Syfte och frågeställningarSyftet var att jämföra fysiskt arbete i rumstemperatur och arbete under värmepåverkan, för att därigenom undersöka hur fysiskt arbete i värme påverkar kroppen i ett fysiologiskt perspektiv. Mina frågeställningar var: Hur påverkas hjärtfrekvens, kroppstemperatur och vätskeförlust vid submaximalt arbete i värme? Hur påverkas hjärtfrekvens, kroppstemperatur och vätskeförlust vid rökdykning? Hur påverkas hjärtfrekvens samt laktat- och glukoskoncentration i blodet vid arbete i värme jämfört med rumstemperatur?MetodSex brandmän genomförde vid tre olika tillfällen fyra tester. Syreupptagningstest på cykel, (submax och max) i rumstemperatur, ett rökdykartest under värmepåverkan och ett submaximalt cykeltest i bastu. Syreupptagningsförmåga, hjärtfrekvens samt laktat- och glukoskoncentrationer i blod mättes under cykeltesterna i rumstemperatur.

Syfte och frågeställningSyftet med denna studie var att studera hur olika nivåer av fysisk aktivitet och maximal syreupptagning (VO2max) förhåller sig till olika riskfaktorer för förtida död i hjärt-kärlsjukdom (CVD). Därutöver var syftet att, om möjligt, utifrån erhållna resultat sammanställa rekommendationer för fysisk aktivitet och VO2max för att erhålla reducerad risk för de studerade riskfaktorerna för CVD.Är det VO2max-värdet i sig, som både kan vara genetiskt-, tränings- och sjukdomsbetingat, eller är det den fysiska aktiviteten bakom ett visst VO2max-värde som är av större betydelse för olika riskfaktorer för CVD?MetodStudien baserades på 1851 svenska kvinnor och män i åldrarna 20-65 år utvalda från ett redan insamlat datamaterial från tre tidigare vetenskapliga studier; LIV90, LIV2000 och Vasaloppsstudien. Den fysiska aktiviteten bestämdes genom en enkätfråga i respektive studie och delades in i tre nivåer. VO2max beräknades via ett submaximalt cykeltest eller mättes via ett maximalt löptest.

SAMMANFATTNINGEnergianvändning under produktion av nya byggnader är en aspekt på den angelägna miljöfrågan, men än saknas både regleringar och undersökningar. I denna studie görs en jämförelse av energianvändning och utsläpp vid byggnation och transport av byggmaterial för två nybyggda hus ägda av Gavlegårdarna AB på Sjåaregatan 19 och Maskinistgatan 19: Gävle. Strand Etapp 2 kallas projektet på Sjåaregatan 19 och Maskinisten kallas projektet på Maskinistgatan 19 i denna undersökning. Målet för studien har varit att fastställa vilket av dessa två projekt som har haft lägst energianvändning samt utsläpp av växthusgaser vid resningstillfället, dvs. under projektens produktionsskeden.

SammanfattningSyfte och frågeställningar. Syftet med denna studie var att på äldre personer studera olika fysiologiska parametrar före och efter en period på åtta veckor med styrketräning som utförs tre gånger i veckan. Frågeställningarna var: Hur påverkas statisk och dynamisk maximal styrka i främre lårmuskulaturen av styrketräning? Är det någon skillnad i resultat mellan koncentrisk och excentrisk styrka i lårmuskulaturen före och efter styrketräningsperioden? Är det någon skillnad i förändring mellan benstyrka uppmätt med isokinetisk teknik jämfört med uthållighetsstyrka och ett kort funktionellt benstyrketest? Hur påverkas maximal syreupptagningsförmåga registrerad via submaximalt cykeltest respektive vid pyramidtestet av träningsperioden?Metod. I studien deltog 20 generellt ej påtagligt aktiva män och kvinnor i åldrarna 66-79 år.

SammanfattningSyfte och frågeställningar. Syftet med denna studie var att på äldre personer studera olika fysiologiska parametrar före och efter en period på åtta veckor med styrketräning som utförs tre gånger i veckan. Frågeställningarna var: Hur påverkas statisk och dynamisk maximal styrka i främre lårmuskulaturen av styrketräning? Är det någon skillnad i resultat mellan koncentrisk och excentrisk styrka i lårmuskulaturen före och efter styrketräningsperioden? Är det någon skillnad i förändring mellan benstyrka uppmätt med isokinetisk teknik jämfört med uthållighetsstyrka och ett kort funktionellt benstyrketest? Hur påverkas maximal syreupptagningsförmåga registrerad via submaximalt cykeltest respektive vid pyramidtestet av träningsperioden?Metod. I studien deltog 20 generellt ej påtagligt aktiva män och kvinnor i åldrarna 66-79 år.

Syfte och frågeställningarDenna studie syftar till att undersöka det oberoende sambandet mellan självskattad motion respektive estimerad syreupptagningsförmåga och upplevelsen av att ha krafter kvar när man kommer hem efter en arbetsdag. Studiens frågeställningar var: Hur stor andel av befolkningen kan antas ha krafter kvar när de kommer hem efter arbetsdagen? Är självskattad motion och kondition oberoende påverkansfaktorer på upplevelsen av krafter kvar efter arbetsdagen? Vilken av dessa mått kan i så fall bäst predicera denna upplevelse? Kan konditionstester i samband med hälostester uteslutas då vi önskar predicera upplevelsen av krafter kvar efter arbetsdagen?  MetodData har tillhandahållits från Previa AB. Materialet innefattar resultat från 2482 hälsotester som inkluderar en enkätanalys avseende hälsofrämjande faktorer samt ett submaximalt cykeltest (Åstrand). I en linjär regression har vi analyserat konditionstalet samt samtliga enkätsvars oberoende påverkan på enkätfrågan ?Jag upplever krafter kvar efter en arbetsdag? som beroende variabel.

I och med att det svenska samhället blir mer och mer medvetet om dagens energifrågor så har beställare börjat söka sig till energieffektivare lösningar. 40 procent av Sveriges totala energianvändning går till bostadssektorn och 85 procent av denna går till husets drift- och brukstid. En ökning av byggnaders energieffektivitet har därmed en stor betydelse för att uppnå en effektivare energianvändning i Sverige. Syftet med denna rapport är att undersöka en av dessa lösningar, nämligen Passivhus, och se hur denna kan appliceras på ett industriellt byggt flerbostadshus i trä. Metoderna som användes för att samla in data till examensarbetet var: litteraturstudier av såväl böcker, rapporter, examensarbeten, licentiatavhandlingar, akademiska artiklar och Internet.

I och med att det svenska samhället blir mer och mer medvetet om dagens energifrågor så har beställare börjat söka sig till energieffektivare lösningar. 40 procent av Sveriges totala energianvändning går till bostadssektorn och 85 procent av denna går till husets drift- och brukstid. En ökning av byggnaders energieffektivitet har därmed en stor betydelse för att uppnå en effektivare energianvändning i Sverige. Syftet med denna rapport är att undersöka en av dessa lösningar, nämligen Passivhus, och se hur denna kan appliceras på ett industriellt byggt flerbostadshus i trä. Metoderna som användes för att samla in data till examensarbetet var: litteraturstudier av såväl böcker, rapporter, examensarbeten, licentiatavhandlingar, akademiska artiklar och Internet. Författarna genomförde även två kortare intervjuer och det förekom även en del samtal med kunniga personer för att få bukt med en del frågetecken som uppkommit längs arbetets gång.