Sök:

Sökresultat:

1240 Uppsatser om Ćsikt - Sida 56 av 83

Revisorers oberoende : Analysmodellens pÄverkan pÄ revisorers oberoende

Mo?ten som forum fo?r att tra?ffas, sprida information eller lo?sa problem har alltid funnits och det a?r en fo?reteelse som finns pa? alla arbetsplatser idag. Da?rfo?r a?r det ocksa? vanligt att alla har en a?sikt om just mo?ten och hur de fungerar pa? deras arbetsplats. Enligt tidigare studier a?r upplevelsen av effektivitet under mo?ten viktigt fo?r positiva jobbattityder och just attityder och emotionella upplevelser av ett mo?te pa?verkar deltagande och da?rmed hur mo?tets ma?l uppna?s.

Mjölkprovtagnings Enhet

Miljömedvetenheten och ökat intresse för energieffektiva hus har gjort att byggnader isoleras som aldrig förr. Oftast Àr det pÄ lÄng sikt ganska sÄ lÀtt att rÀkna hem en ökad isoleringsmÀngd och det Àr just den ekonomiska vinsten som brukar lyftas fram som det frÀmsta argument varför en bestÀllare bör vÀlja den tjockare isoleringen. För en bestÀllare av hyresfastigheter Àr det oftast ekonomin som avgör ifall ett projekt ska pÄbörjas eller inte och denna studie ska dÀrför vara en hjÀlp till att vÀlja den mest ekonomiska isoleringstjockleken i vÀggar.Syftet med denna studie Àr att utreda var den optimala vÀggisoleringstjocken hamnar pÄ en hyresfastighet med flerfamiljsbostÀder som byggs pÄ en begrÀnsad byggyta. Inte sÀllan finns det krav pÄ maximal byggyta frÄn kommunen och dÄ innebÀr det att ju tjockare isoleringen Àr desto mindre blir den uthyrningsbara boytan.Kvalitativa intervjuer lÄg till grund för att bestÀmma nÄgra vanligt förekommande yttervÀggskonstruktioner som isoleringen sedan skulle optimeras pÄ. Dessa yttervÀggar placerades pÄ en teoretisk referensbyggnad som dÀrefter energiberÀknades med hjÀlp av handberÀkningar dÀr matematiska uttryck för en varierande isoleringstjocklek anvÀndes.

Belöningssystem : En fallstudie pÄ Volvo CE i Eskilstuna om vad de anstÀllda anser om företagets förmÄner samt vilka faktorer som motiverar dem

Datum: Juni 2011 NivÄ: Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 hp  Författare: Nathalie Johansson, Michaela Toth och Linda Westin Handledare: Esbjörn Segelod Titel: Belöningssystem- en fallstudie pÄ Volvo CE om vad de anstÀllda anser om företagets förmÄner samt vilka faktorer som motiverar dem. Nyckelord: Belöningssystem, motivation, inre belöningar, yttre belöningar, förmÄner & behovsteorier Problem: Företagen har idag blivit allt mer beroende av sina anstÀllda för att kunna drivas effektivt och överleva pÄ lÄng sikt. Det Àr viktigt att de anstÀllda arbetar mot verksamhetens mÄl men det Àr Àven viktigt att de anstÀllda ser företaget som en attraktiv arbetsgivare, dels för att fÄ behÄlla medarbetare och dels för att kunna rekrytera. För att sÀkerstÀlla att det sker anvÀnder sig företag av belöningssystem. Inom belöningsbegreppet ingÄr olika sorters belöningar som fungerar som verktyg till företagen sÄ att de ska kunna uppfylla sitt syfte. Individer motiveras av olika faktorer vilket gör det komplicerat för företag att veta vilka belöningar som Àr de optimala.

Kan företag hantera ekonomistyrning med balans och fokus?

Bakgrund: MÄnga företag tillÀmpar olika metoder för att styra sin verksamhet. Det grundlÀggande för företags utveckling Àr att anvÀnda en ekonomistyrning som passar för företagets verksamhet samt att ekonomistyrningssystemet tillÀmpas pÄ ett optimalt sÀtt för att uppnÄ de bestÀmda mÄl som företaget formulerat. För att företag skall kunna uppnÄ en ekonomistyrning som fungerar pÄ ett optimalt sÀtt, krÀvs det att företag kan hantera balans och fokus i bÄde tid, rum och aspekter. Problem: Det problem som fÄngat vÄrt intresse och som vi vill undersöka nÀrmare Àr om företag kan hantera balans och fokus inom sin ekonomistyrning. I den dynamiska omgivning som vi lever i krÀvs det att företag har en fungerande ekonomistyrning.

Ha?llbar matkonsumtion : En underso?kning av studenters relation, a?sikter och vanor ga?llande miljo?ma?ssigt ha?llbar matkonsumtion

Som ett resultat av det senaste a?rhundradets snabba populationstillva?xt i kombination med en livsstil vilken inneburit o?kad konsumtion, sto?rre naturresursuttag och o?kande miljo?pa?frestningar, sta?r vi nu info?r stora utmaningar fo?r framtiden. En viktig del av begreppet ha?llbar utveckling a?r konsumtionen som i stor grad blivit en del av va?r livsstil. Mat och dryck utgo?r i Europeiska Unionen ungefa?r en fja?rdedel av husha?llens totala miljo?pa?verkan, och hur vi va?ljer att konsumera livsmedel har sa?ledes en stor inverkan.

Skogsmark till Äkermark : Àr en nybrytning pÄ högproduktiv mark lönsam?

Jordbruksföretagen i Sverige och övriga vĂ€rlden strĂ€var hela tiden efter ett mer rationellt brukande och ökad effektivitet. De smĂ„ gĂ„rdarna minskar i antal samtidigt som gĂ„rdar över 100 hektar ökat kraftigt. PĂ„ lĂ„ng sikt har dĂ€remot Ă„kerarealen i Sverige minskat pĂ„ grund av igenplantering av Ă„krar som blivit svĂ„rbrukade med dagens moderna teknik och de sjunkande spannmĂ„lspriser som varat en bit in pĂ„ 2000-talet (www, Lansstyrelsen , 2011). (se figur 3) PĂ„ senare Ă„r har dock priserna pĂ„ spannmĂ„l ökat och Ă„krarna som tidigare planterats igen har blivit intressanta att ta tillbaka till lantbruket. Även mark som aldrig tidigare varit jordbruksmark har i vissa fall blivit intressanta för nyodling. Syftet med detta arbete Ă€r att ta fram det högsta nuvĂ€rdet för nyodling respektive en ny generation granskog pĂ„ en högproducerande mark i Östergötlands och VĂ€stergötlands slĂ€ttbygder.

Kommer svenska högavkastande företagsobligationer att bli ett vanligare placeringsalternativ i Sverige?

MarknadsförutsÀttningarna för en utveckling av den svenska marknaden för högavkastande företagsobligationer Àr idag bÀttre Àn nÄgonsin. För första gÄngen Àr bankerna motiverade att hjÀlpa svenska företag med marknadsfinansiering via exempelvis företagsobligationer. Tidigare har denna verksamhet setts som konkurrerande till bankernas egen lÄnefinansiering. Regulatoriska förÀndringar, sÄsom Basel III, ligger till grund för denna nya viktiga förutsÀttning. Det hÀnder saker pÄ bred front och mycket sker samtidigt. Nya aktörer och organisationer har bildats, fÀrdiga marknadsplatser för högavkastande företagsobligationer finns nu att tillgÄ.

Standardiserat arbetssÀtt i kunskapsprocesser

Miljömedvetenheten och ökat intresse för energieffektiva hus har gjort att byggnader isoleras som aldrig förr. Oftast Àr det pÄ lÄng sikt ganska sÄ lÀtt att rÀkna hem en ökad isoleringsmÀngd och det Àr just den ekonomiska vinsten som brukar lyftas fram som det frÀmsta argument varför en bestÀllare bör vÀlja den tjockare isoleringen. För en bestÀllare av hyresfastigheter Àr det oftast ekonomin som avgör ifall ett projekt ska pÄbörjas eller inte och denna studie ska dÀrför vara en hjÀlp till att vÀlja den mest ekonomiska isoleringstjockleken i vÀggar.Syftet med denna studie Àr att utreda var den optimala vÀggisoleringstjocken hamnar pÄ en hyresfastighet med flerfamiljsbostÀder som byggs pÄ en begrÀnsad byggyta. Inte sÀllan finns det krav pÄ maximal byggyta frÄn kommunen och dÄ innebÀr det att ju tjockare isoleringen Àr desto mindre blir den uthyrningsbara boytan.Kvalitativa intervjuer lÄg till grund för att bestÀmma nÄgra vanligt förekommande yttervÀggskonstruktioner som isoleringen sedan skulle optimeras pÄ. Dessa yttervÀggar placerades pÄ en teoretisk referensbyggnad som dÀrefter energiberÀknades med hjÀlp av handberÀkningar dÀr matematiska uttryck för en varierande isoleringstjocklek anvÀndes.

Ledtidsreducering av kundanpassad ChromaFlow

Miljömedvetenheten och ökat intresse för energieffektiva hus har gjort att byggnader isoleras som aldrig förr. Oftast Àr det pÄ lÄng sikt ganska sÄ lÀtt att rÀkna hem en ökad isoleringsmÀngd och det Àr just den ekonomiska vinsten som brukar lyftas fram som det frÀmsta argument varför en bestÀllare bör vÀlja den tjockare isoleringen. För en bestÀllare av hyresfastigheter Àr det oftast ekonomin som avgör ifall ett projekt ska pÄbörjas eller inte och denna studie ska dÀrför vara en hjÀlp till att vÀlja den mest ekonomiska isoleringstjockleken i vÀggar.Syftet med denna studie Àr att utreda var den optimala vÀggisoleringstjocken hamnar pÄ en hyresfastighet med flerfamiljsbostÀder som byggs pÄ en begrÀnsad byggyta. Inte sÀllan finns det krav pÄ maximal byggyta frÄn kommunen och dÄ innebÀr det att ju tjockare isoleringen Àr desto mindre blir den uthyrningsbara boytan.Kvalitativa intervjuer lÄg till grund för att bestÀmma nÄgra vanligt förekommande yttervÀggskonstruktioner som isoleringen sedan skulle optimeras pÄ. Dessa yttervÀggar placerades pÄ en teoretisk referensbyggnad som dÀrefter energiberÀknades med hjÀlp av handberÀkningar dÀr matematiska uttryck för en varierande isoleringstjocklek anvÀndes.

ANALYS AV NACA0018 VINGPPROFIL

Miljömedvetenheten och ökat intresse för energieffektiva hus har gjort att byggnader isoleras som aldrig förr. Oftast Àr det pÄ lÄng sikt ganska sÄ lÀtt att rÀkna hem en ökad isoleringsmÀngd och det Àr just den ekonomiska vinsten som brukar lyftas fram som det frÀmsta argument varför en bestÀllare bör vÀlja den tjockare isoleringen. För en bestÀllare av hyresfastigheter Àr det oftast ekonomin som avgör ifall ett projekt ska pÄbörjas eller inte och denna studie ska dÀrför vara en hjÀlp till att vÀlja den mest ekonomiska isoleringstjockleken i vÀggar.Syftet med denna studie Àr att utreda var den optimala vÀggisoleringstjocken hamnar pÄ en hyresfastighet med flerfamiljsbostÀder som byggs pÄ en begrÀnsad byggyta. Inte sÀllan finns det krav pÄ maximal byggyta frÄn kommunen och dÄ innebÀr det att ju tjockare isoleringen Àr desto mindre blir den uthyrningsbara boytan.Kvalitativa intervjuer lÄg till grund för att bestÀmma nÄgra vanligt förekommande yttervÀggskonstruktioner som isoleringen sedan skulle optimeras pÄ. Dessa yttervÀggar placerades pÄ en teoretisk referensbyggnad som dÀrefter energiberÀknades med hjÀlp av handberÀkningar dÀr matematiska uttryck för en varierande isoleringstjocklek anvÀndes.

Byggavfall vid nybyggnation : En studie om Projekt Hammarby Sjöstad

Arbetet har skrivits pÄ uppdrag av Exploateringskontoret i Stockholm och innefattar sexbyggnadsentreprenörer som alla bygger i omrÄdet Hammarby Sjöstad dÀr studiengenomförts. Tillsammans bygger de totalt 1126 stycken lÀgenheter, samt fem styckenbutiker, sex lokaler och ett dagis. Utöver detta tillkommer Àven tvÄ garage vars avfall ÀrinrÀknat i statistiken.Arbetet har gÄtt ut pÄ att undersöka hur mycket byggavfall som bildas per nyproduceradlÀgenhet, varför det skapas samt nÀr i byggskedet detta sker. Kostnaderna för detta skaÀven berÀknas och hÀnsyn ska tas till inköpskostnader av det material som blir till avfallsamt avfallsentreprenörernas efterhanteringsersÀttning. Grunden till frÄgestÀllningen ovanbottnar i indikationer som getts frÄn diverse byggnadsentreprenörer som menat att detbildas cirka tvÄ ton avfall per nyproducerad lÀgenhet.Syftet Àr att detta ska ge underlag för att pÄ sikt skapa bÀttre rutiner för projektering ochproduktion av byggnader som möjliggör en reducering av byggavfallet, samt Àven för attbidra till en större medvetenhet kring avfallssorteringen hos byggarbetare ochbyggnadsentreprenörer.

Mobilapplikation för trÀning av hÀst

De allra flesta som trÀnar hÀstar gör det för att i nÄgot syfte öka hÀstens prestationsförmÄga. NÀr hÀsten Àr rÀtt trÀnad för sin uppgift minskar skaderisken hos bÄde hÀst och ryttare. RÀtt trÀning frÀmjar hÄllbarheten pÄ lÄng sikt. Med en pulsmÀtare anpassad för anvÀndning pÄ hÀst Àr det möjligt att utlÀsa vilken intensitet trÀningen har och anpassa den för att fÄ den effekt man önskar. Med konditionstest för hÀst kan man sedan utvÀrdera om trÀningen haft avsedd effekt. En enkel mobilapplikation anpassad för konditionstrÀning av ridhÀst skulle kunna leda till en ökad medvetenhet kring trÀning och trÀningsintensitet hos mÀnniskor som trÀnar ridhÀstar.

RĂ€ttsmedlingens framtid i Sverige

Detta arbete handlar om rÀttsmedling och dess framtid i Sverige. Syftet var att göra en mer ingÄende analys om dess eventuella införande och en översikt av fenomenet i de nordiska grannlÀnderna. MÄlet var att skapa ett bÀttre helhetsperspektiv och uppfattning om vad ett eventuellt införande av rÀttsmedling i Sverige skulle innebÀra. Arbetet har framstÀllts utifrÄndessa frÄgestÀllningar;? Vilken Àr rÀttsmedlingens framtida roll och önskade effekt?? Vilka för- och nackdelar finns inför införandet rÀttsmedling i Sverige?? Hur utövas rÀttsmedling i de nordiska grannlÀnderna?? Vilken effekt har rÀttsmedlingen gett i de nordiska grannlÀnderna?AvgrÀnsningen har gjorts till att arbetet endast omfattat rÀttsmedling i de nordiska lÀnderna.

Alkoholproblem före & efter bariatrisk kirurgi

Inledning: Andelen personer som lider av obesitas ökar markant i hela vĂ€rlden och för att Ă„terfĂ„ sin hĂ€lsa Ă€r sĂ„ kallad fetmabehandlande, Ă€ven kallad bariatrisk kirurgi, den sista utvĂ€gen för mĂ„nga. En operation som visar betydligt bĂ€ttre resultat Ă€n medicinsk behandling Ă€ven pĂ„ lĂ„ng sikt vad gĂ€ller vikt, effekt pĂ„ diabetes typ 2, hypertoni mm. Men flera studier tyder pĂ„ ökad risk för alkoholmissbruk, i alla fall efter Gastric Bypass (1, 2). Årligen opereras mellan 7000 och 8000 personer bara i Sverige och kunskapen kring kort- och lĂ„ngtidseffekterna av kirurgin ökar allt mer (3). För att resultatet av operationen ska förbli lĂ„ngsiktigt positivt krĂ€vs att patienterna varaktigt förĂ€ndrar sin livsstil men tydligen bör de Ă€ven uppmĂ€rksammas pĂ„ att till exempel alkoholupptaget förĂ€ndras och dĂ€rmed kan öka risken för missbruk.

Datorbord till Apples datorer

Miljömedvetenheten och ökat intresse för energieffektiva hus har gjort att byggnader isoleras som aldrig förr. Oftast Àr det pÄ lÄng sikt ganska sÄ lÀtt att rÀkna hem en ökad isoleringsmÀngd och det Àr just den ekonomiska vinsten som brukar lyftas fram som det frÀmsta argument varför en bestÀllare bör vÀlja den tjockare isoleringen. För en bestÀllare av hyresfastigheter Àr det oftast ekonomin som avgör ifall ett projekt ska pÄbörjas eller inte och denna studie ska dÀrför vara en hjÀlp till att vÀlja den mest ekonomiska isoleringstjockleken i vÀggar.Syftet med denna studie Àr att utreda var den optimala vÀggisoleringstjocken hamnar pÄ en hyresfastighet med flerfamiljsbostÀder som byggs pÄ en begrÀnsad byggyta. Inte sÀllan finns det krav pÄ maximal byggyta frÄn kommunen och dÄ innebÀr det att ju tjockare isoleringen Àr desto mindre blir den uthyrningsbara boytan.Kvalitativa intervjuer lÄg till grund för att bestÀmma nÄgra vanligt förekommande yttervÀggskonstruktioner som isoleringen sedan skulle optimeras pÄ. Dessa yttervÀggar placerades pÄ en teoretisk referensbyggnad som dÀrefter energiberÀknades med hjÀlp av handberÀkningar dÀr matematiska uttryck för en varierande isoleringstjocklek anvÀndes.

<- FöregÄende sida 56 NÀsta sida ->