Sök:

Sökresultat:

21566 Uppsatser om Ćtergćng till arbete. - Sida 65 av 1438

Balans mellan arbete och privatliv ? en utopi? Kvinnliga juristers syn pÄ balans, grÀnser och strategier

Syftet med denna studie var att studera kvinnliga juristers syn pÄ balans mellanarbete och privatliv. ForskningsfrÄgor som anvÀnts Àr bland annat hur balansmellan arbete och privatliv ser ut hos juristerna, hur de sÀtter grÀnsermellan arbete och privatliv, men ocksÄ om strategier anvÀnds, bÄde frÄn företagensoch individers sida, för att fÄ en bÀttre balans mellan arbete och privatliv.Gruppen som undersökts var fem kvinnliga jurister som samtliga arbetarpÄ advokatbyrÄ. De Àr i varierande Äldrar med olika befattningar, hararbetat olika lÀnge inom branschen samt har olika familjesituation. Studienbaseras pÄ kvalitativ metod och information om studien skickades ut tillgruppen dÀr etiska aspekter beaktades bÄde vid det tillfÀllet och under intervjuernasgÄng. Intervjuer genomfördes sedan med personerna utifrÄn en intervjuguide,materialet sammanstÀlldes och organiserades i teman.

Standardprojektioner av knÀleden vid artros och Reumatoid artrit med konventionell röntgen -En empirisk studie-

Bakgrund: PÄ senare tid har arbete fÄtt en stor betydelse för individer och Àr mer Àn enbart ett försörjningsmedel. Arbetsterapeuten har en central roll för rehabilitering inom psykiatrin eftersom aktivitetsförmÄga Àr avgörande för att en individ ska klara av ett arbete. Arbetsinriktad rehabilitering utgÄr ifrÄn olika modeller med mÄl att frÀmja individens funktioner som krÀvs för att arbeta. Det har gjorts fÄ studier som beskrivit individers upplevelser av arbetsinriktad rehabilitering.Syfte: Syftet med studien var att beskriva betydelsen av den arbetsinriktade rehabiliteringen för individer med psykiska funktionshinder utifrÄn deltagares upplevelser och uppfattningar.Metod: En deskriptiv systematisk litteraturstudie genomfördes med sökning i olika databaser och manuell sökning till ett underlag pÄ 10 vetenskapliga artiklar.Resultat: Resultatet presenteras under 11 olika teman av betydelser som deltagarna beskrev: Avlönat arbete, Delaktighet, HjÀlpsam arbetsroll, Samhörighet, Normalisering, Personlig utveckling, Nya rutiner, Aktivitet, HÀlsa, Betydelsen av stöd, Arbetshinder.Slutsats: Mestadels positiva betydelser av arbetsinriktad rehabilitering kunde ses i resultatet. Betydelse av delaktighet, ökad livskvalité, personlig utveckling och arbetets potential att skapa en strukturerad vardag lyftes fram i resultatet.

Hemoglobinkoncentrationen och dess pÄverkan pÄ individens kÀnslighet för AMS vid höghöjdsvistelse.

Kroppens prestation försÀmras vid höghöjdsvistelse pga. syrebrist och individer kan drabbas av akut höjdsjuka (AMS). Samtidigt acklimatiserar sig kroppen genom att bl.a. öka syreupptaget som kompensation för det lÄga syretrycket. Studiens syfte var att undersöka hur hemoglobinkoncentrationen (Hb) pÄverkas av hög höjd och om det finns nÄgon korrelation mellan Hb i vila eller Hb-ökningen under arbete tillika individers vÀlmÄende pÄ hög höjd.

RÀddningstjÀnsten Syd i samarbete med kidsen

Den hĂ€r studien grundar sig pĂ„ en undersökning av projektet R.I.S.K. som av RĂ€ddningstjĂ€nsten Syd initierats som en motĂ„tgĂ€rd för att stĂ€vja och förebygga den hĂ€ndelseutveckling och problematik som varit i stadsdelen RosengĂ„rd och som inneburit att brandmĂ€n i sitt vardagliga arbete har fĂ„tt möta hot och vĂ„ldssituationer. Projektet bygger pĂ„ konceptet att ett antal utvalda högstadieungdomar ges möjlighet att praktisera hos RĂ€ddningstjĂ€nsten Syd en dag i veckan istĂ€llet för att deltaga i den ordinarie skolverksamheten. Under vĂ„ren 2010 har verksamheten grundat sig pĂ„ en samverkan mellan RĂ€ddningstjĂ€nsten Syd och högstadieskolorna ApelgĂ„rdsskolan, RosengĂ„rdskolan och ÖrtagĂ„rdsskolan. Syftet med studien har varit att studera de projekthĂ€ndelser och samverkanserfarenheter som representanter frĂ„n de olika organisationerna har kunnat identifiera.

Att arbeta med ART metoden - Ett arbetslags arbete med Aggressive Replacement Training

Att arbeta med ART metoden Àr en kvalitativ studie med syftet att ta reda pÄ hur ett specifikt arbetslag arbetar med modellen Aggressive Replacement Training (ART) i en skolverksamhet. ART metoden Àr en beteendeförÀndringsmodell skapad för kriminella utÄtagerande och aggressiva unga. Utveckling av ART metoden och dess anpassningsbarhet har gjort den till en arbetsmodell som anvÀnds inom skolan, dÄ modellen anses kunna ge alla barn och unga verktyg och trÀning i dess sociala och emotionella utveckling. Metoden innehÄller de tre huvudkomponenterna: socialfÀrdighetstrÀning, kÀnslokontrolltrÀning och moraltrÀning. Arbetslaget TrÀdet som deltar i studien arbetar endast aktivt med ART modellens sociala fÀrdighetstrÀning och pedagogernas arbete med denna komponent presenteras i uppsatsens analysdel.

KrÀnkningar i skolan : Hur uppfattar eleverna skolans förebyggande arbete mot krÀnkande behandling?

I skolverkets rapport 353, som kom 2011, dÀr utvÀrdering av befintliga antimobbningsprogram har gjorts kan de ej rekommendera nÄgot av programmen. Trots att fler elever pÄpekar att skolorna har blivit bÀttre pÄ att arbeta aktivt mot mobbning, sÄ minskar inte antalet mobbade pÄ skolorna (Socialstyrelsen, 2009). VÄr studie syftar till att kartlÀgga hur en skola lyckas nÄ ut med sin antimobbningsplan till eleverna. Skolan dÀr studien Àr gjord har ett eget utformat antimobbningsprogram dÀr vi via enkÀter tar reda pÄ om och hur eleverna uppfattar skolans förebyggande arbete mot mobbning och krÀnkande behandling. Dessa enkÀter har innehÄllit öppna frÄgor i förhoppning om att fÄ eleverna att tÀnka efter pÄ hur de svarar.

Morgondagens Kassaregister - Utveckling av ett grÀnssnitt med fokus pÄ fÀrg och form

Denna rapport handlar om hur jag gÄtt tillvÀga för att designa ett anvÀndargrÀnssnitt för kassaapparater till företaget STAMFORD. Rapporten bestÄr av bland annat forskning pÄ struktur vilket Àr det betydelsefulla i detta arbete. Arbetet bestÄr ocksÄ av anvÀndartester och olika designbeslut som har gjorts tillsammans men en annan student, Eli Joseph. Det finns ocksÄ en första och en andra design med anvÀndartest och resultat frÄn bÄda omgÄngarna. Avslutningsvis gÄr jag igenom vad jag fÄtt fram av detta arbete och vad som kan vara vÀrt att titta pÄ vid eventuell vidare forskning.Nyckelord: grÀnssnitt, kassaapparater, snabbt, effektivt, Task-time, Task-success.

Konfliktlösning i förskolan : FörskollÀrarens syn pÄ barns konflikthantering

Syftet med denna studie var att skapa en förstÄelse om hur drama anvÀnds i förskoleklass. Detta har gjorts genom att intervjua fyra pedagoger. Tre av dessa hade en förskoleexamen och en hade en fritidspedagogsexamen. Via dessa intervjuer har problemfrÄgeformuleringarna Vad har begreppet drama för innebörd?, Varför anvÀnds drama? och Hur anvÀnds drama i förskoleklass? bearbetas.

Morgondagens Kassaapparater : Utveckling av ett grÀnssnitt för kassaapparater med fokus pÄ struktur

Denna rapport handlar om hur jag gÄtt tillvÀga för att designa ett anvÀndargrÀnssnitt för kassaapparater till företaget STAMFORD. Rapporten bestÄr av bland annat forskning pÄ struktur vilket Àr det betydelsefulla i detta arbete. Arbetet bestÄr ocksÄ av anvÀndartester och olika designbeslut som har gjorts tillsammans men en annan student, Eli Joseph. Det finns ocksÄ en första och en andra design med anvÀndartest och resultat frÄn bÄda omgÄngarna. Avslutningsvis gÄr jag igenom vad jag fÄtt fram av detta arbete och vad som kan vara vÀrt att titta pÄ vid eventuell vidare forskning.Nyckelord: grÀnssnitt, kassaapparater, snabbt, effektivt, Task-time, Task-success.

Museipedagogik pÄ Evolutionsmuseet : ur ett queerperspektiv

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur museipedagoger pÄ Evolutionsmuseet i Uppsala könar utstÀllningar i samband med visningar för barn. Jag har Àven undersökt pÄ vilket sÀtt de könar dinosaurierna och djuren. Detta har dokumenterats med hjÀlp av anteckningar och ljudinspelningar, som sedan har bearbetats och gÄtt igenom. De metoder som anvÀnts har varit observationer med utgÄngspunkt inom queerteori och sociokulturellt perspektiv. Observationerna visade att museipedagogerna hade goda kunskaper om genus och könade inte föremÄlen pÄ utstÀllningen nÄgon gÄng.

Pedagogers arbete i förskolan- upplevelser, problematik och förtjÀnster

Syftet med studien var att undersöka hur pedagogerna beskriver och uppfattar sin livsvÀrld i en förskola dÀr de arbetar tillsammans med barn och barns lÀrande och utveckling. ForskningsfrÄgorna som har besvarats Àr: Hur upplever pedagogerna sitt arbete i förskolan? Vad upplever pedagogerna att det finns för problem och förtjÀnster med att arbeta i förskolan? Studien har ett hermeneutiskt angreppssÀtt och fem pedagoger har intervjuats samt observationer har genomförts. Resultatet visar att pedagogerna till största del upplever sitt arbete som glÀdjefullt och detta beror till stor del pÄ den aktuella förskolans beskaffenhet. Problematiken Äterfinns dÄ pedagogerna upplever att de verkar i för stora barngrupper och Àr för styrda av riktlinjer och kunskapskrav som inte Àr deras egna.

Evaluering av neurala nÀtverk för en fotbollsspelande mobil robot.

Detta examensarbete behandlar ett experiment som Tom Smith utförde vid sitt magisterarbete, att utveckla en Kheperarobot som ska utföra en fotbollsuppgift av enklare modell. Dock koncentrerar sig detta arbete mer pÄ en evaluering av artificiella neurala nÀtverk för detta problem. De olika typerna av ANN-arkitekturer som har anvÀnts till detta arbete Àr förutom Tom Smiths, baserade pÄ arkitekturer frÄn en artikel skriven av Stefano Nolfi.De resultat som har uppnÄtts visar att precis som i Stefano Nolfis artikel Àr det en arkitektur med "spontan modularitet" som visar sig fungera bÀst av de arkitekturer som undersökts, Àven till detta problem..

En pedagogs syn pÄ genus : En kvalitativ studie om pedagogers syn pÄ sitt genusarbete

Syftet med denna uppsats var att synliggöra hur pedagoger uppfattar sitt eget genusarbete, deras tankar och synsÀtt kring hur de arbetar mot en jÀmstÀlld förskola.I forskningsbakgrunden fokuseras det pÄ att förklara begreppet genus nÀrmre. Det definieras vad skollagen sÀger om genus och jÀmstÀlldhetsarbete och vad det innebÀr för dem som arbetar som pedagoger inom förskolan i dag. Sedan beskrivs Àven hur pedagogers arbete med genus kan se ut pÄ förskolan och pedagogernas arbete berörs genom relevant litteratur. Metoden som valdes för att synliggöra pedagogerns tankar kring sitt eget arbetssÀtt var kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frÄgor. Vid intervjuerna anvÀndes inte en ljudupptagare utan stödpunkter antecknades under intervjuns gÄng.Resultatet visade att de flesta pedagoger inte tyckte att de uppnÄdde mÄlen enligt lÀroplanen och att de inte finns tillrÀckligt med kunskap inom arbetslaget för att det skall ske.

NÀr livet förlorar sin mening : Diakonens upplevelse av arbete med mÀnniskor i kris och sorg

Diakoner Àr en av de yrkesgrupper som möter mÀnniskor nÀr de drabbats av det ofattbara och dÀrför befinner sig i kris och sorg.VÄrt syfte med denna studie har varit att undersöka vilkasociala stödinsatser Svenska kyrkan,och dÄ sÀrskilt diakonerna, kan erbjuda samt hur diakonerna upplever sitt arbete med mÀnniskor i kris och sorg.Vi harutgÄttfrÄn tvÄ frÄgestÀllningar:1.Vilka sociala stödinsatser kan diakoner iSvenska kyrkan erbjuda vid kris-och sorgebearbetning.2.         Hur upplever diakonerna sin roll och sitt arbete med mÀnniskor i kris och sorg?VÄr empiri samlades in med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med Ätta diakoner i sex olika vÀstsvenska församlingar. I analysen av vÄr studie har vi utgÄtt frÄn Antonovsky's teori om KASAM, kÀnsla av sammanhang. Resultatet av studien visade att diakonerna kan erbjuda en mÀngd stödinsatser vid krissituationer. Dessa insatser Àr frÀmst av medmÀnsklig karaktÀr och tar sig praktiskt uttryck genom personlig nÀrvaro och samtal.

Beethoven: Sonat för horn och piano, F-dur op. 17 : Skriftlig reflektion inom sjÀlvstÀndigt, konstnÀrligt arbete

Detta arbete handlar om luft och artikulation anvÀnds i trombonspelet. Först skriver jag om luft och artikulation i mera generella drag. Hur tungan rör sig och hur luften ska anvÀndas för att fÄ ut sÄ mycket som möjligt i varje andetag. Efter att jag skrivit om luft och artikulation mer generellt sÄ reflekterar jag sen över min egen luftanvÀndning och min egen artikulation. Vad jag gör som Àr bra och vad som kan förbÀttras.

<- FöregÄende sida 65 NÀsta sida ->