Sök:

Sökresultat:

327 Uppsatser om Ćterfall i brottslighet - Sida 2 av 22

Hur arbetar revisorer för att förebygga ekonomisk brottslighet? : En kvalitativ studie i Örebro

Kandidatuppsats i företagsekonomi, Handelshögskolan vid Örebro universitetTitel: Hur arbetar revisorer för att förebygga ekonomisk brottslighet? ? En kvalitativ studie i ÖrebroUtgivningsĂ„r: 2011Författare: Sara Sjöström och Mikaela WallinHandledare: Kerstin Nilsson1899 bildades Sveriges första revisorsförening, Svenska Revisorssamfundet (SRS), men redan pĂ„ 1600-talet var revision vanligt i Sverige. PĂ„ 1970-talet började ekonomisk brottslighet att uppmĂ€rksammans alltmer. Bland de Ă„tgĂ€rder som vidtagits mot ekonomisk brottslighet mĂ€rks bland annat införandet av revisorers anmĂ€lningsplikt, vilken infördes 1999. Ekonomisk brottslighet har ökat alltmer de senaste Ă„ren.

Ett svenskt kronvittnessystem? Att vara eller inte vara ett kronvittne

Kronvittnessystem har vid ett flertal tillfÀllen diskuterats i svensk politik som en möjlig ÄtgÀrd i arbetet mot organiserad brottslighet. Ett kronvittne Àr en person som vittnar om sin egen eller andras brottslighet och pÄ grund av detta erhÄller ett mildare straff för sina brott. Flera andra lÀnder anvÀnder sig av kronvittnessystem pÄ grund av de nyttor som finns med det, men forskning visar att det Àven finns problem med systemet. Syftet med denna studie Àr att besvara frÄgan vad kriminella personer har för uppfattning om att kronvittna i ett kronvittnessystem. Kvalitativa intervjuer genomfördes med före detta kriminella med erfarenhet av organiserad brottslighet.

Revisorns roll inom ekonomisk brottslighet: En analys av f?rv?ntningsgapet och revisorns f?rpliktelser

Ekobrott har l?nge funnits p? den kriminalpolitiska agendan och ligger h?gt upp p? samh?llets ?tg?rdslista. Revisorer ses i samh?llet som en central akt?r i att f?rebygga och bek?mpa ekonomisk brottslighet. Tidigare forskning indikerar d?remot att det f?religger ett f?rv?ntningsgap mellan revisorer och samh?llet om revisorers faktiska roll.

Revisorns möjligheter och skyldigheter - vid ekonomisk brottslighet

Ekobrottsmyndigheten uppger i en rapport frÄn december 2005 att den ekonomiska brottsligheten har ökat de och kommer att öka framöver. De senaste Ärens redovisningsskandaler i Europa och USA har satt revisorn och finansiell revision i fokus. Förtroendet för revisorer har skadats och revisorns oberoende har dÀrmed ifrÄgasatts. Syftet med vÄr uppsats har varit att öka förstÄelsen för vilka skyldigheter och möjligheter revisorn har idag att upptÀcka och motverka ekonomisk brottslighet. Studien begrÀnsar sig till att omfatta externrevisorer i Sverige och de ekonomiska brott han har möjlighet att upptÀcka vid en traditionell revision.

CANNABISBRUK OCH BROTT - En litteraturstudie gÀllande sambandet mellan bruk av cannabis och brott

Termen cannabis anvÀnds för samtliga droger som framstÀlls ur vÀxten Cannabis sativa, inklusive marijuana. Cannabis Àr, i flertalet lÀnder, ett narkotikaklassat preparat som Àr ett Äterkommande debatt tema. Debatterna angÄende cannabis styrs frÀmst utav en legalisering gÀllande cannabisbruk, vilket lett till att flera lÀnder runt om i vÀrlden inlett en legaliseringsprocess av detta bruk. Cannabis Àr den mest brukade drogen i vÀstvÀrlden trots att den generellt anses har en skadlig pÄverkan pÄ individer. Denna uppsats avser att genom en litteraturstudie undersöka om det finns nÄgot samband mellan cannabisbruk och brottslighet, ett annat syfte Àr att undersöka hur starkt ett eventuellt samband Àr.

Brottslighet, psykosocial belastning i barndomen och risk för vÄld : Könsskillnader hos rÀttspsykiatriska patienter

RÀttspsykiatriska patienter Àr en grupp med mycket psykosocial belastning i barndomen och mer forskning behövs kring bland annat huruvida det finns samband mellan denna psykosociala belastning, framtida brottslighet och bedömd risk för vÄld. Denna studies syfte var att jÀmföra brottslighet, psykosocial belastning i barndomen samt initiala riskbedömningar gjorda med HCR-20 pÄ kvinnor respektive mÀn vÄrdade vid RÀttspsykiatriska Regionkliniken i Sundsvall. Vidare undersöktes ifall förekomst av psykosocial belastning i barndomen korrelerade med bedömd risk för vÄld bedömd med HCR-20 eller med brottslighet hos patienterna. Studiens sampel bestod av 10 kvinnor och 39 mÀn varav majoriteten vÄrdades enligt LRV. Data samlades in frÄn journaler, rÀttspsykiatriska undersökningar och domar samt genom enskilda intervjuer.

" Att lÀsa Àr som att andas"

Kronvittnessystem har vid ett flertal tillfÀllen diskuterats i svensk politik som en möjlig ÄtgÀrd i arbetet mot organiserad brottslighet. Ett kronvittne Àr en person som vittnar om sin egen eller andras brottslighet och pÄ grund av detta erhÄller ett mildare straff för sina brott. Flera andra lÀnder anvÀnder sig av kronvittnessystem pÄ grund av de nyttor som finns med det, men forskning visar att det Àven finns problem med systemet. Syftet med denna studie Àr att besvara frÄgan vad kriminella personer har för uppfattning om att kronvittna i ett kronvittnessystem. Kvalitativa intervjuer genomfördes med före detta kriminella med erfarenhet av organiserad brottslighet.

Skola, livsstil och ungdomsbrottslighet - En sjÀlvdeklarationsundersökning som behandlar samvariationen mellan ungdomars sociala band till skolan, livsstilsrisk och deras brottslighet.

Skolan Àr en viktig grundpelare i en individs liv. Man spenderar en stor del av sin tid i skolan och det faller dÄ naturligt att denna kommer ha en stor inverkan pÄ ungdomars liv. Denna sjÀlvdeklarationsundersökning kommer att behandla samvariationen mellan ungdomars sociala band till skolan, deras livsstilsrisk och deras brottslighet. Vilka faktorer Àr det som pÄverkar en individs brottslighet, Àr det de sociala banden till skolan eller Àr det deras livsstilsrisk? Om bÄda Àr av betydelse, vilken av faktorerna Àr dÄ avgörande i förklaringen till ungdomsbrottslighet? Vi fann att bÄde livsstilsrisk och de sociala banden till skolan var av betydelse.

Hur förebygger interna kontrollsystem ekonomisk brottslighet? : En kvalitativ utredning om sex börsnoterade företags samt tvÄ experters syn pÄ interna kontrollsystem och hur dessa förebygger ekonomisk brottslighet.

Det finns inga interna kontrollsystem som helt eliminerar risken för ekonomiska oegentligheter. IstĂ€llet ligger fokus pĂ„ hur företag efter bĂ€sta förmĂ„ga kan förebygga ekobrott. Börsnoterade företagens interna kontrollsystem har fĂ„tt ytterligare uppmĂ€rksamhet pĂ„ senare Ă„r genom problematiken kring agentteorin, svensk kod för bolagsstyrning och inte minst det ökande antalet anmĂ€lningar av ekonomisk brottslighet i Sverige pĂ„ senare Ă„r. Ökningen kan sĂ€gas bero pĂ„ en rad faktorer, dĂ€r motiv, möjlighet och rationalisering Ă€r tre viktiga delar. Svenska företag försöker idag motverka ekobrott genom preventiva, detektiva samt reaktiva metoder vilka ofta ocksĂ„ verkar i symbios.

NOVA : Polisens satsning mot den organiserade brottsligheten i Stockholms lÀn

Organiserad brottslighet har lÀnge varit prioriterad av polisen men först pÄ senare Är har speciella strategier mot brottsligheten framtagits. 2003 startade Stockholms lÀnspolismÀstare Carin Götblad projekt Nova, en satsning mot organiserad brottslighet. Rapportens syfte har varit att granska projektets resultat samt undersöka satsningens betydelse för minskningen av den organiserade brottsligheten. Nova-projektet har analyserats utifrÄn rutinaktivitetsteorin som betonar samspelet mellan tre komponenter, motiverad gÀrningsman, ett lÀmpligt objekt och avsaknad av kapabel vÀktare. För en enhetlig definition av organiserad brottslighet anvÀnder EU kriterier som ska uppfyllas för att grupperingar skall anses bedriva denna brottslighet.

Organiserad brottslighet och terrorism : En komparativ diskursanalys av synen pÄ dessa fenomen i svenska riksdagstryck

The aim of this study was to find out if the use of the concepts ?terrorism' and ?organized crime' has changed after the event on 11 September, 2001 when terrorists attacked World Trade Center and Pentagon. In this study I make use of discourse theory in a way which is inspired by the writings of Winther Jorgensen and Phillips. Knowledge acquired through this research has been primarily generated from two Swedish Government Official Reports concerning questions arising from introducing secret police surveillance. In these reports, there are many opinions from authorities whom have given their thoughts on introducing new ways of policing which are very interesting to analyze.

Lagen om marknadsmissbruk: ett verktyg för att motverka ekonomisk brottslighet

Aktiemarknaden fyller en viktig funktion genom att förmedla kapital frÄn placerare till företag med behov av kapital för investeringar. För att aktiemarknaden ska kunna förmedla kapitalet pÄ ett sÄ bra sÀtt som möjligt Àr det av största vikt att aktiekurserna reflekterar all tillgÀnglig information, det vill sÀga att marknaden Àr effektiv. VÄr ambition med denna uppsats har varit att redogöra för svensk lagstiftning gÀllande marknadsmissbruk. Vi har Àven pÄ ett tydligt sÀtt belyst och utvecklat det tankar som lett fram till den nya lagen om marknadsmissbruk och hur denna Àr utformad, samt tittat nÀrmare pÄ det brott som har direkt anknytning till lagstiftningen..

Orsaker till ungdomsbrottslighet : en kvantitativ undersökning om brottslighet bland gymnasieelever

Ungdomsbrottsligheten har studerats och diskuterats i en uppsjö av olika sammanhang, medmer eller mindre lyckade resultat. TvÄ teorier, som under de senaste halvseklet har försökthitta svar pÄ detta komplexa problem, stÄr Travis Hirschi och John Braithwaite bakom. Deutvecklade teorin om sociala band (1969) respektive Äterintegrerande skambelÀggning (1989),dÀr framförallt den förstnÀmnda fÄtt en stor genomslagskraft inom den kriminologiskaforskningen, medan den senare Àr nÄgot mer okÀnd. Men kan dessa tvÄ teorier förklaraungdomsbrottslighet? Genom att formulera en enkÀtundersökning, som kom att besvaras av82 gymnasietreor, skapades ett kvantitativt material att granska.

Att skapa en framgÄngsrik mobilapplikation : En fallstudie om hur tjÀnsteföretag kan fÄ ökad lojalitet

En högerpopulistisk vĂ„g har spridit sig till flera lĂ€nder i Europa under de senaste Ă„ren. Även i Sverige har denna vĂ„g sakta men sĂ€kert uppenbarat sig. Syftet med denna studie Ă€r att undersöka vilka av studiens inkluderade faktorer (d.v.s. arbetslöshet, lĂ„gutbildning, brottslighet, ohĂ€lsa samt utrikes födda) som uppvisar starka samband till kommuner dĂ€r Sverigedemokraterna fick ett starkt vĂ€ljarstöd i kommunvalet Ă„r 2010. Studiens teori utgĂ„r frĂ„n att de kommuner som har en hög andel arbetslöshet, lĂ„gutbildning, brottslighet, ohĂ€lsoantal och utrikes födda Ă€ven tenderar att ha ett högt vĂ€ljarstöd för Sverigedemokraterna.

En studie om potentiella förklaringsfaktorer till Sverigedemokraternas valframgÄngar i  kommunvalet Är 2010

En högerpopulistisk vĂ„g har spridit sig till flera lĂ€nder i Europa under de senaste Ă„ren. Även i Sverige har denna vĂ„g sakta men sĂ€kert uppenbarat sig. Syftet med denna studie Ă€r att undersöka vilka av studiens inkluderade faktorer (d.v.s. arbetslöshet, lĂ„gutbildning, brottslighet, ohĂ€lsa samt utrikes födda) som uppvisar starka samband till kommuner dĂ€r Sverigedemokraterna fick ett starkt vĂ€ljarstöd i kommunvalet Ă„r 2010. Studiens teori utgĂ„r frĂ„n att de kommuner som har en hög andel arbetslöshet, lĂ„gutbildning, brottslighet, ohĂ€lsoantal och utrikes födda Ă€ven tenderar att ha ett högt vĂ€ljarstöd för Sverigedemokraterna.

<- FöregÄende sida 2 NÀsta sida ->