Sökresultat:
1665 Uppsatser om Ćterhämtning av energi - Sida 26 av 111
Transdiegesis : En undersökning av de transdiegetiska ljudens problematik inom dataspel utifrÄn befintlig teori.
Ărnsköldsviks fjĂ€rrvĂ€rmenĂ€t har cirka 3000 fjĂ€rrvĂ€rmekunder dĂ€r Hörneborgsverket Ă€r den primĂ€ra produktionsenheten, som förutom fjĂ€rrvĂ€rme Ă€ven producerar el och industriĂ„nga. Som fjĂ€rrvĂ€rmeleverantör finns det generellt sett tre saker som kan studeras för att effektivisera fjĂ€rrvĂ€rmesystemet och uppnĂ„ ökad lönsamhet: reducera effekttoppar, maximera elgenerering vid kraftvĂ€rmeverk samt maximera vĂ€rmeĂ„tervinning vid rökgaskondensering.Detta arbete har utförts i uppdrag av Ăvik Energi med syftet att skapa en ökad förstĂ„else för hur returtemperaturen pĂ„verkar distribution och produktion av fjĂ€rrvĂ€rme. Detta för att möjliggöra ökat resursutnyttjande och dĂ€rmed Ă€ven ökad lönsamhet för verksamheten.En sĂ€nkt returtemperatur genom förbĂ€ttrad avkylning i nĂ€tet medför att ytterligare energi kan Ă„tervinnas vid anlĂ€ggningens rökgaskondensering, att flödet i fjĂ€rrvĂ€rmenĂ€tet och dĂ€rmed Ă€ven pumparbetet reduceras samt Ă€ven distributionsförluster i fjĂ€rrvĂ€rmekulvertarna minskar. Den potentiella vinsten av en sĂ€nkning av returtemperaturen har berĂ€knats utifrĂ„n driftsdata frĂ„n 2012. Resultaten visar att en sĂ€nkning av returtemperaturen med en grad innebĂ€r en besparing pĂ„ 900 000 Kronor pĂ„ Ă„rsbasis.
ENERGIEFFEKTIVISERING AV VENTILATIONSYSTEM I AITIK, BOLIDEN
Aitikgruvan Àr Sveriges största dagbrottsgruva som bryter kopparkis. Kopparkisen bryts i dagbrottet och transporteras under jord i ett underjordsortssystem till ett anrikningsverk. I ortssystemet finns ett ventilationssystem som i dagslÀget styrs utan hÀnsyn till ventilationsbehovet i orterna. Boliden har för avsikt att göra energibesparingar inom dess verksamhet och ett sÀtt att göra det Àr att styra ventilationssystemet i ortssystemet efter behov. För att styra ventilationen skall applikationen ?Ventilation on demand?, en produkt utvecklad av ABB, implementeras i det nuvarande styrsystemet 800xA.
JÀmförande undersökning av vÀrmeÄtervinning ur frÄnluft i tvÄ flerbostadshus med frÄnluftvÀrmepumpar
TvÄ olika vÀrmesystem i tvÄ flerbostadshus har analyserats. MÄlet med analysen Àr att fÄ en uppfattning om vilket vÀrmesystem som Àr mest fördelaktigt i flerbostadshus. I analysen jÀmförs tvÄ olika vÀrmesystem. I vÀrmesystemen anvÀnds tvÄ olika sorters frÄnluftsvÀrmepumpar för att Ätervinna vÀrme ur frÄnluften. NÀr vÀrmepumparna inte klarar av att producera tillrÀckligt med vÀrme för att tÀcka fastighetens vÀrmebehov anvÀnds fjÀrrvÀrme som spetsning.
Naturen ? en resurs fo?r stressÄterhÀmtning : En systematisk litteraturstudie
Stressrelaterad psykisk ohÀlsa har blivit ett vÀxande problem för folkhÀlsan. Stress, som Àr en normal reaktion, Àr i sig inte farlig för hÀlsan men vid lÄngvariga fysiska och psykiska pÄfrest-ningar och brist pÄ ÄterhÀmtning frÄn stress leder det till olika stress- och sjukdomstillstÄnd. Ur ett folkhÀlsoperspektiv Àr det viktigt att lyfta fram förebyggande och hÀlsofrÀmjande faktorer mot stress, vilket möjligtvis naturen kan inneha. Syftet med denna studie har varit att belysa de möjliga restorativa och ÄterhÀmtande effekter av naturen som förebyggande resurs mot stressrelaterad ohÀlsa. FrÄgestÀllningen Àr: PÄ vilket sÀtt kan naturen anvÀndas som resurs för ÄterhÀmtning frÄn stress? Metoden i detta arbete Àr en systematisk litteraturstudie baserad pÄ nio vetenskapliga artiklar.
Vindkraft i stadsmiljö- Kvarnholmen
Mot bakgrund av regeringens mÄl för klimat- och energipolitik ska Stockholm bedriva utveckling och utbyggnad av miljöprofilerade stadsdelar och ligga i frontlinjen inom omrÄdet tillÀmpning av miljöteknik och kunnande i stadsutveckling, byggande och förvaltning till Är 2030.Projektet Àr en oberoende förstudie om införandet av smÄskalig vindkraft för att öka mÀngden energi frÄn hÄllbara energikÀllor för stadsdelen Kvarnholmen som 2011 Àr i utbyggnadsfasen.Projektets syfte Àr att sammanstÀlla kunskap om befintliga tekniska lösningar, urval av passande vindkraftverk för omrÄdet utifrÄn geografiska förutsÀttningar, infrastruktur, prestanda, störningspotential och kostnadsanalys. MÄlet Àr att bedöma hur stort energitillskott lokal vindkraft kan ge omrÄdet.SammanstÀllning av kunskaper och befintliga lösningar har genomförts med information frÄn publicerade vetenskapliga artiklar, böcker och skrifter inom omrÄdet. Strategin för att enkelt och metodiskt presentera informationen Àr att inleda litteraturstudien brett för att mer och mer riktas in pÄ huvudmÄlet, vindkraft i stadsmiljö. Innan vindkraften kan beskrivas mÄste vinden och dess fenomen redogöras dÀrefter beskrivs vilka lagar och regler som styr uppförandet av vindkraftverk. Störningsmomentet Àr viktigt, dÄ stadsmiljö med nÀrliggande boende medför en kÀnslig omgivning.Införandet av vindkraft pÄ Kvarnholmen ger cirka 202 MWh per Är i energitillskott med den uppsatta modellen.
Encro(ach)chat - EU-domstolens intr?ng i den svenska bevisr?tten
Ett fungerande straffr?ttsligt samarbete mellan EU:s medlemsstater ?r v?sentligt f?r att EU ska kunna erbjuda sina medborgare ett omr?de med frihet, s?kerhet och r?ttvisa. I takt med att den organiserade brottsligheten ?kar blir detta allt viktigare. Ett av de verktyg som EU implementerat f?r att fr?mja en effektiv hantering av den gr?ns?verskridande brottsligheten ?r direktiv 2014/41/EU om en europeisk utredningsorder p? det straffr?ttsliga omr?det.
3D CAD API
Under 1980-talet introducerades den första tÄgsimulatorn i svensk lokförarutbildning. Denna simulator Àr fortfarande den enda fullskalesimulator som anvÀnds för att utbilda lokförare i Sverige. En anledning till att det inte finns fler tycks vara att det bl.a. saknas pedagogiska och ekonomiska motiv för en utvidgad anvÀndning av simulatorer i undervisning och trÀning. Energibesparingar inom spÄrtrafik dvs.
För- och nackdelar med olika normalÄrskorrigeringsmetoder : vid uppföljning av energianvÀndningen i befintliga byggnader
Ett av de mÄl som sattes upp i och med Europeiska Unionens 20-20-20-paket rör effektivisering i samhÀllet. DÄ bostadssektorn stÄr för en stor del av Sveriges energianvÀndning kan stora förbÀttringar göras dÀr. För att kunna se om genomförda ÄtgÀrder ger det önskade resultatet mÄste nÄgon form av uppföljning ske. Oavsett vilken metod som vÀljs för uppföljning Àr det av stor vikt hur baslinjen, dvs. energianvÀndningen innan ÄtgÀrderna genomförs, bestÀms.
GIS-metod för planering av sÀkra skolvÀgar
Avloppsreningsverk stÄr inför uppgiften att rena inkommande vatten för att möta lagstiftade grÀnsvÀrden till en sÄ lÄg kostnad som möjligt. Att syresÀtta biologiska reningsprocesser Àr kostsamt eftersom luftningsanordningen förbrukar mycket energi. UngefÀr en femtedel av HimmerfjÀrdsverkets totala elenergiförbrukning gÄr till luftning av biologiska processer.För att öka HimmerfjÀrdsverkets energieffektivitet startades under 2010 experiment med olika strategier för luftflödesstyrning. En av verkets nitrifikationsbassÀnger byggdes dÄ om för att möjliggöra zonvis reglering av syrehalten.Syftet med denna studie var att utvÀrdera reglering med ammoniumÄterkoppling och syrehaltsprofil för styrning av HimmerfjÀrdsverkets nitrifikationsprocess. UtvÀrderingen baserades pÄ reningsresultat och energiförbrukning.Med nuvarande reglerstrategi varieras luftningen genom Äterkoppling frÄn syrehalten i den andra av sex zoner i varje luftad bassÀng.
Driftoptimering av LuleÄs fjÀrrvÀrmesystem
Produktionen och distributionen av fjÀrrvÀrme i LuleÄ kommun sköts av tvÄ företag, LuleKraft AB och LuleÄ Energi AB. Under 2011 utökades samarbetet företagen emellan, med bland annat gemensam driftspersonal. Detta ger förutsÀttning för ett mer anpassat och optimerat produktionssÀtt. Med detta som bakgrund skapades en modell över fjÀrrvÀrmenÀtet och tillhörande anlÀggningar, för att kunna skapa riktilinjer för effektiv produktion vid olika driftförhÄllanden. Viktiga komponenter för systemet Àr? Lulekraft - ett kraftvÀrmeverk vilket eldar processgaser frÄn SSAB och olja för att producera fjÀrrvÀrme och el? FjÀrrvÀrmenÀtet - 42 mil lÄnga ledningar förser i princip hela LuleÄ kommun med fjÀrrvÀrme? Hetvattencentraler - nÀr LuleKraft inte rÀcker till för att tÀcka fjÀrrvÀrmebehovet finns möjligheten att anvÀnda dessa dÀr brÀnslet Àr processgaser, olja, pellets eller elFjÀrrvÀrmenÀtet och hetvattencentralerna Àgs av LuleÄ Energi AB men hela systemets drift sköts av personal pÄ LuleKraft.
FlodhÀstens matvanor och dess lÀttjefulla livsstil
FlodhÀsten Àr en av Afrikas största vÀxtÀtare och har ett speciellt födosöksbeteende dÄ de endast betar pÄ natten. Under dagen stannar de i eller vÀldigt nÀra vattendrag eller dypölar dÀr de Àr fysiskt ganska inaktiva. För att klara av att endast Àta en begrÀnsad del av dygnet mÄste flodhÀsten ha olika fysiologiska, anatomiska eller beteendebaserade anpassningar till detta. Syftet med den hÀr litteraturstudien Àr att reda ut varför flodhÀsten endast betar pÄ natten och hur Àr de anpassade till detta.
Att de endast betar pÄ natten beror till stor del pÄ att deras hud spricker om de vistas i solen för lÀnge. Dessutom sparar de energi pÄ att sköta sin termoreglering genom att bada istÀllet för att svettas.
De Àr framförallt grÀsÀtare men det har visats att de Àter blad, örter, trÀd och buskar i större utstrÀckning Àn som tidigare har trots.
UtvÀrdering av urban vindkraft
NCC har i samarbete med IVL Svenska Miljöinstitutet och Solna Stad startat ett projekt dĂ€r alternativ energiproduktion i urban miljö ligger i fokus. Ett vindkraftverk med en maxeffekt pĂ„ 2,5 kW installerades pĂ„ NCC:s huvudkontor i Solna i mitten pĂ„ februari 2011. IVL:s roll i projektet Ă€r att arbeta fram en meteorologisk modell dĂ€r vindförhĂ„llandena, med hĂ€nsyn till nĂ€rliggande hinder och olika höjder, presenteras. Syftet med detta examensarbete Ă€r att utföra en teknisk utvĂ€rdering av vindkraftverket. HĂ„ller leverantören sina löften gĂ€llande produktion? Ăr urban vindkraft lönsam eller vilka förutsĂ€ttningar krĂ€vs för att den ska bli det? Behöver vindmĂ€tningar utföras eller kan IVL:s modell alternativt data frĂ„n den nĂ€rliggande mĂ€tstationen pĂ„ Bromma flygplats anvĂ€ndas? Vad arbetar konkurrenterna med inom energi och miljö? Dessa frĂ„gor ligger som grund till arbetet.NCC installerade 2009 en vĂ€derstation pĂ„ taket till huvudkontoret och det Ă€r dessa mĂ€tningar som berĂ€kningarna baseras pĂ„.
Pedalkraft system : Stödsystem för elproduktion i smÄskalighet
Detta examensarbete vÀnder sig till personer som Àr intresserade att anvÀnda nya miljövÀnligametoderna för elproduktion eller personer som redan anvÀnder smÄ vindkraftverk ochsolpaneler med behovet av en extra energikÀlla i smÄ stugor eller avlÀgsna platser dÀr tillgÄngentill elnÀt Àr omöjligt. Syften i detta arbete Àr först och frÀmst att bygga ett system förelproduktion med hjÀlp av en cykel. Sedan bestÀmma mÀngden av elektrisk energi en personkan alstra med systemet. Slutligen svara om detta system skulle kunna anvÀnda som ettstödsystem för elproduktion i smÄskalighet.Den första mÄlsÀttningen Àr att utforma ett system med anvÀndning av kraftelektronik dÀr denkraften som genereras matar lasterna. Den mekaniska delen kommer att konstrueras som en delav energikÀllan, dÀrefter kommer det att utformas en kontroll för att styra effekten viaelektroniska komponenter, de elektriska belastningarna matas av systemet, kommer attsimuleras.
TrÀdgÄrd med havet som granne.
SamhÀllet stÄr inför stora utmaningar i form av till exempel klimatförÀndringar, överkonsumtion av jordens resurser, miljöproblem och sociala orÀttvisor. För att skapa förutsÀttningar för en mer hÄllbar levnadsstil har ett koncept som heter permakultur utvecklats. Permakultur kan anvÀndas som designverktyg vid bland annat planering av odlingar, byggnation, energi- och vattenförsörjning samt stadsplanering. Förutom observationer av naturliga ekosystem bygger permakultur pÄ kunskaper frÄn traditionellt lantbruk samt moderna tekniska och vetenskapliga kunskaper.Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att utarbeta ett gestaltningsförslag för en trÀdgÄrd med odlingsterrasser och en damm i odlingszon 4-5 som bygger pÄ permakulturprinciper. UtgÄngspunkt för mitt planeringsarbete Àr VÀxhusets Ekocentrum i södra HÀlsingland, dÀr man planerar att anlÀgga en trÀdgÄrd i samband med grundandet av en ekoby.Litteratursökning, en analys av platsens förutsÀttningar och en intervju med bestÀllaren utgör grunden för min planeringsprocess.
SnedstÀllningskrafters pÄverkan pÄ prefabricerade pelar-balk stommar av betong
World Solar Challenge Àr en tÀvling i Australien vars syfte Àr att frÀmja utvecklingen av förnyelsebar energi. HÀr deltar olika universitet runt om i vÀrlden och för att bygga en solcellsdriven bil som drivs av solens energi. Den ska sedan köras en strÀcka mellan Darwin och Adelaide pÄ dryga 300 mil genomAustralien pÄ kortast möjligast tid. Projektet görs för Tekniska Högskolan i Jönköping till en kommande kurs somstudenter kan söka sig till för att delta i World Solar Challenge 2013. I kursen ingÄr att bygga en solcellsbil som man sedan tÀvlar med.