Det blir allt vanligare att elever fÄr en egen bÀrbar dator eller lÀrplatta för att anvÀnda i skolan, Àven benÀmnt som ?en-till-en?. Digitaliseringen av skolan Àr numera sÄ pass utbredd att det inte lÀngre handlar om ifall datorer och digital teknik ska anvÀndas i undervisningen eller ej, utan snarare pÄ vilket sÀtt de ska anvÀndas. I denna studie undersöks hur datorer anvÀnds i undervisningen inom de samhÀllsvetenskapliga Àmnena i en ?en-till-en?-miljö.

Uppsatsens utgÄngspunkt Àr att ett samtal utan störningar oftast flyter pÄ utan att nÄgon av deltagarna behöver fundera pÄ hur samtalet bildas. Det Àr först nÀr nÄgot störningsmoment uppstÄr som samtalandet i sig uppmÀrksammas. Uppsatsförfattaren har spelat in och undersökt hur samtal dÀr en av samtalsparterna stammar ser ut. Syftet med denna undersökning Àr dock inte att fokusera pÄ stammarens svÄrigheter med att tala utan om och i sÄ fall hur samtalandet som sÄdant pÄverkas av stamningen. Med utgÄngspunkt i Conversation analysis, en analysmetod med sociologiska rötter, har materialet analyserats utan pÄ förhand satta frÄgestÀllningar.

Den hÀr fallstudien syftar till öka kunskapen om hur Stena Line kan förbÀttra service genom lÀrandet frÄn en e-learning utbildning samt om personalen har ett behov av uppföljning, och i sÄ fall hur den ska utformas. Vi ville Àven öka vÄr kunskap om hur Stena Line kan förÀndra de anstÀlldas beteenden med hjÀlp av e-learning och vilka förutsÀttningar som krÀvs för att personalen ska bli motiverade till att förÀndra sitt beteende.Fallstudien har genomförts genom metodkombination. TillvÀgagÄngssÀttet har varit att inledningsvis dela ut en enkÀt, kvantitativ metod, för att skapa oss en uppfattning om arbetsplatsen. DÀrefter genomfördes semistrukturerade person-, och gruppintervjuer med ett strategiskt urval, kvalitativ metod, med en intervjuguide som utformats med hÀnsyn tagen till enkÀtens resultat. Det kvalitativa tillvÀgagÄngssÀttet har varit vÄr huvudsakliga metod.Vi har kommit fram till att hur utbildningen presenteras Àr viktigt för hur den mottas hos anstÀllda, vilket i sin tur pÄverkar resultatet av utbildningen.

I Sverige har vi lagstadgad rÀtt att pÄverka vÄr arbetsmiljö, det kan t.ex. innefbÀra höj och sÀnkbara skrivbord och ergonomiskt riktiga kontorsstolar. Inom de flesta yrken anses detta som en sjÀlvklarhet och grundtanken Àr att genom anpassade arbetsplatser minska förslitningsskador och i lÀngden Àven höga kostnader för sjukskrivningar samt bidra till mer vÀlmÄende personal. Inom vissa yrken Àr detta inte lika sjÀlvklart utan dÀr verkar man istÀllet rÀkna de kortsiktiga kostnaderna snarare Àn det lÄngsiktiga vÀlbefinnandet hos sina anstÀllda. I samma land dÀr vissa av oss sitter och ?rattar? in rÀtt höjd pÄ vÄra kontorsstolar sitter en annan yrkeskÄr snett i sina bilar, vandrar runt med skavande arbetsredskap och sliter ut sina kroppar i förtid.

Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur stort ansvarredovisningskonsulterna har fÄtt efter avskaffandet av revisionspliktenoch hur det har pÄverkat deras dagliga arbete.Hur ser redovisningskonsulterna pÄ avskaffandet av revisionsplikten?Hur har avskaffandet av revisionsplikten pÄverkatredovisningskonsulternas ansvarstagande?Efter att författarna studerat den insamlade data kom de fram till attavskaffandet Àr positivt för aktiebolagen. Detta gör att aktiebolagenkan lÀgga ner mer resurser pÄ att utveckla sitt bolag istÀllet för attlÀgga ner resurserna pÄ revision. För aktiebolagen som vÀljer bortrevisorn försvinner de extra led av kontroller och granskning.Redovisningskonsulternas ansvarstagande har inte pÄverkats efteravskaffande..

Den hÀr uppsatsen undersöker hur svenska mans-och kvinnojourer konstruerar genus i relation till offer-och förövarroller nÀr det kommer tillvÄldi nÀra relationer. Detta har gjorts med en kvantitativ och kvalitativ innehÄllsanalys avderas respektive hemsidor.Materialet har bestÄtt av Ätta kvinnojourer och Ätta mansjourers hemsidor, och anledningen till att det Àr Ätta av varje Àr attdet inte finns fler mansjourer att utföra en analys pÄ.TvÄfrÄgestÀllningar har legat till grund för uppsatsen: (1) Talas det huvudsakligen om kvinnan som utsatt och mannen som förövare pÄ de svenska kvinno-och mansjourernas hemsidor? I sÄ fall hur? (2) RÄder det nÄgon skillnad mellan hur kvinno-och mansjourerna konstruerar kvinnor och mÀn som offer och förövare? I sÄ fall pÄ vilket sÀtt? Uppsatsen utgÄr vidare frÄn debatten om asymmetri och symmetri, samt socialkonstruktivism, genus och det ideala offret. Resultatet pekar pÄ att kvinno-och mansjourernaförhÄller sig till enasymmetrisk linje, det vill sÀga mannen som den huvudsakliga vÄldsutövaren och kvinnan som det huvudsakliga offret. Kvinnojourerna vÀnder sig till kvinnor som fallit offer för det manliga vÄldet, och de framstÀller mÀn och kvinnor som motsatser ?den skyldiga och den oskyldiga.

Alla aktiebolag i Sverige mÄste idag anvÀnda sig av minst en revisor vilken har till uppgift att granska bolagets Ärsredovisning och bokföring samt styrelsens och verkstÀllande direktörens förvaltning. Hösten 2006 lÀmnade regeringen in ett beslut om att genomföra en utredning med syfte att lÀmna förslag om hur Europaparlamentets och rÄdets direktiv om lagstadgad revision ska genomföras i svensk rÀtt.Slopandet av revisionsplikt för de smÄ bolagen har till syfte att, genom sina kostnadssÀnkningar, stÀrka de smÄ företagens konkurrenskraft. Genom att göra regelverken enklare och ta bort de regler som leder till kostnader som kan uppfattas som onödiga hoppas man uppnÄ detta. Av denna anledning har man i mÄnga lÀnder i Europa tagit bort revisionsplikten för de minsta företagen.I debatten om revisionspliktens avskaffande lyfts ofta de höga kostnaderna fram som en av de viktigaste anledningarna till att slopa revisionsplikten. Syftet med denna uppsats Àr dÀrför att undersöka hur belastande revisionskostnaden egentligen Àr för mikrobolagen.

Syftet med studien var att behandla talutrymme ur ett genusperspektiv med fokus pÄ lÀrarens uppfattningar kring sin fördelning av ordet. Empirin samlades in genom att en observations- samt intervjustudie genomfördes med Ätta lÀrare i grundskolans tidigare Är. Resultatet frÄn observationen syftade till att en jÀmförelse mellan lÀrarens utsaga och det faktiska utfallet kunde genomföras. Talutrymme, det vill sÀga den plats som kommunikation och interaktion tar i klassrummet och som inkluderar samtliga elever och lÀraren, har i denna studie fÄtt vara en arena dÀr vi har studerat lÀrarens genusmedvetenhet i sin fördelning av ordet till eleverna.Resultatet analyserades och diskuterades sedan utifrÄn fyra frÄgestÀllningar, med utgÄngspunkt i tidigare forskning inom omrÄdet samt som nÀmnt ur ett genusperspektiv. Resultatet av studien pÄvisade att pojkar tar/fÄr den största platsen i det gemensamma talutrymmet.

PÄ SSAB EMEA i LuleÄ tillverkas stÄl baserat pÄ pellets frÄn LKAB i Malmberget och i mindre utstrÀckning LKAB i Kiruna. I framtiden Àndras förhÄllandet och Kiruna blir den större leverantören. Pellets frÄn Kiruna skiljer sig frÄn motsvarigheten i Malmberget genom en högre fosforhalt, Àven kolpulver och koks som anvÀnds vid nedsmÀltning av pellets kommer att ha en högre fosforhalt. Detta kommer att leda till en stigande fosforhalt i rÄjÀrn vilket i sin tur medför ett försvÄrande av fosforreningen pÄ SSAB. Verket har för nÀrvarande ingen praxis för hantering av de ökade mÀngderna fosfor.

Ett offentligt stadsrum ses av de flesta som ett rum i staden som alla har tillgÄng till, vilket det absolut Àr. Dock ser jag detoffentliga rummet som nÄgot mer Àn bara en plats som alla fÄrbesöka. Det offentliga stadsrummet Àr ett rum dÀr mÀnniskor kan mötas, bli sedda, manifestera, samtala, aktivera sig, vila och betrakta för att bara nÀmna nÄgra egenskaper. Det offentliga rummet Àr ett viktigt rum för att kunna skapa ett vÀlmÄende och utvecklandesamhÀlle. Makthavare och planerare lÀgger i mÄnga fall mycket resurser pÄ att förbÀttra storstÀdernas representativa offentliga ytor, sÄ som stora torg och stadsparker.

Problemformulering: NÀr ett aktieÀgartillskott skall Äterbetalas till en aktieÀgare sker ingen inkomstbeskattning, utan Äterbetalningen jÀmstÀlls skatterÀttsligt med Äterbetalning av ett lÄn. Vid Äterbetalning till en ickeaktieÀgare uppkommer frÄgan om Äterbetalningen inkomstskatterÀttsligt skall bedömas pÄ samma sÀtt som Äterbetalning till en aktieÀgare, eller om den bedöms annorlunda.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att utreda och i möjligaste mÄn klargöra rÀttslÀget, associationsrÀttsligt och inkomstskatterÀttsligt, avseende villkorade tillskott utan aktieteckning, som görs av en tillskottsgivare som inte Àger aktier i det bolag som erhÄller tillskottet.Metod: Den associationsrÀttsliga behandlingen av tillskott tas som utgÄngspunkt för en skatterÀttslig redogörelse av Àmnet. I uppsatsen görs en genomgÄng av praxis och doktrin.AvgrÀnsningar: Uppsatsen kommer inte att behandla avtalsrÀttslig, sakrÀttslig eller gÄvoskatterÀttslig problematik gÀllande aktieÀgartillskott.Resultat: Ett villkorat tillskott ger ingen rÀtt till avdrag vid tillskjutandet. Det ger inte heller upphov till nÄgon inkomstbeskattning för givaren vid Äterbetalning, dÄ det skatterÀttsligt ses som Äterbetalning av en fordran..

Detta examensarbete gick ut pÄ att enligt utvecklingsprocessen pÄ Motion Control utveckla en prototyp av en kabelersÀttare för en produkt pÄ företaget; USB I/O. USB I/O Àr en mÀt- och styrenhet och datainsamlingsenhet för USB-porten med flera in- och utkanaler som i flera applikationer har som nackdel att den Àr kabelbunden. Tanken var att göra en enhet som man ansluter USB I/O till och som kan kommunicera direkt med konventionella ?Bluetooth-dongles? som Àr vanligt förekommande pÄ konsumentmarknaden.Tre undersökningar gjordes. Den första var en marknadsundersökning för att se lÀmpliga systemkoncept samt vilka konkurrenter som kan finnas.

Att skapa en grafisk profil kanske lÄter enkelt, men det Àr mycket svÄrare Àn vad man kan tro. Vad innehÄller en grafisk profil? Hur börjar man? Vad ska man tÀnka pÄ? Det finns mÄnga frÄgetecken nÀr man ska skapa en grafisk profil, det Àr mycket man ska tÀnka pÄ som man lÀtt kan glömma bort eller kanske inte ens vet om.Projektet Àr upplagt i tvÄ delar, en teoretisk del samt en praktisk del. Den teoretiska delen har vi samlat pÄ en massa information som har utvÀrderats och sedan anvÀnts som grund för den praktiska delen. Den praktiska delen har lett till ett ramverk som kan anvÀndas för skapande av grafiska profiler oavsett tidigare erfarenheter..

Undersökningens syfte var att jÀmföra tvÄ förskolors utemiljöer och se hur barn och pedagoger samspelar dÀr. Vi ville se i vilken omfattning barnen har tillgÄng till material och vilket material och vilka platser de var intresserade av. UtifrÄn vÄrt syfte stÀllde vi oss frÄgorna: Hur ser förskolornas utemiljö ut? Vilket material finns tillgÀnglig för barnen? Vilka material och vilka platser visar barnen intresse för? Vad i leken blir föremÄl för pedagogernas samspel eller styrning? Skapar de olika utemiljöernas kontext olika förutsÀttningar för samspel och styrning? Forskning om barns utemiljöer som vi tagit del av Àr gjord av Grahn och MÄrtensson (1993, 1997, 2004). VÄr undersökning byggde pÄ ostrukturerade observationer och fotografering av lek och samspel pÄ de tvÄ förskolornas gÄrdar.

Under de senaste decennierna har det svenska samhÀllet genomgÄtt stora förÀndringar dÀr urbaniserings- och globaliseringsprocesser har lett till en ökad inflyttning till storstÀderna, dÀrmed har ett ökat krav stÀllts pÄ stÀderna och dess stadsdelar. I storstadsomrÄdena finns idag en stor variation av hushÄll och i olika sammanhang har ett antal bostadsomrÄden i storstadsregionerna pekats ut som socioekonomiskt utsatta. De flesta av dessa tillkom under det sÄ kallade miljonprogrammet under Ären 1965-1975 och har idag en mycket varierad befolkningssammansÀttning dÀr en stor del av invÄnarna exempelvis Àr av utlÀndsk bakgrund. Bebyggelsen frÄn miljonprogramsÄren visar pÄ dÄtidens bostadspolitiska mÄlsÀttningar och vÀlfÀrdssamhÀllets ambitioner, en vision om det nya samhÀllet och den moderna mÀnniskan. Denna vision har idag till stor del glömts bort och sedan de första miljonprogramsomrÄdena pÄbörjades har en debatt kring dessa omrÄden blossat upp i massmedia.