Sök:

Sökresultat:

313 Uppsatser om Ćr 2020 - Sida 17 av 21

Motiv till energiinvestering inom fastighetsbranschen : En fallstudie av tvÄ kommunala fastighetsbolag och de vÀljer att energiinvestera

Debatten om hÄllbar utveckling och miljö Àr högst aktuell i dagens samhÀlle. Miljöinvesteringar krÀver ekonomiska resurser och det Àr samtidigt dessa resurser som styr vÀrlden. Fastighetsbolagen stÄr idag inför omfattande renoveringsbehov samt nybyggnationer. MÄnga av dagens fastigheter stÄr för en stor del av den totala energiförbrukningen, cirka en tredjedel. EU har sedan Är 2007 arbetat fram en kommande byggnorm som tas i bruk senast Är 2020 som innebÀr att alla nybyggnationer samt större renoveringar ska vara sÄ nÀra noll-energibyggnader som möjligt.

FörbrÀnning av termokemiskt behandlade biobrÀnslen : en studie av biomassa som genomgÄtt en pyrolys-, torrefierings- eller steam explosionprocess

EU har som mÄl att Är 2020 ha minskat utslÀppen av vÀxthusgaser med 20 % och ökat andelen förnyelsebar energi till 20 %. I Sverige Àr andelen fossilt brÀnsle som förbrÀnns ca 30 %. Denna studie syftar till att utreda om termokemiskt behandlade biobrÀnslen kan ersÀtta de kommersiella fossila brÀnslena. Resultatet har nÄtts med simulering i programvaran Fuelsim och insamling av experimentella data.  En simulering ska pÄvisa om syreberikning gynnar brÀnslena och experimentella data anvÀnds för att se vilka problem som finns för respektive brÀnsle.

En analys av konstruktionen i passivhus

BostÀder och service stÄr idag för den största delen av energianvÀndningen i Sverige. För att skapa en hÄllbar miljö har regeringen i Sverige tagit fram 16 miljömÄl. I ett av dess delmÄl förklaras det att till Är 2020 bör energianvÀndningen i byggnader per uppvÀrmd areaenhet minska med 20 % och med hela 50 % till Är 2050. Landet Àr i behov av energieffektiva lösningar och dÀrmed har uppmÀrksamhet riktats mot passivhus (energieffektivt hus). Resultat frÄn tidigare byggprojekt i Sverige visar att passivhus starkt kan bidra till att kraven uppnÄs. Ett passivhus har ett litet behov av energi och anses vara ett framtidssÀkert hus eftersom det rÀknas med att konflikter kommer att uppstÄ i samband med framtidens energikriser.

Att hamna rÀtt

Kryssningstrafiken vĂ€xer kraftigt i Skandinavien och Göteborg Ă€r inte ett un-dantag. Göteborg har det senaste decenniet gĂ„tt frĂ„n att vara en relativt obetydlig kryssningsdestination till att bli en av de medelstora i Östersjö- och NordsjöomrĂ„det. Utöver denna ökning finns ett mĂ„l om att dubblera antalet anlöp till 2020. Samtidigt vĂ€xer Göteborgs centrala stadsdelar och sĂ€rskilt de i vattennĂ€ra lĂ€gen vilket gör att konkurrensen om marken i dessa omrĂ„den Ă€r stor. Vad kryssningstrafiken och egentligen all hamnverksamhet har för roll i den framtida staden Ă€r en relevant frĂ„ga som bör behandlas.

Renovering av flerbostadshus - en studie om energieffektivisering och lönsamhet

In today?s society a large focus is put on energy systems and how our energy systems are built up. In order to make sure that we in the future still can enjoy the living standards that we are used to today, Sweden and EU have made a number of decisions on making our energy system more energy efficient and consequently reduce the usage of energy resources. By 2020 the European Union should have reduced its energy consumption by 20 % compared to 1990?s level, and by 2050, 50%.

Etablering av vindparker pÄ arrenderad mark : En studie av markÄtkomst för vÀgar

Vindkraftsutbyggnaden i Sverige har ökat i hög takt de senaste Ären. Mellan Är 2008 ? 2011 ökade produktionen av el frÄn vindkraft med 209 %.  Under Är 2011 motsvarade detta en energiproduktion pÄ 6,1 TWh, vilket tyder pÄ att Sverige ligger i god fas för att uppnÄ det av riksdagen antagna utbyggnadsmÄlet att produktionen Är 2020 ska uppgÄ till 30 TWh.Vid etablering av vindparker Àr en vÀl genomförd projektering av stor vikt för att uppnÄ lönsamhet och minimera riskerna i projektet. De olika faserna i projekteringen innefattar en viktig förprojektering dÀr förutsÀttningarna för etableringen utreds, projektering med samrÄd och upprÀttande av en miljökonsekvensbeskrivning, ansökan om de tillstÄnd och lov som krÀvs, upphandling av verk och entreprenadarbeten samt den avslutande byggnationen dÀr vÀgar anlÀggs, verk uppförs och starkströmsledningar ansluts till elnÀtet.  I arbetet ges en generell modell för hur man kan gÄ tillvÀga och vilka faktorer som ska beaktas.Syftet med arbetet Àr att utreda hur rÀtt till vÀg kan sÀkerstÀllas i samband med vindkraftsetablering pÄ arrenderad mark. FrÄgan Àr viktig i sammanhanget och behöver lösas för att kunna uppföra, underhÄlla och nedmontera verken.DÄ arrendeupplÄtelse föreligger ges arrendatorn i avtalet vanligtvis rÀtt att inom arrendeomrÄdet nyttja och anlÀgga de vÀgar som behövs för etableringen.

Civilsamh?llets fotbollsinitiativ och dess sociala funktioner

Syftet med denna litteraturstudie ?r att unders?ka hur civilsamh?llets fotbollsinitiativ i Sverige bidrar till sociala funktioner genom att fr?mja h?lsa, st?rka gemenskap och integration samt fungera som ett f?rebyggande verktyg mot utanf?rskap och kriminalitet. Studien avser ?ven att belysa vilka mekanismer och f?ruts?ttningar som m?jligg?r eller begr?nsar dessa processer. Studien genomf?rdes som en systematisk litteraturstudie baserad p? vetenskapligt granskade artiklar fr?n databasen ?Web of Science? identifierade genom Ume? universitetsbiblioteks s?ktj?nst.

Miljöbyggnad i ombyggnadsprocessen : Miljöcertifiering av Jakobsbergsskolan i Kristinehamn

Climate change is an increasingly widely known concept. In the EU the construction sector is responsible for more than a third of the carbon dioxide emissions and 40 % of the total energy use. In Sweden, measures have been taken to prevent this climate change. By 16 targets, three of which can be linked to the construction sector, Sweden will reduce the negative trend. None of the three goals with relation to the construction sector will however be achieved before 2020.

RÀtt gÄva för rÀtt tillfÀlle

This master thesis is a study of the Swedish hydropower capacity to balance wind power. The Swedish government has decided that it should be possible to produce 30 TWh from wind power in the year 2020. The Swedish municipalities have to have plans for wind power plants with total yearly generation of 30 TWh. Wind power is an variable energy source that needs to be balanced by other energy sources. In Sweden the Swedish hydropower can be used for balancing a large scale introduction of wind power.

SKB i planerings-och gestaltningsprocessen : -Om att konceptualisera det "omÀtbara"

I staden finns ingen socialdioxid. Detta sammanfattar den underliggande problemstÀllningen som har legat till grund för hela arbetet. Hur ska vi mÀta social hÄllbarhet och jÀmstÀlla dess faktorer mot ekologi och ekonomi? Vi stÄr inför en rad stora sociala utmaningar i och med den rÄdande bostadsbristen och urbaniseringen, detta krÀver att vi vÄgar testa nya metoder i stadsbyggandet. Men hur ska vi utvÀrdera, mÀta och breda plats för det sociala perspektivet? Eller mÄste vi bara tvingas inse att sociala konsekvenser Àr ?omÀtbara??HÄllbarhet som begrepp har mÄnga gÄnger avfÀrdats för att vara allt för öppet och vitt. DÀrför krÀvs det metoder för att definiera hÄllbarhet och gör begreppet konkret och arbetbart i planeringsskedet.

Balansering av en storskalig vindkraftsutbyggnad i Sverige med hjÀlp av den svenska vattenkraften

This master thesis is a study of the Swedish hydropower capacity to balance wind power. The Swedish government has decided that it should be possible to produce 30 TWh from wind power in the year 2020. The Swedish municipalities have to have plans for wind power plants with total yearly generation of 30 TWh. Wind power is an variable energy source that needs to be balanced by other energy sources. In Sweden the Swedish hydropower can be used for balancing a large scale introduction of wind power.

Att hamna rÀtt

Kryssningstrafiken vĂ€xer kraftigt i Skandinavien och Göteborg Ă€r inte ett un-dantag. Göteborg har det senaste decenniet gĂ„tt frĂ„n att vara en relativt obetydlig kryssningsdestination till att bli en av de medelstora i Östersjö- och NordsjöomrĂ„det. Utöver denna ökning finns ett mĂ„l om att dubblera antalet anlöp till 2020. Samtidigt vĂ€xer Göteborgs centrala stadsdelar och sĂ€rskilt de i vattennĂ€ra lĂ€gen vilket gör att konkurrensen om marken i dessa omrĂ„den Ă€r stor. Vad kryssningstrafiken och egentligen all hamnverksamhet har för roll i den framtida staden Ă€r en relevant frĂ„ga som bör behandlas.

FastighetsÀgares ekonomiska incitament till att investera i solceller - utifrÄn tvÄ tÀnkbara framtida scenarier

PÄ grund av den globala uppvÀrmningen Àr det hög tid att försöka öka mÀngden förnybar energi och minska pÄ anvÀndningen av de fossila brÀnslena. Enligt EU direktiven ska förnybar energi stÄ för 20 % av all anvÀnd energi Är 2020 och kraven kommer enbart att höjas. PÄ bara nÄgra fÄ dagar tar jorden emot mer energi Àn den totala mÀngd som förbrukats under hela mÀnniskans historia och en utmaning inför framtiden Àr att kunna ta tillvara en liten del av solens strÄlar för att kunna tillgodose all den energi som mÀnniskan krÀver. Under de senaste 10 Ären har solcellsmarknaden i Sverige vuxit, men i förhÄllande till andra lÀnder, bÄde i Europa och övriga vÀrlden har utvecklingen varit liten. De lÀnder som stÄr för merparten av den installerade solcellskapaciteten i vÀrlden har haft program för förnybar energi sedan 1990-talet.

MÀtning av metanpotentialen hos slam pÄ Henriksdal och Bromma : Metodutveckling och utvÀrdering av labutrustningen ?BCS-CH4 Biogas?

I april 1999 satte Sveriges regering upp 15 miljömÄl (utökades till 16 under 2005) vilka strÀvar efter att lösa Sveriges stora miljöproblem till nÀsta generation. Det första miljömÄlet Àr ?begrÀnsad klimatpÄverkan? och ett av dess delmÄl Àr att utslÀppen av vÀxthusgaser under perioden 2008-2012 skall vara minst 4 procent lÀgre Àn utslÀppen var Är 1990. Ett sÀtt att minska utslÀppen av vÀxthusgaser Àr att byta ut de fossila fordonsbrÀnslena mot förnyelsebara. Inom EU Àr mÄlsÀttningen att andelen förnyelsebart brÀnsle skall vara 5,75 procent av allt fordonsdrivmedel Är 2010 och 20 procent Är 2020.

AffÀrsrelationers pÄverkan pÄ Kinnarps tillgÄng pÄ FSC-certifierad rÄvara

Kinnarps Àr en av Europas ledande producenter av inredningslösningar för offentliga miljöer, huvudsakligen kontorslösningar. Företaget har en utprÀglad miljöprofil och har nyligen tagit ett strategiskt beslut att innan 2020 ska rÄvaran för deras produktion av planmöbler vara FSC-certifierad. Kinnarps har uttryckt att det förekommer en brist pÄ FSC-certifierad rÄvara. Denna studie syftar till att söka möjligheter för Kinnarps att öka andelen FSC-certifierad rÄvara tillgÀnglig för företagets produktion. Ansatsen har varit att undersöka existerande affÀrsrelationer i nÄgra av företagets förÀdlingskedjor och hur synen pÄ FSC-certifiering ser ut bland aktörerna i dessa för att se om det finns nÄgot samband mellan de bÄda.

<- FöregÄende sida 17 NÀsta sida ->