Enligt socialkonstruktivister Àr samhÀllet konstruerat av mÀnniskor i inter­aktion med varandra. Med hjÀlp av ett teoretiskt ramverk med socialkonstruktivistiska teorier söker vi i denna uppsats förstÄ och analysera hur manliga sistaÄrselever talar om kvinnor och kvinnlighet i interaktion med varandra. Ett exempel pÄ en social konstruktion Àr den form som bestÀmmer samtal mellan mÀnniskor; ordval, uttryck och idéer bakom det som sÀgs, men ocksÄ den konstruerande egenskap samtalet har, vars innehÄll formar, omformar, skapar och förkastar förestÀllningar och idéer i det sociala rummet. DÀrför anser socialkonstruktivister att könsskillnader Àr sociala konstruktioner. Samtalet och dess innehÄll Àr dÀrför viktigt i konstruerandet av skillnader mellan kvinnligt och manligt beteende.

Missbruk av alkohol Àr ett vÀxande samhÀllsproblem som orsakar stora lidanden sÄvÀl för den enskilde individen som för samhÀllet. I Sverige kostar detta 160 miljarder kronor per Är efter att intÀkterna frÄn alkoholskatten Àr bortrÀknade. En hel del av de individer som kommer i kontakt med hÀlso- och sjukvÄrden av olika skÀl har en riskfylld alkoholkonsumtion. Motiverande samtal (MI) Àr en samtalsmetod som kan anvÀndas nÀr behov av beteendeförÀndring föreligger. Metoden lÀgger vikt vid individens egen motivation till förÀndring.

Denna studie syftar till att fÄ en fördjupad förstÄelse i individers upplevelser om vÀgen ut ur drogmissbruk. Detta gjordes genom en hermeneutisk ansats och kvalitativa intervjuer genomfördes med tio personer dÀr fem var kvinnor och fem var mÀn. Kriterierna i urvalet var att de skulle ha erfarenhet av ett eget missbruk, varierande Älder, kön samt livssituation. Det var svÄrt att hitta forskning som berörde individers upplevelser om vÀgen ut ur drogmissbruk, dock sÄ fanns relevant forskning om att ta sig ut ur drogmissbruk. I den hÀr studien stÀlls individers upplevelser i fokus för att fÄ en djupare kunskap och förstÄelse om fenomenet.

År 1994 invaderade Ryssland Tjetjenien. Det politiska och ekonomiska lĂ€get var i Ryssland, som i Tjetjenien, kaotiskt. Detta arbete har fokuserat sig pĂ„ varför Ryssland valde att ta till det yttersta vĂ„ldet för att förhindra Tjetjenien att bryta sig ur federationen. MĂ„nga teorier har lagts fram om detta Ă€mne och jag har valt att studera nationalismen som teori i denna studie. Kriget har i dagslĂ€get (dec.2006) pĂ„gĂ„tt i över 12 Ă„r, officiellt tog redan slut 1996 men dagligen utkĂ€mpas stridigheter mellan ryska sĂ€kerhetsstyrkor och tjetjenska separatister.

Narkotika problemet i Sverige har ökat markant pĂ„ senare Ă„r. Problemet mednarkotika medför inte bara sjĂ€lva missbruket utan Ă€ven annan brottslighet för attfinansiera missbruket. För att kunna missbruka narkotika mĂ„ste personerna sommissbrukar ha tag i narkotika. Den hĂ€r rapporten handlar om hur narkotikankommer in i landet och vart den kommer in. Sverige har ju Ă„r 2000 fĂ„tt en ny vĂ€gin frĂ„n kontinenten och nu mera sammankopplad med kontinenten i och med attÖresundsbron har öppnats.

Bakgrund till denna studie a?r att jag la?nge varit nyfiken pa? var la?rare och elev mo?ts i det arbetssa?tt som bena?mns formativ bedo?mning, men ocksa? var de kanske inte mo?ts. Vidare har jag velat ge ett elevperspektiv pa? formativ bedo?mning, en infallsvinkel jag tycker mig sakna i forskning och debatt. Studiens syfte har varit att underso?ka eventuella skillnader i elevers respektive la?rares uppfattning och upplevelse av formativ bedo?mning och om elever uppfattar den formati- va bedo?mningen pa? det sa?tt la?raren har fo?r avsikt. Studien riktar in sig pa? elever och la?rare i yrkesutbildning fo?r vuxna da?r ba?da grupper genom svar pa? fra?geenka?ter, men a?ven uppfo?ljande intervjuer, fa?tt ge sin bild av hur de sja?lva upplever bedo?mningsarbetet ? men ocksa? hur la?rarna tror eleverna upplever for- mativ bedo?mning. Ba?da grupperna ger uttryck fo?r en ova?ntat samsta?mmig bild av formativ bedo?mning, bilden a?r dessutom o?verva?gande positiv. Vidare ra?der stor samsta?mmighet a?ven mellan grupperna i synen pa? va?rdet av formativ bedo?mning. Det enskilda omra?de da?r tydlig diskrepans ra?der a?r na?r det ga?ller la?rares uppfattning av hur elever ser pa? formativ bedo?mning.

Syftet med den ha?r uppsatsen har varit att genom ett genusperspektiv underso?ka hur dagspress framsta?ller makthavare, det vill sa?ga beslutsfattande kvinnor och ma?n pa? ho?ga positioner inom na?ringsliv och politik. Underso?kningen har fokuserat pa? om gestaltningarna sker utifra?n ko?nsstereotyper och hur det i sa?dana fall ser ut.Materialet har varit Dagens Nyheter, DN och Svenska Dagbladet, SvD under perioden 2011-10-01 till 2012-04-01. Underso?kningen har gjorts genom kvalitativ inneha?llsanalys av artiklar som inneha?ller personintervjuer, da?r makthavaren fa?r komma till tals genom citat och i lo?pande text.

Kvinnor Àr överrepresenterade gÀllande depression, medan mÀn Àr överrepresenterade inom andra problemomrÄden sÄsom antisociala riskbeteenden, missbruk och suicid. Stigma skapat av maskulina ideal och könsnormer har förts fram som möjlig faktor till könsskillnaderna. Det övergripande syftet med studien var att undersöka sambanden mellan depressiva symtom, depressionsstigma samt maskulinitet. Detta gjordes via en InternetenkÀt dÀr 396 deltagare (245 kvinnor och 151 mÀn) besvarade frÄgor som mÀtte dessa variabler. Studien fann inga könsskillnader gÀllande depression.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur kvalitetsprocesser utformas i verkligheten. Det ska ocksÄ undersökas om det gÄr att förbÀttra kvalitetsprocesser genom att titta pÄ kvalitetssÀkringen hos tvÄ verksamheter i den offentliga sektorn, samt om dessa kan ha nytta och lÀra sig av varandra. .

Syftet med f?religgande studie var att unders?ka vilka faktorer som i tidigare forskning identifierats som centrala orsaker till f?rdr?jd eller utebliven diagnos hos flickor med ADHD, med s?rskilt fokus p? skolkontexten. Studien genomf?rdes som en systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats. Litteraturs?kningar genomf?rdes i databaserna Education Research Complete och Education Collection.

Bakgrund: Sepsis ?r ett livshotande tillst?nd som i ca 20% av fallen resulterar i en d?dlig utg?ng. Eftersom sjukdomsf?rloppet ofta ?r akut ?r tidig identifiering och omedelbara ?tg?rder avg?rande f?r att f?rb?ttra patientens prognos. F?r att underl?tta detta anv?nds olika screeninginstrument som st?d i bed?mningen.

Syftet med studien att skapa en förstÄelse av vilka kÀnslor gravida missbrukare har utifrÄn yrkesprofessionellas synvinkel. Vi vill Àven se vilken hjÀlp som erbjuds gravida missbrukare. Vi tar Àven upp olika insatser som finns för gravida missbrukare. Studien har fokus pÄ fyra teman som Àr: missbruk, gravida missbrukare, emotioner samt yrkesprofessionella. Studien har en hermeneutisk ansats som vill förklara och tolka livsvÀrlden.

Arlanda Àr Sveriges största internationella flygplats och har en stor betydelse nÀr det kommer till jobb, nÀringsliv, kunskap, turism, kultur och dÀrmed hela Sveriges vÀlfÀrd. Flygplatsen ligger i Sigtuna kommun och runt omkring Arlanda ligger ytterligare tre kommuner; Vallentuna, Knivsta och Upplands VÀsby.  Alla dessa arbetar aktivt med ÄtgÀrder för en hÄllbar utveckling av sina organisationer.Kommunerna och Arlanda har tre huvudsakliga gemensamma intressen som samverkar och Àr beroende av varandra.  För att tillsammans organisera, strukturera och försöka hitta gemensamma hÄllbara lösningar pÄ de problem och möjligheter som uppstÄr runt intressena har kommunerna och Arlanda en vÀl utvecklad dialog.Dialogen idag beskrivs som god och samtalsklimatet positivt. Kommunerna Àr delaktiga i Arlandas utveckling och samarbete sker i flera forum. För drygt tio Är sedan var bilden en annan. Samtalsklimatet uppfattades som kyligt, verksamheten var sluten och det togs ingen hÀnsyn till vilken pÄverkan man hade pÄ omgivningen.Litteratur som rör dialog mellan en organisation och dess intressenter poÀngterar ofta vikten av att man förstÄr varandra och delar uppfattning om vad organisationens ansvar bestÄr i om relationen ska vara vÀrdefull.  För att fÄ en större kunskap om hur det samförstÄndet ser ut i Arlandas fall har en rad intervjuer med representanter frÄn de olika kommunerna samt Arlanda genomförts.

800 000 mÀnniskor runt om i vÀrlden, berÀknas avsluta sitt liv 2014. I de flesta fall, Àr den bakomliggande förklaringen, psykiatrisk. Depression och missbruk hör till de vanligaste orsakerna till suicidförsök eller fullbordat suicid, och i mÄnga fall har den suicidala patienten haft kontakt med psykiatrin kort innan suicidförsöket. Att arbeta med suicidbenÀgna patienter krÀver specialiserad kunskap inom psykiatrisk omvÄrdvÄrdnad, och goda kunskaper kring det preventiva arbetet inom slutenvÄrden. Syftet med studien var att utforska sjuksköterskans upplevelser kring preventionsarbetet med suicidbenÀgna patienter inom slutenvÄrden.

Arbetets huvudsakliga uppgift var att skapa en funktion till Drivhuset GÀvleborgs lokala hemsida i GÀvleborgs lÀn. Denna funktion har som primÀr uppgift att hjÀlpa studenter som startar företag att hitta varandra och ta hjÀlp av varandra inom olika branscher. Med hjÀlp av det objektorienterade programmeringssprÄket RubyOnRails sÄ skapadesen webbapplikation för att söka företag som fanns registreradegenom Drivhuset GÀvleborg. En administrativ sida upprÀttades ocksÄ för att kunna styra vilka företag som registrerades. Denna externa sida riktade sig enbart till de anstÀllda pÄ Drivhuset GÀvleborg för att kunna lÀgga till, redigera samt ta bort företag.