Medier speglar inte verkligheten utan förmedlar endast gestaltningar av verkligheten som mÀnniskor kommer i kontakt med mer eller mindre dagligen. Journalister vÀljer och vÀljer bort vad som ska fÄ utrymme och vad som inte ska fÄ det. BlÀddrar man igenom dagstidningar fÄr man lÀtt intrycket att kvinnor fÄr mindre utrymme Àn mÀn trots att Sverige anses som mer jÀmstÀllt Àn de flesta lÀnder.Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att se hur fördelningen mellan mÀn och kvinnor ser ut i tidningen VK nÀr det gÀller artiklar och bilder inom omrÄdena sport och kultur & nöje. Uppsatsen Àmnar Àven att se till vilka genusdiskurser som förekommer.För att besvara frÄgestÀllningen tillÀmpas tvÄ olika metoder, en kvantitativ innehÄllsanalys och en kvalitativ kritisk diskursanalys.Studien utgÄr frÄn dagordningsteorin och gestaltningsteorin som menar att media innehar en makt genom att de bestÀmmer vad och hur nÄgot framstÀlls.Resultaten visar att nÀr det gÀller antal artiklar och bilder i de berörda omrÄdena, Àr kvinnor underrepresenterade, vilket bekrÀftar det somtidigare forskningvisar. Diskursen prÀglas av att mÀn framstÀlls som sjÀlvstÀndiga subjekt som innehar makt medan kvinnor framstÀlls somsjÀlvkritiska, ej sjÀlvstÀndiga och passiva..

Vi har i denna undersökning försökt analysera sambandet mellan framtida vinst och utvalda signaler bland svenska börsbolag. Signaler som tidigare forskning har visat innehÄlla sÄdan information har anvÀnts; Dupontkomponenterna och förÀndring i lager, bruttomarginal och omsÀttning per anstÀlld. Dupontkomponenterna gav ett signifikativt samband under Ären 2002 till 2004, medans inget samband fanns för de följande tre Ären. De övriga signalerna som byggde pÄ förÀndring av lager, bruttomarginal och omsÀttning per anstÀlld gav inget samband med följande Ärs vinst för hela urvalet av företag för nÄgon av perioderna. Ett samband uppstod efter att fastighetsföretag eller företag utan lager plockades bort frÄn urvalet.

RuinkvarteretTyresö gymnasium har gjort sitt som funktion av en skola. Byggnaden har gjort sitt för att stÄ pall för mÀnniskan och naturen. Nu har den börjat förfalla. Fuktskador, otÀta fönster och allmÀnt slitage har gjort att Tyresö kommun har besÀtmt sig för att renovera eller bygga om skolan till bostÀder.Ett nytt bostadskvarter i ett naturlandskap dÀr bebygelsen ligger som öar utan att förhÄlla sig till varandra med endast naturen som sammanbinder dem. DÀr det byggda Àr symbol för mÀnniskas exelllence Àr det förfallna en symbol för mÀnniskans misslyckande.

Snšo šar en viktig del av den hydrologiska cykeln eftersom snšo binder upp storamšangder vatten. Det šar dšarfšor fšordelaktigt att kunna estimera mšangdensnšo, lokalt s°avšal som globalt. Med hjšalp av programvaran Matlab haren automatiserbar metod utvecklats fšor att estimera snšodjup genom attanalysera oscillationer i SNR-data fr°an GPS-signaler. Huvudresultaten fr°anden utvecklade metoden fšoljer trenderna hos referensdatan všal. Fšor en GPSstationutanfšor Visby med referensvšarden tagna 1,3 km bort, beršaknadeskorrelationen till nšarmare 90% medan RMS fšor avvikelserna blev cirka 4 cm..

Syftet med min uppsats var att undersöka hur elever med dyslexi i grundskolans senare Är och deras IT-anvÀndning pÄverkas av att den svenska grundskolan arbetar med att inkludera dem i det vanliga klassrummet.I denna undersökning har jag valt att anvÀnda mig av en litteraturstudie dÀr jag studerat vad andra forskare har skrivit samt rapporter som publicerats pÄ Skolverkets hemsida. Tidigare och nyare skollagar har Àven de studerats.I resultatet har det kommit fram att elever med dyslexi kÀnner sig stressade att bli klara fort med sina arbetsuppgifter om de mÄste dela pÄ en dator. Det har Àven visat sig att det gÄr i genomsnitt sex elever per dator, vilket leder till att elever med dyslexi kan hamna i stressade situationer. Negativa attityder frÄn klasslÀraren kan pÄverka dem negativt pÄ ett sÀtt som gör att IT-anvÀndningen uteblir för elever med dyslexi om de inkluderas i klassrummet. Men en del av lÀrarna anser att datorn hjÀlper dem att anpassa sin undervisning efter elever i behov av sÀrskilt stöd..

Denna kandidatuppsats undersöker vilka upp­fattningar sjuksköterskor och homo­sexuella mÀn har kring reglerna för blodgivning, med inriktning pÄ att homosexuella mÀn i praktiken inte fÄr donera blod. Studien har genomförts med kvalitativ intervju som metod.Resultatet framhÀver att mina informanter klassificerat blod och mÀnniskor olika, dÀr bÄde utlÀndskt blod och svenskt blod rangordnas efter potentiell risk för smitta. Sjuksköterskorna och de homosexuella mÀnnen hanterar Àven reglerna olika, dÀr sjuksköterskorna lÀgger ett större fokus pÄ att skydda de som ska fÄ blodet. Samtidigt anser de i likhet med de homosexuella mÀnnen att reglerna Àr diskriminerande och bygger pÄ fördomar om att homosexuella mÀn skulle bete sig mer riskfyllt Àn andra i samband med smitta. Egentligen gÄr det inte med sÀkerhet att veta om nÄgon Àr Àrlig nÀr de besvarar hÀlsodeklarationen som ska hjÀlpa blodcentralen att sÄlla bort olÀmpliga donatorer.Bloddonation frÄn homosexuella mÀn gÄr att se frÄn olika hÄll och Àr dÀrför ett komplext Àmne utan ett lÀtt svar, dÄ tekniken inte kan upptÀcka smitta omedelbart frÄn smittillfÀllet.

Magisterexamen i Industriell design avslutas med ett 20 poÀngs examensarbete. Rapporten behandlar examensarbetet ?Formgivning av en vattentÀt kapsling?, som utförts vid Institutionen för arbetsvetenskap vid LuleÄ tekniska universitet. Uppdragsgivare var elektronikföretaget Followit AB i SkellefteÄ, som Àr ett modernt teknikbolag och arbetar med positioneringstjÀnster, mobil datakommunikation och datapresentation genom geografiska informationssystem. Produkten som utgör examensarbetet skall kunna gömmas i ett objekt t.ex.

Bakgrund I dagens samhÀlle finns det en uppfattning om manlighet och vad det innebÀr att vara man. Att Àta kött har kommit att kopplas samman med manlighet och styrka, och forskning visar att mÀns beteende- och konsumtionsmönster pÄverkas av vad som anses förstÀrka den upplevda manligheten. Det Àr dÀrför intressant att undersöka varför vissa mÀn aktivt vÀljer bort kött i sin kosthÄllning. Syfte Syftet med studien var att med hjÀlp av intervjuer utforska och förstÄ hur nuvarande samhÀllsnormer pÄverkar mÀn som aktivt valt bort kött och/eller animaliska produkter. Metod Studien utfördes med kvalitativ forskningsmetod, dÀr sex individuella intervjuer genomfördes.

SammanfattningInformations och kommunikationsteknik (IKT) Àr en viktig del av samhÀllet och kommer vara sÄ i Àn högre grad i framtiden. Idag talar man om den digitala kompetensen som behövs för att kunna delta som fullvÀrdig medborgare. LÀrande sker i alla sammanhang och mÄnga elever anvÀnder redan idag olika digitala medier pÄ fritiden. För elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter kan olika IKT-lÀrverktyg ge möjligheter att hitta nya vÀgar för att nÄ mÄlen i skolan. Syftet med denna studie Àr att beskriva erfarenheter av IKT-lÀrverktyg hos elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Studiens resultat visar att eleverna sÄg IKT-lÀrverktygen som bÄde stödjande och hÀmmande beroende pÄ nÀr, var och hur de anvÀnds.

I detta examensarbete har det undersökts vilken teknik för trÄdlös kommunikation som passar bÀst att anvÀndas dÄ en ljudsignal ska strömmas trÄdlöst till multipla mottagare. De tekniker som jÀmfördes var Wi-Fi och Bluetooth. Andra tekniker för trÄdlös kommunikation, ZigBee, ANT+ och NFC, valdes bort för att deras maximala datahastighet eller rÀckvidd inte var tillrÀcklig. 3G och 4G valdes bort för att det krÀvs en licens för att fÄ anvÀnda dessa. Som mottagare skulle i första hand Android- och iOS-mobiltelefoner anvÀndas.

Syftet med denna studie var,dels att se hur och varför pojkar och flickor i de senare skolÄren vÀljer slöjdart samt hur slöjdlÀrarna betygsÀtter Àmnet slöjd. Jag gjorde litteraturstudier kring vad som stÄr skrivet om historik, val, betyg och könsrollsmönster samt en enkÀtundersökning bland slöjdlÀrare och deras elever dÀr frÄgorna i enkÀten syftade till att söka svar pÄ mina frÄgor utifrÄn beaktandeav litteraturen jag lÀst. Min undersökning visade att skolorna bedrev slöjdundervisning i de senare skolÄren i grupper dÀr flickor till stor del valt textilslöjd och pojkar trÀ- och metallslöjd. Merparten av eleverna svarade att de valde av intresse och sÄg det som mycket viktigt att fÄ vÀlja. EnkÀtsvaren visade ocksÄ att det ofta inte var nÄgot sammarbete mellan lÀrarna vid betygsÀttning i skolÀmnet slöj utan betygen kunde mer ses som slöjdartsbetyg.

Syftet med uppsatsen Àr att utifrÄn en socialpsykologisk ansats synliggöra vÄra respondenters berÀttelser och tankar och dÄ frÀmst i deras medierade interaktioner med olika grupper.Detta har vi undersökt utifrÄn en hermeneutisk ansats genom kvalitativa intervjuer med elever i en skolklass dÀr vi valde att fokusera pÄ deras medierade interaktioner. I undersökningen av elevernas medierade interaktioner synliggjordes deras relationsskapande och deras attraktion till nÀtanvÀndandet. Uppsatsens centrala tema Àr: ungdomarnas anvÀndning av Internet, nÀtbehov, sociala relationer och utanförskap, nÀthandlingar och eget och andras ansvar.Vi lever i en tid dÀr snabb utveckling och högt tempo styr vÄra liv och nÀr produktionen av ny kunskap och konsumtion virvlar fram Àr det lÀtt att tappa fotfÀstet och förlora sig i en stor vÀrld, kanske speciellt om man befinner sig mellan barn och vuxenvÀrlden. Kanske finner ungdomarna ett Ànnu större behov av att skapa relationer med andra efter att ha öppnat boxen till en lÀttÄtkomlig vÀrld till andras inre via Internet? Som sÄ mycket annat gÀller det att kombinera nytta med nöje och att finna en balans i tillvaron pÄ gott och ont.

Detta examensarbete Àr en kvantitativ attitydundersökning pÄ gymnasieskolan om könsuppdelningen inom idrott och dess koppling till vÀrderingar i sÄvÀl skola som övriga samhÀllet.Syftet med arbetet Àr att undersöka hur gymnasieelever och lÀrare förhÄller sig och tÀnker om idrott och kön och utifrÄn det formulera didaktiska stÀllningstaganden i lÀrarrollen.Informationen samlades in med hjÀlp av en tresidig enkÀt med 25 ettvalsfrÄgor och 3 öppna frÄgor pÄ fyra olika gymnasieskolor i Mellansverige. Totalt svarade 234 personer pÄ enkÀten varav 220 elever och 14 lÀrare.EnkÀtresultatet indikerar att könsuppdelningen inom idrott delvis saknar grund dvs. den Àr inte bara prestationsmÀssigt motiverad utan ocksÄ ett uttryck ? och ett starkt fÀste ? för genussystemet i samhÀllet. Det indikerar ocksÄ att majoriteten av bÄde mÀn och kvinnor anser att kvinnor och mÀn kan tÀvla tillsammans i golf, skytte, ridsport, curling, bowling, bordtennis, tennis, biljard, skidor, gymnastik, motorsport, schack, segling, slalom och bÄgskytte.UtifrÄn detta gör författaren det didaktiska stÀllningstagandet:Det Àr viktigt att inte glömma bort eller osynliggöra idrotten nÀr man pratar om genus och jÀmstÀlldhet.

Syftet med denna uppsats Àr att analysera hur lÀrare sÀger att de upplever den socio-emotionella dimensionen och den administrativa dimensionen av sitt arbete. Vi gör detta genom att intervjua tio lÀrare pÄ gymnasiet. Vi anvÀnder oss av en indirekt, lÄgstrukturerad metod för att lÄta intervjupersonerna formulera sig sÄ fritt som möjligt. I skolan möts mÀnniskor med olika bakgrund, olika vÀrderingar, olika mÄl i livet och mÀnniskor i olika Äldrar. Skolan Àr en plats fylld av mÀnskligt utbyte, konflikter och stÀndiga förÀndringar.

I den hÀr litteraturstudien Àr det den historiska utvecklingen gÀllande stadsplanering, med funktionalismens ideal och utmaningar som stÄr i fokus. Vilka Àr dagens utmaningar i stadsplanering? Vilka ideal fanns det under funktionalismen? Vilka spÄr kan vi se idag och kan vi anvÀnda oss av funktionalismens idéer i dagens planering? Vi stÄr inför mÄnga utmaningar i dagens stadsplanering. KlimatförÀndringar och den globala urbaniseringen sÀtter allt större press pÄ stÀderna. Man benÀmner tiden 1930-1975 som funktionalismen epok i Svensk stadsplanering. Under funktionalismen var den största utmaningen att lösa den akuta boendebristen som skapats pÄ grund av att allt fler flyttat in till stÀderna pÄ grund av industrialiseringen.