Sökresultat:
2328 Uppsatser om Élever - Sida 7 av 156
Upplevelser av maskulinitet och sexualitet hos mÀn som lever med prostatacancer: en litteraturstudie
Prostatacancer Àr den vanligaste cancerdiagnosen hos mÀn.
Behandlingen har ofta mÄnga biverkningar bÄde fysiskt,
psykiskt och emotionellt, förutom de exsistentiella problem
som en cancerdiagnos innebÀr. Syftet med denna
litteraturstudie var att beskriva upplevelser av maskulinitet
och sexualitet hos mÀn som lever med prostatacancer. Tretton
vetenskapliga, kvalitativa artiklar analyserades med hjÀlp av
en kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen
resulterade i fem slutkategorier. Att livet Àr viktigast, men
anpassning krÀvs: Att en förlorad funktion Àr svÄr att ersÀtta:
Att inte lÀngre vara en man:Att förlora lust och intresse:Att
vilja veta, fÄ stöd och förstÄelse.
Upplevelser av hÀlsa vid kronisk sjukdom: en litteraturstudie
HÀlsa upplevs olika och tas oftast för givet. Sjukdom pÄverkar upplevelsen av hÀlsa. Personer prövas dÄ med hinder och begrÀnsningar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur personer som lever med kronisk sjukdom upplever hÀlsa. Tolv artiklar analyserades med kvalitativ, manifest innehÄllsanalys och resulterade i fyra kategorier: Att finna balans i tillvaron, att genom relationer fÄ stöd och förstÄelse, att bli stÀrkt av tro och hopp och att lÀra sig leva med begrÀnsningar i vardagslivet.
Medling för unga lagövertrÀdare
Studiens syfte var att ta reda pÄ socialsekreterares uppfattning om barnfattigdom och hur den pÄverkar barn samt det förebyggande arbetet. För detta anvÀndes en kvalitativ metod som genomfördes med intervjuer med sex socialsekreterare och tolkades med hjÀlp av hermeneutisk metod. Resultatet visade att socialsekreterarnas definition av barnfattigdom stÀmmer överens med RÀdda Barnens och att barn som lever med förÀldrar med försörjningsstöd eller har lÄg inkomststandard lever i barnfattigdom. PÄverkan för barnen Àr utanförskap pÄ grund av att de inte har möjligheter att fÄ moderiktiga materiella ting enligt informanterna. De menar ocksÄ att fritidsaktiviteter Àr viktiga för att inte hamna utanför den sociala arenan.
Unga vuxnas upplevelser av att leva med diabetes typ 1. : En litteraturstudie.
Bakgrund: Diabetes typ 1 Àr en av de vanligaste folksjukdomarna i Sverige och drabbar mÄnga unga vuxna. Diabetes typ 1 innebÀr att kroppen har brist pÄ insulin och behandlingen av sjukdomen Àr alltid insulin. För den drabbade krÀvs ansvar för att kunna hantera sjukdomen sÄ optimalt som möjligt. Unga vuxna upplever ofta att egenvÄrden vid diabetes typ 1 ger begrÀnsningar i det vardagligalivet. DÀrför Àr det viktigt att som vÄrdpersonal ge stöd till dessa unga vuxna.                                                        Syfte: Belysa unga vuxnas upplevelser av att leva med diabetes typ 1.
Jakten pÄ EU-miljarderna
Pengar i sjön. MÄnga av landsbygdsprojekten lever inte vidare. Saluhall i Hjo och spökturism kring Lidköping. EU betalar ut flera miljoner till tÀnkbara projekt pÄ landsbygden. Men hÀlften av dem blir inte av..
Legionella : En risk som bör beaktas ombord?
Legionellabakterien orsakar den sÄ kallade legionÀrssjukan vilken Àr en form av lunginflammation med hög dödlighet. Bakterien lever i fÀrskvatten och finns naturligt i vÄra sjöar och vattendrag. Enligt Smittskyddsinstitutet trivs Legionellabakterien i temperaturintervallet 20°C till 42°C med en optimal tillvÀxt vid 35°C, bakterien lever dock redan frÄn 0°C. Vi har i denna undersökning försökt utreda om legionella kan vara en risk ombord i fartyg. Eftersom tester för förekomsten av legionellabakterier inte ingÄr i de krav som stÀlls pÄ dricksvattenkvaliteten ombord, har vi kontaktat fem rederier för att frÄga om de har utfört nÄgra utökade tester dÀr legionella ingÄr.
Nattaktivitet hos DvÀrgflodhÀstar (Hexaprotondon liberiensis) pÄ Parken Zoo i Eskilstuna vÄren 2010.
DvÀrgflodhÀsten (Hexaprotondon liberiensis) lever i VÀstafrika dÀr den upptÀcktes pÄ 1800-talet, men det var inte förrÀn pÄ 1900- talen som de introducerades första gÄngen i djurpark. Studier pÄ vilda dvÀrgflodhÀsten har visat sig vara svÄra att genomföra, dÀrför har de flesta studier gjorts pÄ dvÀrgflodhÀstar i fÄngenskap. DvÀrgflodhÀsten Àr ett mycket skyggt djur som lever i regnskogarna runt floder, trÀsk och sumpmarker. Den Àr ett nattlevande djur som ofta lever solitÀrt. I den hÀr studien studeras tre utvalda dvÀrgflodhÀstar pÄ parken zoo i Eskilstuna, vad de har för nattaktivitet och hur de anvÀnder sig utav miljöberikningen. Leah, Anton och Krakunia var de tre observerade dvÀrgflodhÀstarna.   Videokameror sattes upp för att filma fyra nÀtter för varje individ frÄn kl.
Problem med att hÄlla snöleopard (Panthera uncia) i fÄngenskap
I Centralasien lever det utrotningshotade djuret snöleopard (Panthera uncia). Antalet vilda snöleoparder berÀknas ligga under 7000 individer. Snöleoparden brottas med ett antal olika hot i det vilda, med risk att det leder till utrotning. Djuret jagas av tjuvjÀgare, delvis för sin fina pÀls, men ocksÄ för att anvÀnda ben och tÀnder till medicin. MÀnniskans utbredning leder till mindre omrÄden för snöleoparden att hitta byten pÄ, samt att den dödas i vedergÀllning om den skulle anfalla boskapsdjur.
Nya pÄföljder, nya utmaningar : Om fÀngelse, proportionalitet och likabehandling i SOU 2012:34
Studiens syfte var att ta reda pÄ socialsekreterares uppfattning om barnfattigdom och hur den pÄverkar barn samt det förebyggande arbetet. För detta anvÀndes en kvalitativ metod som genomfördes med intervjuer med sex socialsekreterare och tolkades med hjÀlp av hermeneutisk metod. Resultatet visade att socialsekreterarnas definition av barnfattigdom stÀmmer överens med RÀdda Barnens och att barn som lever med förÀldrar med försörjningsstöd eller har lÄg inkomststandard lever i barnfattigdom. PÄverkan för barnen Àr utanförskap pÄ grund av att de inte har möjligheter att fÄ moderiktiga materiella ting enligt informanterna. De menar ocksÄ att fritidsaktiviteter Àr viktiga för att inte hamna utanför den sociala arenan.
Opera i stockholm, VĂ€rtahamnen
Ett riktmÀrke pÄ berget frÄn vilken den omgivande fjÀllvÀrlden breder ut sig. En ny kabinbana som knyter by och berg nÀrmare varann. Ett hus som lever och förÀndras med Ärstiderna, formad efter vÀder och vind..
Application Service Provider, lever modellen upp till förvÀntningarna?
Allt sedan datorer började anvÀndas som en resurs i företag har mindre företag sett de höga kostnaderna dessa fört med sig. I slutet av 1990-talet skapas en modell som möjliggör att hyra program frÄn en Application Service Provider, ASP. Med ASP-modellen följer ett flertal förvÀntningar och fördelar om vad modellen kan tillföra i framförallt mindre företag. De ska till exempel till lÀgre kostnader fÄ tillgÄng till program som kan öka deras konkurrensförmÄga. Denna rapports frÄga Àr om modellen lever upp till dessa förvÀntningar hos kunderna.Vid intervjuer som genomfördes med fem olika företag framkom bland annat att ASP-modellen kan möjliggöra ett minskat behov av egen IT-personal och att internt kunna ge anvÀndarsupport.
Kvinnors upplevelse av att leva med fibromyalgi: En litteraturstudie
Att leva med fibromyalgi pÄverkar livet pÄ alla plan. Kvinnor med fibromyalgi lever med en stÀndig vÀrk och trötthet som pÄverkar livet bÄde socialt och yrkesmÀssigt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med fibromyalgi. Fjorton kvalitativa artiklar analyserades med innehÄllsanalys med en manifest ansats. Analysen resulterade i fyra slutkategorier som beskriver upplevelser av att leva med fibromyalgi.
Att leva med Àrftligt ökad risk för bröstcancer
BAKGRUND: Bröstcancer Àr allmÀnt kÀnt i samhÀllet, men fÄ kÀnner till den Àrftliga aspekten av bröstcancer. Genom ett blodprov kan vÄrdpersonal pÄvisa om kvinnor har en genmutation, som ger ökad risk för bröstcancer, eller inte.SYFTE: Syftet med studien Àr att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med Àrftligt ökad risk för bröstcancer.METOD: En kvalitativ litteraturstudie dÀr 14 vetenskapliga artiklar har analyserats.RESULTAT: Kvinnorna som lever med Àrftligt ökad risk för bröstcancer lever med en stÀndig oro och osÀkerhet. Varje kvinna Àr unik och hennes erfarenheter Àr dÀrav individuella. Trots denna individualitet kan vissa mönster identifieras. De mest framstÄende ÀmnesomrÄdena Àr oro och osÀkerhet samt svÄrighet att hantera hotet.DISKUSSION: Kvinnorna med Àrftligt ökad risk för bröstcancer ser till familjens bröstcancererfarenheter vid hantering av den egna situationen.
För att det kan vara svÄrt att rÀkna i huvudet : Elevers attityder till laborativ matematikundervisning
Syftet med detta examensarbete Àr att fÄ inblick i hur verksamma lÀrare gÄr tillvÀga i sitt val av matematiklÀromedel och om de anser att deras matematiklÀromedel lever upp till de nationella mÄlen i matematik för Ärskurs 3 införda 2008. För att nÄ arbetets syfte genomfördes Ätta kvalitativa intervjuer pÄ fyra olika skolor i södra Sverige med lÀrare i Ärskurs 1-3.Resultatet av undersökningen visar att samtliga av de intervjuade lÀrarna ansÄg sig ha möjlighet att pÄverka val och inköp av lÀromedel och att de alla i nÄgon utstrÀckning anvÀnder sig av ett lÀromedel i sin matematikundervisning. Av resultatet framgÄr dock att alla lÀrarna pÄ ett eller annat sÀtt kompletterade lÀroboken dÀr de ansÄg att denna inte var tillrÀcklig för att barnen ska utveckla de kunskaper de behöver för att nÄ de uppsatta mÄlen. Vid valet av lÀromedel var det enligt lÀrarna de ekonomiska aspekterna och layouten i form av fÀrg och bilder som vÀgde tyngst. I förhÄllande till de nationella mÄlen för Ärskurs 3 lever lÀromedlet upp till dessa anser lÀrarna..
Matteboken: morot eller piska? : LÀrares syn pÄ matematiklÀromedel i Ärskurs 1-3
Syftet med detta examensarbete Àr att fÄ inblick i hur verksamma lÀrare gÄr tillvÀga i sitt val av matematiklÀromedel och om de anser att deras matematiklÀromedel lever upp till de nationella mÄlen i matematik för Ärskurs 3 införda 2008. För att nÄ arbetets syfte genomfördes Ätta kvalitativa intervjuer pÄ fyra olika skolor i södra Sverige med lÀrare i Ärskurs 1-3.Resultatet av undersökningen visar att samtliga av de intervjuade lÀrarna ansÄg sig ha möjlighet att pÄverka val och inköp av lÀromedel och att de alla i nÄgon utstrÀckning anvÀnder sig av ett lÀromedel i sin matematikundervisning. Av resultatet framgÄr dock att alla lÀrarna pÄ ett eller annat sÀtt kompletterade lÀroboken dÀr de ansÄg att denna inte var tillrÀcklig för att barnen ska utveckla de kunskaper de behöver för att nÄ de uppsatta mÄlen. Vid valet av lÀromedel var det enligt lÀrarna de ekonomiska aspekterna och layouten i form av fÀrg och bilder som vÀgde tyngst. I förhÄllande till de nationella mÄlen för Ärskurs 3 lever lÀromedlet upp till dessa anser lÀrarna..