Sökresultat:
1052 Uppsatser om Ćterfall i brott - Sida 16 av 71
Brottsförebyggande i Landskrona
VÄrt intresse till att göra denna undersökning grundas pÄ det stora och vÀxande utrymme som Landskrona har fÄtt i medierna, sÀrskilt efter höstens valresultat och de debatter som förts kring kriminaliteten i Landskrona. Den bild som har presenterats i medierna har sÄledes handlat om det som Àr problematiskt och hotfullt. DÀrav Àr vÄrt syfte med denna uppsats att ta reda pÄ vad det Àr för slags brott som betraktas som mest problematiska och aktuella i Landskrona kommun och hur polisen, brottsförebyggande rÄdet och förebyggande enheten arbetar i brottsförebyggande syfte samt vad de anser Àr brottsförebyggande.Vi har utgÄtt frÄn den kvalitativa metoden och genomfört intervjuer med representanter frÄn ovannÀmnda institutioner.Under intervjuernas gÄng har det framkommit att ungdomskriminalitet, ungdomsgÀng och utomhusvÄld Àr det som anses vara mest aktuellt och problematiskt för tillfÀllet. Förutom brott nÀmnde intervjupersonerna Àven otrygghet bland invÄnarna, utanförskap, segregation och arbetslöshet som nÄgot aktuellt och problematiskt för Landskrona. Genom intervjuerna har vi dessutom kunnat ge en bild av hur de tre institutionerna arbetar brottsförebyggande samt vad de anser Àr brottsförebyggande arbete..
Sexuellt ofredande. En studie i brott
I denna uppsats undersöks sexualbrottet sexuellt ofredande som det stadgas ansvar för i 6 kap 10 § BrB. Lagrummet jÀmförs med de nÀrliggande brotten ofredande enligt 4 kap 7 § BrB och förolÀmpning enligt 5 kap 3 § BrB, som kan komma att aktualiseras vid faststÀllande om brott för sexuellt ofredande föreligger. I denna uppsats konstateras att med sexuellt ofredande menas en handling dÀr gÀrningsmannen har ett uppsÄt till gÀrningsbeskrivningen men ocksÄ att gÀrningsmannens handlande varit till för att reta eller tillfredstÀlla sin sexualdrift. Det sistnÀmnda kravet saknas vid blottande, dÀr det rÀcker att handlingen varit Àmnat att vÀcka obehag. Vid en jÀmförelse med de nÀrliggande brotten ofredande och förolÀmpning kan konstateras att om syftet tillika uppsÄtet inte faller inom tillÀmpningsomrÄdet för sexuellt ofredande, kan ansvar för gÀrningsmannens handlande sökas enligt rekvisiten för ofredande men Àven i vissa fall enligt rekvisiten för förolÀmpning Det kan hÀr uppstÄ svÄra grÀnsdragningar dÀr samma handling eller ordval kan bedömas enligt olika lagrum, eller anses helt falla utanför brottsbalkens tillÀmpningsomrÄde.I denna uppsats argumenteras att gÀllande rÀtt inte Àr tillfredstÀllande och att ett tillÀgg till gÀllande rÀtt kan anses vara motiverat..
Bygga bort brott - Ăr det möjligt?
Denna litteraturstudie undersöker möjligheten till att genom byggnadsmÀssigt brottspreventiva ÄtgÀrder minska kriminalitet. Studiens huvudsakliga frÄgestÀllning Àr (1) ?GÄr det bygga bort brott??, dÀrefter (2) vilken ÄtgÀrd som visat sig mest effektiv. Studien undersöker Àven vilka ÄtgÀrder som rekommenderas i Sverige och varför. Resultaten visar olika forskares övertygelse pÄ att byggnadsmÀssiga ÄtgÀrder fungerar.
Effekter av kriminella MC-gÀng pÄ brottsfrekvens i Sveriges kommuner 1996-2003
Den snabba tillvÀxten av organiserad brottslighet under de senaste tio Ären ger en bra möjlighet att undersöka dess inverkan pÄ brottsförekomst ? ett relativt outforskat omrÄde i Sverige. Denna studie syftar till att undersöka hur kommuners brottsfrekvens pÄverkas av förekomsten av kriminella MC-gÀng. En panel med kommundata för Ären 1996?2003 ligger till grund för den modell, med kommun- och tidsspecifika effekter, som anvÀnds för att undersöka effekterna av kriminella MC-gÀng pÄ ett antal brottskategorier.
Det kommer alltid att finnas fula gubbar. : En studie kring rÀttsprocessen och myndigheters samverkan gÀllande sexuella brott mot barn.
Föreliggande studie har för avsikt att ta reda pÄ hur samarbetet mellan de inblandade instanserna ser ut, vid brott gÀllande sexuellt utnyttjande av barn under femton Är. Studien fokuserar pÄ rÀttsprocessen och informanternas upplevelser i samband med samarbetet mellan myndigheter, resurser och barnkonventionen. Samarbetet analyseras med hjÀlp av Max Webers sociala handlingar, aktör och struktur, makt och maktresurs, institutionalisering, kyrkan och kristendomen som institution och nya testamentet.FrÄgestÀllningen Àr: Hur upplever intervjupersonerna utredningsprocessen? Hur upplever intervjupersonerna samarbetet mellan de inblandade instanserna? Vilka svÄrigheter identifieras utav respondenterna i processen? Hur beskrivs arbetet med barnkonventionen utifrÄn respektive intervjuperson? Hur anser intervjupersonerna att sexuella övergrepp mot barn prioriteras i samhÀllet?En av slutsatserna Àr att samarbetet mellan instanserna inte Àr till belÄtenhet och att samarbetet pÄverkas av vad respektive myndighet har för handlingsförmÄga. HandlingsförmÄgan möjliggörs av organisationens handlingsstruktur som ocksÄ Àr den som sÀtter ramarna utifrÄn de ekonomiska resurserna som finns att tillgÄ för arbetet..
MedhjÀlpare till brott mot URL? : Vem och nÀr anses man vara medhjÀlpare?
InternettjÀnsten The Pirate Bay fÀlldes av Svea hovrÀtt den 26 november 2010 för medhjÀlp till brott mot URL med motiveringen att denna tjÀnst frÀmjat fildelning av upphovsrÀttsligt skyddat material utan upphovsmÀnnens samtycke. BestÀmmelsen i 23 kap 4 § 2 st. BrB lyder, ?ansvar som i denna balk Àr föreskrivet för viss gÀrning skall Ädömas inte bara den som utfört gÀrningen utan Àven annan som frÀmjat denna med rÄd eller dÄd. Detsamma skall gÀlla betrÀffande i annan lag eller författning straffbelagd gÀrning, för vilken fÀngelse Àr föreskrivet.? I dagslÀget finns ett flertal tjÀnster av liknande karaktÀr sÄsom söktjÀnsten Google och videotjÀnsten Youtube.
Skola, kompisar, förÀldrar och brott
Alla kan vi lÀra oss nÄgot, frÄgan Àr bara vilka möjligheter och tillfÀllen
vi fÄr i livet och hur vi tar tillvara pÄ dem. Detta nÄgot Àr en process som börjar
nÀr vi föds och slutar nÀr vi dör. Det vill sÀga ett livslÄngt lÀrande. Nu Àr det ju sÄ
att allt man kommer över i kunskapsvÀg inte alltid stÀmmer överens med den
kultur och det samhÀlle man lever i och dÄ finns möjligheten till att begÄ felaktiga
beslut och handlingar. Hur kan man dÄ veta vad som Àr rÀtt och fel? Till en början
Àr familjen det incitament som ligger nÀrmast till hands.
Brottsofferstöd i Ăstra Norrbotten: Polisens perspektiv
Varje dag utsĂ€tts mĂ€nniskor för brott i Sverige och att utsĂ€ttas för brott kan leda till bĂ„de emotionella och praktiska svĂ„righeter. Att den brottsutsatta har möjlighet till stöd och hjĂ€lp efter hĂ€ndelsen kan minska de negativa följderna av brottet, sĂ„som PTSD och sekundĂ€r viktimisering. I mĂ„nga kommuner i Sverige finns lokala brottsofferjourer som finns till för de brottsutsatta, men i distriktet Ăstra Norrbotten finns det ingen verksamhet som specifikt tĂ€cker detta omrĂ„de. Syftet med detta examensarbete Ă€r att undersöka om poliserna i Ăstra Norrbotten upplever att de kan erbjuda eller hĂ€nvisa de brottsutsatta individerna tillrĂ€cklig hjĂ€lp. Ă
tta poliser i distriktet intervjuades för att pÄ sÄ sÀtt ta del av deras upplevelser.
Fastighetsaktier och inflationen : Kortsiktiga och lÄngsiktiga samband
Syftet med den hÀr uppsatsen var att undersöka fastighetsaktier inflationsskyddande förmÄga. En av de pÄstÄtt frÀmsta anledningarna att investera i fastigheter Àr att de sÀgs erbjuda ett bra skydd mot inflationen. Dock har fastighetsaktier, i motsats till direkta fastighetsinvesteringar observerats vara negativt korrelerade med inflationen. Det har ofta citerats som bevis för att fastighetsaktier avviker frÄn utvecklingen av den underliggande fastighetsmarknaden. Emellertid har det argumenteras att fastighetsaktier borde vara kopplade till den underliggande direkta fastighetsmarknaden dÄ bolagens verksamhet Àr förvaltningen av fastigheter.
Kan barn ha uppsÄt? En studie av den ersÀttningsrÀttsliga problematiken dÄ barn begÄr brott
Den 1 september 2010 trÀdde en ny ansvarsgrund om vÄrdnadshavares principalansvar i kraft. Genom lagÀndringen har det införts en ny ansvarsgrund i SkL 3 kap. 5 § som stadgar att vÄrdnadshavare skall svara solidariskt för skador som barn orsakat till följd av ett brott, upp till en femtedels prisbasbelopp. Varken i lagen eller dess förarbeten uppstÀlls nÄgon nedre ÄldersgrÀns för detta ansvar. Konsekvensen av den valda systematiken blir att en skadelidande kan hÀvda att Àven mycket smÄ barn gjort sig skyldiga till ett uppsÄtligt eller straffrÀttsligt oaktsamt handlande.
Hur pÄverkar eftergymnasial utbildning brottslighet? : En studie av svenska lÀn för perioden 2000-2008
Hur pÄverkar högre utbildningsnivÄ brottslighet? Den hÀr uppsatsen undersöker effekt av eftergymnasial utbildning pÄ vÄldsbrott respektive stöld-, rÄn- och hÀleribrott. VÄr första hypotes Àr att eftergymnasial utbildning har en minskande effekt pÄ vÄldsbrott genom högre alternativkostnad av brott samt att psykologiska faktorer pÄverkas positivt. VÄr andra hypotes Àr att eftergymnasial utbildning har en ökande effekt pÄ stöld-, rÄn- och hÀleribrott via högre avkastning till följd av mer kunskap för planering och utförande av denna typen av brott. Vidare förmodas en högre utbildningsnivÄ  generera mer tillgÀnglig egendom vilket leder till tilltagande incitament för stöld-, rÄn- och hÀleribrott.
OmvÀrldens agerande vid grova brott mot de mÀnskliga rÀttigheterna i Afrika.
Genom att utgÄ frÄn Graham Allisons modell Organisational Behavior undersöker denna uppsats huruvida FN:s agerande vid grova brott mot mÀnskliga rÀttigheter, sÄ som folkmord, förÀndrats pÄ en tioÄrsperiod. DÄ FN inte Àr den ende aktör vid sÄdana kriser har vi valt att studera hur regionala organisationer (Organisationen för Afrikansk enhet/Afrikanska Unionen) samt enskilda stater ( USA) agerat i samma fall. Dessa undersöks utifrÄn Allisons modell Rational Actor. Genom att studera folkmordet i Rwanda och den humanitÀra krisen i Darfur ser vi hur omvÀrldens bemötande utvecklats. Trots att förutsÀttningar har förbÀttrats och erfarenheterna ökat kvarstÄr dock problematiken med att agera.
Provokation : Bevis- och brottsprovokation
Detta arbete handlar om provokativa ÄtgÀrder. VÄr uppfattning Àr att det Àr viktigt att den enskilde polismannen har kÀnnedom kring juridiken i detta Àmne. Syftet med denna rapport Àr att undersöka hur bevis- och brottsprovokation fÄr anvÀndas vid bekÀmpningen av brottslighet. Vi har Àven försökt att klargöra begreppen, samt peka pÄ oklarheter som rÄder inom detta omrÄde för att pÄ sÄ sÀtt visa pÄ dess komplexitet. Vi har genom studier av lagtext, propositioner, Statens offentliga utredningar (SOU), utlÄtanden av Justitieombudsmannen (JO) och justitiekanslern (JK), juridisk litteratur samt rÀttsfall satt oss in i rÄdande rÀttslÀge.
Dömd till vÄrd : en deskriptiv studie om levnadsförhÄllanden för personer med psykiska funktionshinder som begÄtt brott
Syftet med denna studie Àr att genom en levnadsnivÄundersökning beskriva levnadsförhÄllandena för personer med psykiska funktionshinder som begÄtt brott och blivit dömda till vÄrd som straffrÀttslig pÄföljd. Metoden som anvÀnts Àr en kvantitativ tvÀrsnittsstudie. PÄ en utav Sveriges sex regionkliniker för rÀttspsykiatrisk vÄrd har tvÄ informanter besvarat 91 enkÀtformulÀr med registerinformation frÄn inskrivningstillfÀllet som underlag. Materialet har analyserats och bearbetats utifrÄn vÀlfÀrdskomponenter ur social rapportering. LevnadsnivÄ definieras som individens förfogande över de resurser med vars hjÀlp denne kan styra sitt eget liv.
?Myt eller Sanning?? : Pratar inte personer i segregerade omrÄden med polisen?
En förutsÀttning för att rÀttssystemet ska fungera Àr att personer stÀller upp och berÀttar för polisen om vad som har hÀnt nÀr brott har begÄtts. Det har förekommit situationer dÄ personer i segregerade omrÄden vÀljer att inte tala med polisen pÄ grund av rÀdsla för bland annat repressalier. Det Àr av största vikt att polisen lyckas bygga upp ett förtroende bland de boende i dessa omrÄden för att vi ska ha en rÀttsÀkerhet Àven i framtiden. Syftet med denna rapport Àr att problematisera polisens arbete i de segregerade omrÄdena och beskriva de problem och dilemman som poliserna stÀlls inför. Jag har under ett antal dagar följt poliserna i ett segregerat omrÄde i södra Sverige.