SyfteSyftet med studien är att undersöka vad grundskoleelever har för uppfattningar om personer med utvecklingsstörning och om de uppfattningarna kan skilja sig åt beroende på om:- man går på en grundskola som inte har något samarbete med särskolaneller- på en grundskola som arbetar med inkludering och samverkan med särskolan och även har klasskamrater som är inskrivna i särskolan.MetodStudien utgår från teorin om sociala representationer. Enkelt uttryckt innebär teorin att olika individer tillsammans skapar en gemensam uppfattning om verkligheten. Ur uppfattningen, representationen, skapas en sorts vardagskunskap som enar dem och vägleder dem i den sociala tillvaron (Chaib & Orfali, 1995). Elever från två skolor som passar in i de i syftet presenterade kategorierna deltog i undersökningen. I studien användes vinjettmetoden.

Då elever har olika förutsättningar att lyckas i skolan kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. I en del kommuner har man inom grundskolan valt att ha även små undervisnings-grupper för elever som av någon anledning inte kunnat tillgodogöra sig undervisningen i den stora klassen. I denna studie har jag intagit ett elevperspektiv där jag försökt utröna vilka för-delar och nackdelar elever upplever med att ha undervisning i stor klass respektive liten un-dervisningsgrupp. Det är viktigt att klarlägga hur elever som varit föremål för olika specialpe-dagogiska insatser själva upplever sin skolgång.Små undervisningsgrupper har kritiserats bl.a. inom den specialpedagogiska forskningen då man sett risker med att elever exkluderats från den ordinarie verksamheten.

Syftet med examensarbetet är att studera vilka åsikter lärare inom grundskolan och särskolan har om en skola för alla, utifrån ett perspektiv som lyfter fram elever i behov av särskilt stöd. Fokus ligger på vilka förändringar som behöver ske inför genomförandet av en skola för alla samt vilka fördelar respektive nackdelar en skola för alla kan medföra för eleverna. De forskningsfrågor som ligger till grund för examensarbetet är:Vad säger lärare i grundskolan och särskolan om en skola för alla?Vilka faktorer påtalar lärare är grundläggande för att en skola för alla ska fungera?Vilka positiva respektive negativa följder kan en skola för alla föra med sig för eleverna enligt lärare?Litteraturgenomgången behandlar de faktorer som kan påverka hur framgångsrikt genomförandet av en skola för alla blir, och dessa är bland andra att en ändrad människosyn krävs i samhället, skolans personal behöver vidareutbildas och en anpassning av skolmiljön fordras. Bland de fördelar som framkommit finns argumenten att eleverna från särskolan inte behöver särskiljas, grundskolans elever lär sig att acceptera människors olikheter och eleverna kan få ett utbyte av varandra.

Bakgrund: Sveriges folkhälsopolitik utgår idag från elva folkhälsomålområden. I målen finns bland annat fysisk aktivitet, goda matvanor och barns trygga uppväxtvillkor. Övervikt och fetma är ett utbrett och ökande folkhälsoproblem i Sverige, vilket kan leda till bland annat hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes. Bland barn och ungdomar har prevalensen för övervikt och fetma fördubblats de senaste två decennierna. Orsaken till övervikt och fetma är främst en obalans i energiintag och förbrukning, men även andra levnadsvanor kan ha en betydelse.

Denna uppsats syftar till att utreda på vilket sätt införandet av ?Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever? påverkat de åtgärder som måste vidtas mot kränkningar i skolan samt vem som ansvarar för dessa. Uppsatsen syftar även till att utreda hur elevens möjlighet till skadestånd förändrats i och med införandet av den nya lagen. I uppsatsen utreds kränkningar elever emellan, som inte är brottsliga eller diskriminerande, i skolor som kommunen är huvudman för.Uppsatsen är uppdelad i tre delar. I den första delen behandlas ansvar, åtgärder och myndighetskontakter, den andra delen behandlar skadeståndsbestämmelserna och i tredje delen behandlas det rättsfall som är av relevans för uppsatsen.

Bakgrund:Hösten 2008 kom nya riktlinjer för skolan, vilket innebär att lärare ska författa lokala pedagogiska planeringar (LPP:er). De här planeringarna ska ligga till grund för de skriftliga omdömena, vilka är en del i processen för individuella utvecklingsplaner. Syftet med de lokala pedagogiska planeringarna är att tydliggöra kopplingarna mellan de nationella målen, undervisningens innehåll och bedömningen av elevens lärande. LPP:n, blir därför ett av många dokument, som ska göra eleverna delaktiga i sitt lärande, men som också har en styrande och kontrollerande aspekt på elevernas lärande. Syfte:Syftet med studien är att belysa skolan som en pedagogisk apparat, vilken styrs utifrån rådande diskurser i samhället.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien har varit att undersöka flickors syn på hälsa i år 9. Våra frågeställningar var följande: Vad lyfter flickor i år 9 själva fram som viktiga faktorer för att må bra? Vad tror flickor i år 9 är viktiga faktorer för andra flickor i motsvarande ålder ska må bra? Vilka faktorer uppger elevvårdspersonal som bidragande till unga flickors hälsa?MetodDatainsamlingen har skett på två olika sätt, dels genom en kvalitativ enkät, dels genom halvstrukturerade intervjuer. Enkäten genomfördes på 80 flickor i år 9 från två skolor norr om Stockholm. Enkäten syftar till att ge en bild av flickors syn på hälsa i år 9.

Syftet med den här studien var att undersöka ett relativt outforskat område, nämligen missbruk bland assyrier/syrianer. Trots att folkgruppen har levt i Sverige i drygt 40 år och utgör en av landets större invandrargrupper, har det bedrivits väldigt lite forskning gällande missbruk bland populationen. Förhoppningen med studien är att den kan tillföra ytterligare kunskap som kan vara av betydelse för de som på något sätt kommer i kontakt med assyriska/syrianska missbrukare, exempelvis sociala myndigheter, behandlingsinstitutioner med flera, men även att studien kan frambringa en konstruktiv debatt, som författaren anser saknas bland den assyriska/syrianska folkgruppen, och belysa temat missbruk ytterligare.Med hjälp av den kvalitativa metoden har fem före detta missbrukande assyrier/syrianer, med en bakgrund i ett narkotika- och/eller spelmissbruk studerats. Huvudfrågan har varit att studera hur respondenterna hamnat i ett missbruk, tiden under missbruk, samt hur man därefter tagit sig ur missbruket. Empirin insamlades via fyra enskilda intervjuer i det fysiska rummet samt en via e-mail.

Har vi svartskallar eller invandrarbarn i Bollnäs kommun?Vi kan se tendenser i vårt samhälle, att ytterlighetsgrupper för främlingsfientlighet ökar, samtidigt som Sveriges ekonomiska läge förändrats. Den lågkonjunktur som drabbat landet sedan ett flertal år, med ökad arbetslöshet som följd, har förvärrat situationen och i vissa fall lett till klart uttalad invandrarfientlighet. Även media har stor betydelse och genomslagskraft, genom att många gånger förstärka det främlingsfientliga budskapet.Skolans nya läroplan, Lpo 94, säger att skolans riktlinjer, bland annat skall vara, att arbetet i skolan aktivt skall motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper. En uppgift som lärare är, att bekämpa destruktiva krafter och skapa ett positivt klimat för våra invandrarelever.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka hur idrottslärarstudenter ser på utmaningarna som väntar dem inom yrket. Följande frågeställning formulerades:Hur ser idrottslärarstudenter på sin kompetens inom följande områden inom läraryrket: lärarrollen och allmän pedagogik, ämneskunskap och  undervisning, arbetsmiljö i skolan och uppgifter utanför undervisning samt relationer mellan lärare och elever?MetodMetoden som användes i denna kvantitativa studie var en strukturerad enkät. Den webbaserade enkäten omfattade 37 påståenden relaterad till krav och  utmaningar inom idrottsläraryrket. Populationen var studenter inom idrottslärarutbildning.

När det gäller vuxna patienter, visar studier att Davanloos Intensiv dynamisk korttidsterapi(ISTDP) är evidensbaserad och effektiv vid flera sjukdomstillstånd. Medan det finns få bevisvarken för eller emot tillämpningen av ISTDP på barn och ungdomar, har en artikel skriven avLinda Gilbert (2004) fått författaren till föreliggande litteraturstudie att tro att det inte finns ettbättre val än att börja forska om tillämpningen av ISTDP tekniker på barn och ungdomar ochför att visa hur dessa tekniker skiljer sig från dem som används med vuxna. Dennalitteraturstudie är ett teoretiskt förslag för att använda ISTDP med fokus påmentaliseringsteorin inom ramen för BUP. När det gäller KBT leder internationellaforskningsresultat till nödvändigheten att fästa blicken på andra evidensbaserade metoderockså när det gäller behandlingar för barn och ungdomar med psykiska och psykosocialaproblem. Davanloos ISTDP är en sådan evidensbaserad metod.

SAMMANFATTNING Den här uppsatsens intresserar sig för hur ungdomar som definierar sig själv som homo- eller bisexuell, transperson eller queer (hbtq) har det i skolan. Därför har jag genomfört en kvalitativ intervjustudie med sex unga vuxna som är mellan sexton och tjugoett år och tillsammans med deltagarna skapat berättelser om hur de har upplevt sin skoltid. Syftet har varit att bidra med ny kunskap genom att synliggöra deras erfarenheter av att inte uppfylla de förväntningar som heteronormativt ställs på en pojke eller flicka i skolan med den övergripande forskningsfrågan - ?Hur framträder skolan som heteronormativt sammanhang i de unga vuxnas berättelser om skoltiden? Uppsatsen tar till utgångspunkt att skolan är ett heteronormativt sammanhang och mot den bakgrunden ställs intervjudeltagarnas berättelser. Berättelserna analyseras med hjälp av begrepp ur symbolisk interaktionism och knyter an till och tolkas med utgångspunkt i tidigare forskning om relationer, pojkar och flickor, skapandet av femininiteter och maskuliniteter samt synliggörandet av sexualiteter - i skolan.

Employer branding, eller arbetsgivarvarumärke som det heter på svenska, handlar om att rätt människor ska attraheras, rekryteras och vilja stanna kvar i ett företag. Ett starkt employer brand är något som har blivit allt viktigare för företagen i kampen om värdefulla andelar på marknaden.  Studier har visat att anställda som är engagerade och trivs på sitt arbete också presterar bättre, vilket leder till ökad produktion och lönsamhetsfördelar. Många företag är inte medvetna om eller uppdaterade vad gäller sitt arbetsgivarerbjudande, det vill säga den anledning som arbetsgivaren ger till nuvarande och potentiella anställda att arbeta för denne. Det kan vara svårt att fastställa vilka områden som behöver utvecklas i företaget och vilka målgrupper som bör prioriteras. Tillgängliga mätmetoder för att få klarhet gällande nuvarande employer brand saknas, vilket har bidragit till studiens syfte att skapa ett mätverktyg för att utvärdera ett företags arbetsgivarvarumärke gentemot nuvarande anställda.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur några tysta elever i skolsvårigheter upplevt sin grundskoletid. Följande frågeställningar ligger till grund för studien: ? Hur beskriver eleverna sin grundskoletid och de svårigheter de upplevt? Hur är det att vara en tyst elev?? Hur upplever eleverna att de blivit bemötta av lärare respektive kamrater under sin grundskoletid? ? Vilket specialpedagogiskt stöd har eleverna fått och upplever de att det överensstämmer med deras behov av stöd? Vad upplevs som positivt respektive negativt?? Hur upplever eleverna att grundskolan har bidragit till deras självbild och självkänsla?Teori och metod:Studien utgick ifrån en livsvärldsfenomenologisk ansats där respondenternas egna erfarenheter lyftes fram. Som metod för datainsamling genomfördes halvstrukturerade livsvärldsintervjuer, med en intervjuguide som grund. Detta för att möjligheten till att ställa följdfrågor skulle finnas.

Studiens syfte är att utifrån både ett könsperspektiv och ett etnicitetsperspektiv se på hur ung-domars erfarenheter av våld ser ut. Finns det några likheter eller skillnader mellan svenska ungdomar/invandrarungdomar och mellan killar/tjejer? Mina frågeställningar är:? Har killar och tjejer olika erfarenheter av våld?? Har invandrarungdomar och svenska ungdomar olika erfarenheter av våld?? Söker ungdomar hjälp för det våld de upplevt och i så fall, var? Hur upplever ungdo-marna att de bemöts?? Vilken uppfattning har de professionella om ungdomars erfarenheter av våld? För att få svar på dessa frågor har jag genomfört en enkätstudie på fyra gymnasieskolor i och runt Göteborg med både praktiska och teoretiska inriktningar. 162 ungdomar har svarat på enkäten. Tre kvalitativa intervjuer har också genomförts med professionella från olika yrkes-kategorier som möter ungdomar som är brottsoffer och/eller förövare.