Trenden är att allt fler människor upplever en oro av att utsättas för brott när de vistas i stadens offentliga rum, trots att brottsligheten generellt minskar i Europeiska städer. Att känslan av otrygghet ökar är ett av de största sociala problemen i dagens städer.Målet med studien har varit att ta fram en metod som kan användas för att kartlägga otrygga platser i städer och resultatet kan sedan användas för att ta fram de trygghetsskapande åtgärder som kan behöva vidtas. Syftet har varit att utvärdera metoden för att se om den är användbar för kommuner i deras trygghetsarbete.Utifrån den forskning och litteratur som finns inom ämnet trygghet utformades den metod som kom att användas i studien. Metoden som togs fram kallas InF (Identify and Fix) då syftet är att identifiera otrygga platser för att sedan åtgärda dessa. Medborgare i Gävle fick i en undersökning markera vilka platser som de upplever otrygga och varför, detta jämfördes sedan med en karta som visar koncentrationen av anmälda brott.

Hur påverkar högre utbildningsnivå brottslighet? Den här uppsatsen undersöker effekt av eftergymnasial utbildning på våldsbrott respektive stöld-, rån- och häleribrott. Vår första hypotes är att eftergymnasial utbildning har en minskande effekt på våldsbrott genom högre alternativkostnad av brott samt att psykologiska faktorer påverkas positivt. Vår andra hypotes är att eftergymnasial utbildning har en ökande effekt på stöld-, rån- och häleribrott via högre avkastning till följd av mer kunskap för planering och utförande av denna typen av brott. Vidare förmodas en högre utbildningsnivå  generera mer tillgänglig egendom vilket leder till tilltagande incitament för stöld-, rån- och häleribrott.

Fängelsestraffet framställs många gånger som en händelse i individens liv som försvårar för honom eller henne att lyckas i framtiden, exempelvis med att finna och behålla en bostad eller ett arbete. Tidigare forskning har dock påvisat att fängelsestraffet och dess innehåll kan vara faktorer som bidrar till att en individ upphör med brottslighet. Syftet med aktuell studie har därmed varit att i en svensk kontext undersöka fängelsestraffets betydelse för en minskad återfallsrisk i kriminalitet efter frigivning samt fängelsestraffets eventuella position som vändpunkt. Detta med främsta utgångspunkt i Robert J. Sampson och John H.

Bakgrund: Termen bolagsplundring har länge används för att beskriva planerade oegentligheter i näringsverksamhet. Bland de första plundringshärvorna som nämns i Sverige är Kreugerkraschen, men fenomenet har levt kvar och är fortfarande aktuellt. Under 80-talet var ?skatterådgivning? frekvent använt i Sverige och fenomenet eldades på av dåvarande skattepolitik. Det gav senare upphov till en stor mängd rättsfall kring bolagsplundring och ekonomisk brottslighet.

I filmen Darwins mardröm skildras fiskeindustrin i Victoriasjön och dess kopplingar till illegal vapenhandel. Denna handel påverkas och möjliggörs av ekonomiska och politiska aktörers intressen, vilka har rötter som sträcker sig över staters gränser. Vi har, genom en kvalitativ textanalys, analyserat intervjuer i filmen och funnit att både regeringar, transnationella nätverk och företag gör ekonomiska förtjänster på vapenhandelns fortgående. Tillkortakommanden i de nationella och de internationella lagar och förordningar som reglerar denna handel innefattar korruption och organiserad brottslighet. Enligt Mary Kaldor är termen nya krig användbar för att förklara och förstå de förändringar som på senare tid skett inom krigsföringen, vilka kan härledas till en ökande transnationell sammanbundenhet.

Uppsatsen behandlar sma? staters mo?jligheter att uto?va inflytande inom EU. Detta a?r intressant da? en sto?rre del av de europeiska medlemsstaterna besta?r av mindre stater. Studiens empiri har varit till fo?r att belysa det svenska nationella arbetet kring organiserad brottslighet och utformandet av Stockholmsprogrammet, da? med ha?nsyn till att Sverige var ordfo?randeland i EU:s ministerra?d ho?sten 2009.

Ekobrottsforskningen i Sverige har länge varit ett försummat forskningsområde och idag ligger utmaningen i att skaffa kunskap kring förebyggande frågor. Tanken är att ytterligare kunskap om ekonomisk brottslighet ska leda till ett mer proaktivt agerande istället för endast ett reaktivt. Det vill säga ha tillräcklig kunskap för att kunna agera innan ett brott begås. En av de branscher som statistiskt sett ses som mest drabbad av någon form av ekonomisk brottslighet är försäkringsbranschen. Syftet med undersökningen är därför att bidra med ytterligare kunskap kring det förebyggande arbetet mot bedrägeri i försäkringsbranschen.  Detta genom att utreda hur den interna kontrollen ser ut vid skaderegleringen i svenska privata försäkringsbolag samt analysera om det finns områden inom den interna kontrollen som skulle kunna förbättras. Med utgångspunkt i COSOs vedertagna modeller för intern kontroll och risk management har semistrukturerade intervjuer utförts med representanter från tre svenska, ömsesidiga försäkringsbolag på marknaden.

Det anmäls cirka 20 000 fall av kvinnomisshandel i hemmet årligen. Denna nedslående fakta innebär att problemet är väldigt stort och att det tillhör polisens vardag att hantera dessa brott. Att kanske dagligdags få ta sig an fall av kvinnomisshandel kräver god förberedelse och kunskap. I takt med att intresset för problematiken kring kvinnomisshandel i samhället ständigt ökar så har detta även avspeglats i den polisiära organisationen. Vi har gjort intervjuer för att undersöka tre olika polismyndigheters arbetsförfarande och lokala samverkan med andra aktörer gällande våld mot kvinnor i en nära relationssituation.

Ekonomisk brottslighet (ekobrott) leder till stora skador, dels kapitalmässigt men även för förtroendet av det ekonomiska systemet. Ekobrotten innefattar en mängd brott. Gemensamt för dessa är att de är vinningsbrott i näringsverksamhet. De brott som bildar kärnstrukturen i ekobrottsligheten är skattebrott, bokföringsbrott, brott mot borgenärer, insiderbrott samt brott mot aktiebolagslagen. Ett stort antal andra brott förekommer i kombination med ?vanliga? ekobrott tex mutbrott, brott mot miljöbalken och bedrägeribrott.

Syfte: Att redogöra för ett antal av den nuvarande revisionspliktens effekter. Att diskutera lämpligheten och effektiviteten med att revisorer är ålagda uppgifter för att begränsa ekonomisk brottslighet. Att undersöka hur stor inverkan revisorn har för att öka småföretagarnas incitament att vara laglydiga. Metod: Det metodologiska angreppssättet i examensarbetet har huvudsakligen varit abduktivt. Våra primärdata baserar sig på kvalitativa intervjuer genomförda med respondenter från våra utvalda intressenter.

Tidigare kunde revisorer inte agera mot oegentligheter som de upptäckte i och med sitt revisionsarbete på grund av tystnadsplikten. Detta ansågs inte tillfredsställande. Från och med den 1 januari 1999 har undantag från tystnadsplikten gjorts. Ett av skälen till att nya regler togs in i aktiebolagslagen var kampen mot ekonomisk brottslighet. De nya reglerna säger att revisorn ska vidta vissa åtgärder om det kan misstänkas att en styrelseledamot eller den verkställande direktören gjort sig skyldig till vissa brott.

Denna rapport berör ekonomisk brottslighet, vilket kan sägas vara brott som begås i sambandmed näringsverksamhet i syfte att uppnå ekonomisk vinning. Exempel på sådana brott ärbokföringsbrott och olika typer av skattebrott. Närmare bestämt har vi inriktat oss på denekobrottsgranskning som sker vid konkurser. Enligt lag har en konkursförvaltare nämligen iuppgift att granska om det finns misstanke om brott, exempelvis genom att se över deaffärshändelser som skett före en konkurs. Om brottsmisstanke finns har förvaltaren även enskyldighet att anmäla detta till en åklagare.Enligt Brottsförebyggande rådet, BRÅ, finns en stor variation i de anmälningar sominkommer från olika konkursförvaltare.

Den 1 januari 1999 infördes lagen om anmälningsplikt som ålade revisorn skyldighet att vidtaåtgärder vid misstanke om brott och att under vissa förutsättningar göra anmälan till åklagareeller polis. Tidigare begränsades revisorn av den lagstadgade tystnadsplikten. Fleraremissinstanser däribland FAR och SRS motsatte sig förslaget då man ansåg att det var alltförlångtgående. De befarade att revisorns förtroende gentemot klienten kunde försämras och attde därmed inte skulle få tillgång till den information som är nödvändig för en fullgodrevision. Syftet med införandet av anmälningsplikten var att ekonomisk brottslighet skulleupptäckas samt förebyggas.Vår huvudfråga i denna uppsats är enligt följande: Kan en revisor rimligen hålla perfektbalans mellan att vara agent för myndigheternas brottsbekämpning, och att vara en hjälpredai hanteringen av företagens ekonomiska informationsflöde? Syftet med uppsatsen är attundersöka hur revisorn hanterar sin skyldighet att anmäla vid misstanke om brott och vilkakonsekvenser den har medfört för revisorn.I uppsatsen används kvalitativ metod då vi vill skapa oss djupare förståelse för vårfrågeställning.

Bakgrund/Problemdiskussion: Antalet företag som har blivit utsatta för ekonomisk brottslighetökar alltjämt. Skadan har, utifrån ett ekonomiskt avseende, en betydligt större påverkan påsamhället än den traditionella brottsligheten. Utöver den ekonomiska skadan påverkas äventrovärdigheten för näringslivet. Trots att företag hävdar att de satsat stora resurser på attförebygga ekonomisk brottslighet visar rapporter på att ekobrott är lika vanligt idag som för 20år sedan. Ekonomisk brottslighet sker ofta inom ramen för en legal verksamhet vilket gör detsvårt att upptäcka oegentligheten.

Syftet med min studie är att beskriva och förstå ungdomars perspektiv på skolk i relation till skolan som social kontext. Under hösten 2008 har Sveriges utbildningsminister ett förslag till att stoppa skolket då man anser att den svenska skolan är i kris på grund av skolk och sena ankomster. Enligt tidigare forskning kan skolk kopplas till riskbeteenden som droganvändning och brottslighet. Utgångspunkten i denna studie är att skolan är mer än en plats där läroplaner bedrivs, det är också en plats för ungdomarnas socialisationsprocesser. I studien har jag undersökt hur ungdomar ser på skolk och om skolan som social interaktionsarena har någon betydelse för deras beteenden.