalitativ undersökning anvÀnts, vilket inneburit att fokus varit pÄ att fÄdjupare information ur ett mindre antal fall.
GÄr det att som lÀrare leva som man lÀr? : -En studie av skolans förutsÀttningar att verka för den framtida miljön.
Denna uppsats bestÄr av tvÄ delstudier och syftar till att undersöka hur faktorer som pÄverkar skolans möjligheter att arbeta med frÄgor om miljö och klimathot kan förstÄs. Syftet besvaras utifrÄn delfrÄgorna 1) hur uttrycks riktlinjer kring miljö i lÀroplan och kursplaner, 2) hur förhÄller sig lÀrarna till frÄgor om miljö och miljöpolitik 3) hur kan lÀrarnas professionella förhÄllningssÀtt till undervisning kring miljö förstÄs.Materialet utgörs av dels lÀroplan och kursplaner för gymnasieskolan likvÀl som 244 enkÀtsvar frÄn lÀrare inom en variation av Àmnen. EnkÀtstudien fokuserar pÄ lÀrares professionella och privata preferenser. Studien utgÄr ifrÄn tidigare forskning inom lÀrande och miljöengagemang sÄvÀl som klimatforskning. Materialet analyseras utifrÄn begreppet ekologisk modernisering och teorin om risksamhÀllet.
SkÀnka eller slÀnga? Unga kvinnors syn pÄ avyttring av klÀder
Idag lever vi i ett konsumtionssamhÀlle dÀr trender stÀndigt förÀndras, vilket medfört att konsumenter alltid efterfrÄgar det senaste som finns pÄ marknaden. KlÀdföretag tillhör den bransch dÀr det populÀra ?fast fashion? modet blivit alltmer vanligare och innebÀr att nya klÀdkollektioner erbjuds frÄn vecka till vecka. Det har framkommit frÄn olika hÄll att den ökade klÀdkonsumtion Àr en bidragande faktor till dagens hÀlso- och miljöproblem. Unga kvinnor klassificeras som den konsumentgrupp som vill följa med i modetrenderna och konsumerar dÀrför mest klÀder.
Arbetsmotivation i en konjunkturnedgÄng: en kvalitativ studie med utgÄngspunkt i förvÀntansteori
Att tiderna för företag har försÀmrats drastiskt under det senaste halvÄret kan ingen ha missat. En konjunkturnedgÄng visar sig exempelvis inom handeln genom att omsÀttningen minskar nÀr befolkningen drar ner pÄ sin konsumtion. MÄnga företag motiverar sina anstÀllda idag genom finansiella belöningssystem. Vi har uppmÀrksammat att i den rÄdande konjunkturnedgÄngen riskerar dessa finansiella belöningssystem att mista sin motiverande funktion. Orsaker till det kan inom handelsföretag vara att yttre omstÀndigheter pÄverkar kundernas köpbeteende och detta gör att de sÀljmÄl som ligger som grund för belöningen blir svÄra att nÄ och ibland ouppnÄeliga.
BARNS UPPLEVELSER AV RADIOLOGISK UNDERSĂKNING UNDER SIN SJUKHUSVISTELSE : - En litteraturstudie
Syfte och frÄgestÀllningarHuvudsyftet med denna studie var att klargöra huruvida intaget av mÀttat fett pÄverkar risken för att drabbas av, eller avlida i hjÀrt- och kÀrsjukdom. Ett annat syfte var att undersöka om intaget av fleromÀttat fett eller en kost med hög kvot av fleromÀttat fett/mÀttat fett (FM/M) fungerar som prevention mot hjÀrt- och kÀrlsjukdomar. FrÄgestÀllningarna var följande;PÄverkar intaget av mÀttat fett risken att drabbas av hjÀrt- och kÀrlsjukdom?PÄverkar intaget av mÀttat fett risken att dö i hjÀrt- och kÀrlsjukdom?Kan intag av fleromÀttat fett eller en kost med hög FM/M kvot fungera som prevention mot hjÀrt- och kÀrlsjukdomar?MetodLitteratur utgivna fr.o.m. 1 januari 1999 t.o.m.
VarumÀrken - Ur barns perspektiv
Dagens teknologiska utveckling har bidragit till vÄrt mediaintensiva samhÀlle som iallt större utstrÀckning har övergÄtt till ett konsumtionssamhÀlle. Trots Sverigesrestriktioner gÀllande marknadsföring riktat till barn, stÄr barn för stora delar avlandets konsumtion, vilket inte minst förstÀrkts genom internets utveckling. Dagensbarn Àr rikare Àn nÄgon annan generation genom tiderna, vilket Àr nÄgot företag i daguppmÀrksammat vid utformandet av marknadsföring och produkter. VarumÀrken harfÄtt en större betydelse pÄ den konkurrenssatta marknaden, inte minst bland barn.Uppsatsens syfte Àr att identifiera och fördjupa diskussionen kring barnskonsumtionsmönster i yngre Äldrar. Uppsatsen belyser den varumÀrkesmedvetenhetsom rÄder i Äldrarna 6-10, samt identifierar likheter respektive skillnader gÀllandebarns relation till klÀdmÀrken.Studiens huvudsakliga teorier Àr varumÀrkesvÀrde, visual literacy och grupptryck,vilka sammankopplas med den insamlade empirin för att svara pÄ hur barns relationtill klÀdmÀrken ser ut.
NÀr alkoholen kommer nÀrmare : En kvalitativ intervjustudie
NĂ€r alkoholen kommer nĂ€rmare- om förĂ€ndrad alkoholtillgĂ€nglighet i en mindre svensk kommunEn kvalitativ intervjustudieUlrika EnglundĂrebro Universitet, HĂ€lsovetenskapliga institutionenSAMMANFATTNINGDenna studie syftar till att undersöka vad som hĂ€nder i en kommun nĂ€r alkoholtillgĂ€ngligheten förĂ€ndras, och detta med utgĂ„ngspunkt i kommunens alkoholförebyggande arbete. En specifik tonvikt har lagts vid kommunens etablering av ett Systembolag. Följande perspektiv har studerats; 1) Beskrivningar av förebyggande arbete 2) Exempel pĂ„ alkoholförebyggande arbete 3) Samverkan 4) Viktiga aktörer 5) AlkoholkĂ€llor 6) Möjligheter till tillgĂ€nglighetsbegrĂ€nsning samt 7) Systembolagets betydelse för kommunen.Datainsamling skedde genom nio halvstrukturerade intervjuer med totalt tretton intervjupersoner vilka alla kom i kontakt med alkoholfrĂ„gan i sina arbeten. Intervjupersonerna kom att representera socialtjĂ€nst, kommun, skola, landsting, polis, Systembolaget, Brottsförebyggande rĂ„det och nattvandrarverksamheten i den studerade kommunen. Insamlad intervjudata bearbetades med meningskoncentrering.Resultatet visar att ett omfattande alkoholförebyggande arbete bedrivs inom kommunen.
NÀr alkoholen kommer nÀrmare : - om förÀndrad alkoholtillgÀnglighet i en mindre svensk kommun : En kvalitativ intervjustudie
NĂ€r alkoholen kommer nĂ€rmare- om förĂ€ndrad alkoholtillgĂ€nglighet i en mindre svensk kommunEn kvalitativ intervjustudieUlrika EnglundĂrebro Universitet, HĂ€lsovetenskapliga institutionenSAMMANFATTNINGDenna studie syftar till att undersöka vad som hĂ€nder i en kommun nĂ€r alkoholtillgĂ€ngligheten förĂ€ndras, och detta med utgĂ„ngspunkt i kommunens alkoholförebyggande arbete. En specifik tonvikt har lagts vid kommunens etablering av ett Systembolag. Följande perspektiv har studerats; 1) Beskrivningar av förebyggande arbete 2) Exempel pĂ„ alkoholförebyggande arbete 3) Samverkan 4) Viktiga aktörer 5) AlkoholkĂ€llor 6) Möjligheter till tillgĂ€nglighetsbegrĂ€nsning samt 7) Systembolagets betydelse för kommunen.Datainsamling skedde genom nio halvstrukturerade intervjuer med totalt tretton intervjupersoner vilka alla kom i kontakt med alkoholfrĂ„gan i sina arbeten. Intervjupersonerna kom att representera socialtjĂ€nst, kommun, skola, landsting, polis, Systembolaget, Brottsförebyggande rĂ„det och nattvandrarverksamheten i den studerade kommunen. Insamlad intervjudata bearbetades med meningskoncentrering.Resultatet visar att ett omfattande alkoholförebyggande arbete bedrivs inom kommunen.
Har kombinationen av koffein, beta-alanin, kreatin och L-arginin nÄgon prestationshöjande effekt pÄ styrketrÀnande individer? : Med en randomiserad, dubbelblind samt placebokontrollerad studiedesign.
Bakgrund: Idag finns det en stor marknad som enbart fokuserar sig pÄ kostillskott, vars uppgift Àr att fÄ styrketrÀnande mÀnniskor att prestera maximalt. MÄnga sÀtter idag sin tro pÄ de preparat som sÀljs i kostillskottsbutiker, detta medför att försÀljningen av kosttillskott under de senaste Ären har ökat explosionsartat runt om i vÀrlden, inte minst i Sverige.Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka friska, fysiskt aktiva mÀns styrka, muskulÀra uthÄllighet och deras mentala tillstÄnd vid konsumtion av prestationshöjande preparat (PWO) med ingredienserna koffein, beta-alanin, kreatin, och L-arginin.Metod: Denna studie anvÀnde en randomiserad, dubbelblind, placebokontrollerad studiedesign dÀr 18 fullt friska, fysiskt aktiva mÀn deltog. Testpersonerna utförde styrketester, uthÄllighetstester samt tester gÀllande deras mentala tillstÄnd vid intag av PWO och placebo (PL). Testresultaten analyserades sedan i SPSS. Resultat: BÀnkpressen samt uthÄllighetstestet pÄvisade ingen signifikant skillnad (p=0,362), (p=0,195). Styrketestet i knÀböj visade dÀremot en signifikant skillnad mellan PWO och PL (Placebo) dÀr deltagarana presterade bÀttre efter PWO (p=0,007).
RÀntans effekt pÄ konsumtionen: en ekonometrisk studie
Under de senaste 30 Ären har större uppmÀrksamhet riktats mot hjÀlporganisationer och deras verksamhet. Detta har lett till att vÀstvÀrlden successivt börjat donera mer pengar till de bidragsberoende hjÀlporganisationerna. Samtidigt som donationerna ökat har konkurrensen mellan hjÀlporganisationerna vuxit. För att öka sina chanser i konkurrensen om överlevnad mÄste man dÀrför differentiera sig frÄn sina konkurrenter. Ett sÀtt att sticka ut i mediebruset Àr att erbjuda donation via designade produkter till försÀljning.Syftet med denna uppsats Àr att genom en fallstudie analysera och utvÀrdera vad hjÀlporganisationer bör ha i Ätanke dÄ de via försÀljning av designade produkter vill vÀcka intresse för verksamheten och pÄ sikt bygga fler relationer med bidragsgivare.Uppsatsen har Àven ett delsyfte som Àr att genom en enkÀtundersökning utröna om det finns ett intresse hos mÀnniskor till donation via designade produkter.Med hÀnsyn till företagsekonomiska teorier har vi kommit fram till viktiga faktorer som hjÀlporganisationerna bör tÀnka pÄ i sin kontakt med bidragsgivarna.
HÀlsofrÀmjande beredskap inför en framtida yrkesroll ? HÀlsobeteenden och uppfattningar om hÀlsa hos elever pÄ ett omvÄrdnadsprogram
Epidemiologiska kunskapsunderlag visar att personal inom vÄrd och omsorg tillhör en riskgrupp för ohÀlsa pÄ grund av att arbetsmiljön pÄverkar personalens fysiska och psykiska hÀlsa negativt. Levnadsvanor angÄende bland annat mat, motion och anvÀndning av tobak har stor betydelse för mÀnniskans fysiska och psykiska hÀlsa. OmvÄrdnadsprogrammet Àr en treÄrig gymnasial utbildning och syftet med utbildningen Àr att ge eleven den grundlÀggande yrkeskunskap och kompetens som krÀvs för arbete i verksamheter inom hÀlso- och sjukvÄrd samt socialtjÀnst.Syftet med uppsatsen Àr dÀrmed att genom en kvantitativ enkÀt undersöka hur 52st elever pÄ ett omvÄrdnadsprogram förhÄller sig till hÀlsa och hÀlsobeteenden med fokus pÄ elevernas levnadsvanor för att kunna frÀmja sin hÀlsa i sin framtida yrkesroll inom vÄrd och omsorg. Resultatet visar att elevernas definition av begreppet hÀlsa omfattar i likhet med WHO:s definition av hÀlsa mer Àn bara mÀnniskans biologi. Majoriteten av elever vÀrderar sin hÀlsa som ?bra? eller ? mycket bra?, dock vÀrderar en stor andel elever sin hÀlsa som ?varken bra eller dÄlig?, vilket kan relateras till elevernas sjÀlvupplevda somatiska och psykiska besvÀr.