Bakgrund: I Sverige drabbas varje Är runt 300 barn av cancer. Det Àr inte endast barnet som drabbas utan alla i familjen berörs av den förÀndrade situationen. Syskonen blir rÀdda, kÀnner sig oroliga över situationen och en otrygghet infinner sig. De fÄr stÄ utanför och glöms lÀtt bort. Sjuksköterskan bör arbeta familjefokuserat och inkludera hela familjen i vÄrden av det sjuka barnet, dÀr delaktighet Àr en viktig del.

SammanfattningDenna studie handlar om idrottslÀrares planering av undervisning som ett centralt omrÄde i undervisningsprocessen för att elever ska nÄ uppsatta mÄl. Syftet med studien var att studera pÄ vilka sÀtt idrottslÀrarna anvÀnder kursmÄlen för att planera sin undervisning. Tyngdpunkten ligger i att fÄ en inblick i hur idrottslÀrare resonerar kring planering av sin undervisning, hur den utformas, struktureras och vilka faktorer som Àr betydelsefulla för planeringsarbetet. Undersökningen var kvalitativ dÀr personliga intervjuer genomfördes med fyra lÀrare idrottslÀrare.Resultatet av studien visar att det finns flera betydelsefulla faktorer som pÄverkar idrottslÀrare nÀr de planerar sin undervisning. LÀroplanen och dess kursmÄl fanns i bakhuvudet hos lÀrarna samtidigt som planeringstiden har en avgörande betydelse för hur undervisningen utformas.

Med tanke pÄ den senare tidens debatt om klimathot och finanskris kan vi idag se en allt större efterfrÄgan av hÄllbar utveckling och etiskt försvarbara investeringar, tillsammans med ett ökat tryck pÄ företagsledningar och styrelser för ett ansvarsfullt företagande. Faktum kvarstÄr dock att ekonomisk tillvÀxt mÄste frÀmjas. Detta kan inte, varken i dagslÀget eller i framtiden, stÄ som tvÄ separata utmaningar utan mÄste integreras i varandra. Riskkapital Àr en viktig faktor för ekonomisk tillvÀxt och dÀrför vilar ett tungt ansvar pÄ riskkapitalinvesterares axlar att anta denna utmaning.Denna uppsats utreder i vilken utstrÀckning svenska riskkapitalbolag implementerar frÄgor om hÄllbar utveckling och etiska investeringar i sin verksamhet, sÄ kallade ESG- frÄgor. Genom att utföra en innehÄllsanalys av alla registrerade medlemmar pÄ Svenska Riskkapitalföreningen, SVCA, som vid den tidpunkten var 125 st., har vi poÀngsatt och jÀmfört olika typer av riskkapitalbolag för att se i vilken utstrÀckning de faktiskt arbetar med den hÀr typen av frÄgor.

Syftet med studien Ă€r att fĂ„ ta del av verksamma lĂ€rares upplevelse av arbetet med LTG-metoden, ljudmetoden samt metoden att skriva sig till lĂ€sning. LikasĂ„ Ă€r studiens syfte att kartlĂ€gga lĂ€rares instĂ€llning till olika hjĂ€lpmedel som finns att anvĂ€nda i lĂ€s- och skrivinlĂ€rningen sĂ„som lĂ€romedel, elevproducerat material, skön- och facklitteratur, medier, populĂ€rkultur och IKT. Vi intervjuade sex lĂ€rare verksamma i Ă„rskurs ett till tre för att ta del av deras tankar och upplevelser.Intervjuerna visade att alla lĂ€rare anvĂ€nder sig av samtliga lĂ€s- och skrivmetoder och tycker att de bör gĂ„ hand i hand för att eleverna ska fĂ„r bĂ€sta möjliga förutsĂ€ttningar att lĂ€ra sig lĂ€sa och skriva och kĂ€nna glĂ€dje inför skriftsprĂ„ket. Som en röd trĂ„d genom samtliga metoder nĂ€mns den glĂ€dje som vissa delmoment i metoderna ger inför skrivandet och lĂ€sandet. Även lĂ€rarens betydelse Ă€r genomgĂ„ende; Ă€r inte lĂ€raren positiv och engagerande sker inget lĂ€rande oavsett metod.

Denna uppsats behandlar en algoritm som löser linjÀra optimeringsproblem. Algoritmen bygger pÄ en liknande idé som simplexalgoritmen men i denna kan startvÀrdet Àven vara en punkt inom tillÄtet omrÄde eller pÄ randen till detta omrÄde. Det behöver inte nödvÀndigtvis vara en hörnpunkt, vilket simplexalgoritmen krÀver. Under algoritmens gÄng kommer iterationsvÀrdena att ligga pÄ randen till det tillÄtna omrÄdet för att slutligen hamna i ett hörn. DÀrefter gÄr iterationsvÀrdena frÄn hörn till hörn tills slutligen optimum har nÄtts.

Finns det förestÀllningarna av rum och dess befintliga rörelser och struktur? Inom Inredningsarkitekturfinns det ettförhÄllningssÀttdÀr den praktiska funktionen Àr viktig. DÀr funktion betyder attvara aktiv i rummet, attkunna beröras av material tex möbler som social struktur för attkanske kunna producera för en konsument/brukare.GÄr det attlösgöra förvÀntningar och förestÀllningar frÄn sin ram eller attvidga dessa i den rumsliga aspekteten attfylla nÄgot med kÀnsla i stÀllet för en brukande funktion? Om man reducerar funktionen, vilket betyder för mig, om man tar bort möbler och material och bara förhÄller sigtill det mÀnskliga i ettrum. Vad blir kvar? D.v.s.

En nÀrlÀsning av Jonas Gardells Torka aldrig tÄrar utan handskar - 1. KÀrleken med fokus pÄ sjukdomen aids och dess framstÀllning i romanen. Analysen Àr uppdelad i tre delar: den medicinska, sociala och diskursanalytiska aspekten..

I den hÀr rapporten beskrivs hur elever mellan Ätta och tolv Är upplever anvÀndningen av datorn och Internet i skolan. Genom att studera anvÀndningen av Internet med hjÀlp av intervjuer, deltagande observationer och informella samtal har författaren i den hÀr rapporten valt att utifrÄn elevernas perspektiv beskriva deras situation. UtifrÄn den etnografiska studie och de konstruktionistiska teorier författaren gjort utnyttjas sedan erfarenheter frÄn utbildningstiden för att försökta skapa ett koncept om hur ett framtida klassrum skulle kunna komma att se ut. Undersökningar har gjorts om hur information, kunskaper och erfarenheter utbyts i klassrummet och vilken betydelse det har för anvÀndningen av Internet. Men Àven hur elevernas sjÀlva utvecklas och skapar sig ett kritiskt tÀnkande och att lÀra sig sortera, för dem, relevant information. Jag har Àven studerat hur lÀrarens roll förÀndras och hur det pÄverkar undervisningskulturen.

Detta examensarbete gick ut pÄ att enligt utvecklingsprocessen pÄ Motion Control utveckla en prototyp av en kabelersÀttare för en produkt pÄ företaget; USB I/O. USB I/O Àr en mÀt- och styrenhet och datainsamlingsenhet för USB-porten med flera in- och utkanaler som i flera applikationer har som nackdel att den Àr kabelbunden. Tanken var att göra en enhet som man ansluter USB I/O till och som kan kommunicera direkt med konventionella ?Bluetooth-dongles? som Àr vanligt förekommande pÄ konsumentmarknaden.Tre undersökningar gjordes. Den första var en marknadsundersökning för att se lÀmpliga systemkoncept samt vilka konkurrenter som kan finnas.

Bakgrund: I Sverige Ă€r cancer en av de största folksjukdomarna. År 2011 diagnostiserades 57726 personer med cancer och bakom dessa finns anhöriga som allt för ofta glöms bort i vĂ„rden. MĂ„nga av de med cancer vĂ„rdas av sina anhöriga som dĂ„ blir anhörigvĂ„rdare. Att fĂ„ rollen som anhörigvĂ„rdare Ă€r inte en sjĂ€lvklarhet dĂ„ det faktiskt innebĂ€r en förĂ€ndrad relation till den sjuke samt en förĂ€ndrad livssituation för den anhöriga sjĂ€lv. För att kunna klara av situationen som anhörig till en cancersjuk person krĂ€vs stöd frĂ„n sjuksköterskan och vĂ„rden.

Att skapa en grafisk profil kanske lÄter enkelt, men det Àr mycket svÄrare Àn vad man kan tro. Vad innehÄller en grafisk profil? Hur börjar man? Vad ska man tÀnka pÄ? Det finns mÄnga frÄgetecken nÀr man ska skapa en grafisk profil, det Àr mycket man ska tÀnka pÄ som man lÀtt kan glömma bort eller kanske inte ens vet om.Projektet Àr upplagt i tvÄ delar, en teoretisk del samt en praktisk del. Den teoretiska delen har vi samlat pÄ en massa information som har utvÀrderats och sedan anvÀnts som grund för den praktiska delen. Den praktiska delen har lett till ett ramverk som kan anvÀndas för skapande av grafiska profiler oavsett tidigare erfarenheter..

Detta examensarbete utfördes under 2005 i samarbete med Nordic Water Products. Arbetetsyftade till att utreda potentialen att minska utslĂ€ppen av ammoniumkvĂ€ve i avloppsvattnetvid ett avloppsreningsverk i Östhammars Kommun och pĂ„ sĂ„ vis begrĂ€nsa pĂ„verkan avsyretĂ€rande Ă€mnen i de nĂ€rliggande vattendragen runt verket. Examensarbetet genomfördesmed ett sandfilter anpassat för nitrifikation i pilotskala pĂ„ ett litet avloppsreningsverk iÖsterbybruk.För att besvara syftet var arbetet utformat som en jĂ€mförande studie dĂ€r kombinationen av tvĂ„olika sorters bĂ€rarmaterial och tvĂ„ olika luftningsmetoder skulle jĂ€mföras för att undersökavilken kombination som gav den bĂ€sta reduktionen. Men dĂ„ den biologiska aktiviteten i filtretinte kom igĂ„ng som förvĂ€ntat uppstod förskjutningar i den ursprungliga planeringen, vilketledde till att denna omformades. Momentet att byta ut bĂ€rarmaterialet lyftes bort pĂ„ grund avtidsbrist och senare togs Ă€ven momentet med en annan luftningsmetod bort pĂ„ grund avtekniska problem.

För det multinationella företaget Àr det rimligtvis en stor utmaning att kunna ta hÀnsyn till sÄvÀl den lokala som den globala dimensionen. Förevarande uppsats syftar till att kartlÀgga hur organisk processorientering fungerar som styrform i en global kundorienterad koncern. Med utgÄngspunkt i vald teori formuleras en tes med innebörden att denna styrform förvÀntas vara lÀmplig för en global verksamhet dÀr stora krav pÄ kundfokus, flexibilitet och anpassningsbarhet stÀlls. Samtidigt förvÀntas den försvÄra integrationen av koncernens dotterbolag.Studien genomfördes genom att undersöka hur skÀrverktygstillverkaren Sandvik Coromant organiserar sin globala verksamhet med dotterbolag i 130 lÀnder. Intervjuer har genomförts med beslutsfattare vid huvudkontoret, pÄ tre dotterbolag samt med en globalt kundansvarig.

Osby kommun ska flytta sin verksamhet till en ny byggnad. Ett förslag som diskuterats Àr att det nuvarande kommunhuset ska byggas om till bostÀder.Runt om i Sverige ökar den Àldre befolkningen vilket den Àven gör i Osby kommun. Det gör att bostÀderna mÄste vara tillgÀnglighetsanpassade vilket krÀver noggrann projektering. I detta arbete kommer förslagen beroende pÄ mÄlgrupp vara tillgÀnglighetsanpassade.TvÄ förslag presenteras dÀr det ena Àr bostÀder med loftgÄng och det andra ett trygghetsboende med ett befintligt samt nytt trapphus, för att möta en Àldre mÄlgrupp. I bÄda utformningsförslagen har fokus Àven lagts pÄ att fÄ bort kontorskÀnslan..

Den hÀr kandidatuppsatsen Àr ett vÄrdprogram för den vÀstra engelska parken pÄ Leufsta bruk. Leufsta bruk ligger i norra Uppland och jÀrnbruket har anor frÄn 1500-talet. Under 1600-talet började man bygga en herrgÄrdsanlÀggning, en trÀdgÄrd i renÀssansstil anlades intill denna. TrÀdgÄrden moderniserades efter barockens principer i början av 1700-talet. Sitt nuvarande utseende fick herrgÄrden efter en brand 1719.