Med anledning av ett antal redovisningsskandaler i början av 2000-talet har revisorers oberoendestÀllning gentemot klientföretagen kommit att diskuteras. I USA vÀcktes dÀrför frÄgan om ett införande av revisorsrotation alternativt byrÄrotation. PÄ grund av bristande erfarenhet inom omrÄdet ansÄg den amerikanska kongressen att beslut om byrÄrotation inte kunde fattas och sÄledes infördes endast revisorsrotation. I samband med detta införande fick U.S Government Accountability Office (GAO) i uppdrag att, genom en kvantitativ studie i form av enkÀtundersökning, undersöka vilka potentiella effekter ett införande av byrÄrotation skulle fÄ pÄ de amerikanska publika företagen.  Med utgÄngspunkt i den av GAO genomförda undersökning utformades denna uppsats för att pÄ liknande sÀtt undersöka de potentiella effekterna av ett eventuellt införande av obligatorisk byrÄrotation i Sverige. Uppsatsens syfte bygger pÄ att undersöka hur CFO:n, eller motsvarande befattningshavare, pÄ samtliga företag noterade pÄ Nasdaq OMX Stockholm ser pÄ förslaget om ett införande av obligatorisk byrÄrotation, samt vilka för- och nackdelarna anses vara.

Bakgrund: Det ?r sjuksk?terskans ansvar att i sin yrkesut?vning bedriva medk?nnande, empatisk, personcentrerad, god och s?ker v?rd. Empatitr?tthet ?r ett fenomen som kan drabba personer i v?rdgivande yrken som m?ter lidande. Empatitr?tthet inneb?r i sin grund djup fysisk, psykisk, social och/eller andlig utmattning och dess manifesteringar ?r m?ngfacetterade.

Internationell forskning visar entydigt att den palliativa v?rden ?r oj?mlik baserat p? en rad sociala best?mningsfaktorer, som k?n, ?lder, etnicitet, socioekonomisk position, boendesituation med flera. Men i dagsl?get finns ingen forskning gjord i en svensk kontext. Dock finns tre nationella riktlinjer f?r palliativ v?rd av vuxna som v?nder sig till v?rdpersonal, beslutsfattare och politiker.

Denna studie syftar till att unders?ka hur speciall?rare beskriver sitt arbete med estetiska uttryckss?tt i undervisning f?r elever med intellektuell funktionsneds?ttning (IF), samt om och i s? fall hur dessa uttryckss?tt kan st?dja utvecklingen av spr?k, kommunikation, kognition och motoriska f?rm?gor. Vidare syftar studien till att belysa vilka m?jligheter och hinder som speciall?rare uppfattar i detta arbete, samt hur samverkan med annan pedagogisk personal beskrivs.Studien har en kvalitativ ansats och baseras p? intervjuer med speciall?rare. Det empiriska materialet har analyserats med en tematisk analys, med utg?ngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv samt ett biopsykosocialt syns?tt.Resultaten visar att estetiska uttryckss?tt i anpassad skola fungerar som ett viktigt pedagogiskt redskap f?r att fr?mja delaktighet och kommunikativt deltagande, s?rskilt f?r elever med begr?nsad verbal f?rm?ga.

Digital artefacts such as smartphones have become an intricate part of our daily lives both private and professionally. They have evolved from doing simple tasks to become a form of expression, as well as acting as a gateway to the digital world of connections. We rely on various technology such as Wi-Fi networks to connect with others. They in turn have become more available and today, many establishments offer free network to their customers. With these developments comes different kind of risks for the user.

Med anledning av ett antal redovisningsskandaler i början av 2000-talet har revisorers oberoendestÀllning gentemot klientföretagen kommit att diskuteras. I USA vÀcktes dÀrför frÄgan om ett införande av revisorsrotation alternativt byrÄrotation. PÄ grund av bristande erfarenhet inom omrÄdet ansÄg den amerikanska kongressen att beslut om byrÄrotation inte kunde fattas och sÄledes infördes endast revisorsrotation. I samband med detta införande fick U.S Government Accountability Office (GAO) i uppdrag att, genom en kvantitativ studie i form av enkÀtundersökning, undersöka vilka potentiella effekter ett införande av byrÄrotation skulle fÄ pÄ de amerikanska publika företagen.  Med utgÄngspunkt i den av GAO genomförda undersökning utformades denna uppsats för att pÄ liknande sÀtt undersöka de potentiella effekterna av ett eventuellt införande av obligatorisk byrÄrotation i Sverige. Uppsatsens syfte bygger pÄ att undersöka hur CFO:n, eller motsvarande befattningshavare, pÄ samtliga företag noterade pÄ Nasdaq OMX Stockholm ser pÄ förslaget om ett införande av obligatorisk byrÄrotation, samt vilka för- och nackdelarna anses vara.

Genom ett flertal kvantitativa undersökningar har forskare konstaterat att privata bolag, i jÀmförelse med publika bolag, vÀrderas till rabatt. Den procentuella siffran varierar beroende pÄ studie men uppgÄr till mellan 15 och 33.75 procent. VÄr avsikt har varit att undersöka huruvida det som framkommit genom dessa kvantitativa undersökningar stÀmmer överens med vad praktiker som arbetar med företagsvÀrdering anser. Vi ville Àven undersöka huruvida praktiker anvÀnder sig av en standardiserad rabatt för privata bolag vid företagsvÀrdering. Som respondenter för vÄr undersökning valde vi erfarna medarbetare pÄ investmentbolag och större banker i Sverige.

Bakgrund Premenstruellt dysforiskt syndrom (PMDS) drabbar 3-8% av alla menstruerande kvinnor. Syndromet kan orsaka fysiska och psykiska symtom. Exempel p? psykiska symtom ?r hum?rsv?ngningar, ?ngest, nedst?mdhet, sj?lvmordstankar, koncentrationssv?righeter, tr?tthet samt minskat intresse f?r dagliga aktiviteter. Symtomen uppst?r i menstruationscykelns lutealfas, som p?g?r i ungef?r 14 dagar, f?r att avta eller f?rsvinna helt under menstruationscykelns follikelfas. V?lbefinnande anses inom aktivitetsvetenskapen ha starka kopplingar till begreppen aktivitetsengagemang och aktivitetserfarenhet, och det finns en stor kunskapslucka om hur PMDS samspelar med dessa begrepp. Syfte Studiens syfte var att utforska hur personer med PMDS upplever v?lbefinnande, aktivitetsengagemang och aktivitetserfarenhet vid PMDS j?mf?rt med symtomfri period. Metod Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats genomf?rdes.

Syftet med denna uppsats Àr att förklara om den frivilliga miljöredovisningen pÄverkar finansanalytikers investeringsbeslut. Vi vill dessutom försöka fÄ klarhet i om en analytikers etiska motiv kan ge en förklaring pÄ vilket sÀtt de pÄverkas av den legitimerande miljöinformationen. Studier som gjorts tyder pÄ att allt fler börsnoterade och större publika onoterade bolag har börjat lÀmna en mer omfattande miljöinformation i sina Ärsredovisningar. En del företag försöker pÄverka intressenternas instÀllning till företagets verksamhet genom att försköna bl.a. miljöinformationen.

MÄlet med denna uppsats har varit att undersöka och diskutera hur gaturummets skala och gestaltning relaterar till möjligheten för möten mellan mÀnniskor. Uppsatsen har ocksÄ undersökt huruvida Àven vidstrÀckta gaturum kan fungera för mÀnniskor att vistas i, samt om det finns insatser som kan förbÀttra dessa gaturum. Uppsatsen syftar till att förstÄ hur Jan Gehl och Jane Jacobs erfarenheter kan tillÀmpas pÄ konkreta platser i urban miljö, för att skapa ett analysverktyg att förstÄ stadslandskapet med. Begreppet ?mÀnsklig skala? anvÀnds i hög utstrÀckning bland landskapsarkitekter, men det Àr osÀkert om dÀr finns en konsensus kring begreppets innebörd? Uppsatsens första del bestÄr dÀrför av en utredande text kring vad detta begrepp kan innebÀra. Med hjÀlp av en litteraturstudie samt dÀrpÄ följande observationer av tvÄ gaturum undersöktes huruvida det gÄr att se kopplingar mellan teori och verkliga fall. Gaturummen observerades med avsikt att studera om, hur, och i sÄ fall var sociala interaktioner förekom mellan mÀnniskor.

Med anledning av ett antal redovisningsskandaler i början av 2000-talet har revisorers oberoendestÀllning gentemot klientföretagen kommit att diskuteras. I USA vÀcktes dÀrför frÄgan om ett införande av revisorsrotation alternativt byrÄrotation. PÄ grund av bristande erfarenhet inom omrÄdet ansÄg den amerikanska kongressen att beslut om byrÄrotation inte kunde fattas och sÄledes infördes endast revisorsrotation. I samband med detta införande fick U.S Government Accountability Office (GAO) i uppdrag att, genom en kvantitativ studie i form av enkÀtundersökning, undersöka vilka potentiella effekter ett införande av byrÄrotation skulle fÄ pÄ de amerikanska publika företagen.  Med utgÄngspunkt i den av GAO genomförda undersökning utformades denna uppsats för att pÄ liknande sÀtt undersöka de potentiella effekterna av ett eventuellt införande av obligatorisk byrÄrotation i Sverige. Uppsatsens syfte bygger pÄ att undersöka hur CFO:n, eller motsvarande befattningshavare, pÄ samtliga företag noterade pÄ Nasdaq OMX Stockholm ser pÄ förslaget om ett införande av obligatorisk byrÄrotation, samt vilka för- och nackdelarna anses vara.

Den hÀr rapporten grundar sig i problematiken med att kombinera TCP/IPv4 ochTCP/IPv6 med varandra. De tvÄ protokollen Àr inte kompatibla att skicka paket mellansig och bara delar av internet anvÀnder sig av, eller har stöd för, det nyare protokolletIPv6. PÄ grund av att de publika IPv4-adresserna Àr slut i vÀrlden sÄ mÄsteförr eller senare en fullstÀndig migrering ske pÄ internet. Fram till dess behövs dockmigreringsmetoder som kan hantera bÄde de Àldre och de nyare TCP/IP-protokolletsimultant.I rapporten kommer olika migreringsmetoder plockas fram dÀr fokus ligger pÄkomplexitet, alltsÄ tidsÄtgÄng för implementering. Metoderna som presenteras utgören laboration dÀr testpersoner har fÄtt utföra simulerade migreringar med de olikateknikerna för att fÄ fram tidsdata.

Ökning av bedrĂ€gerier i den finansiella rapporteringen anses ha skadat förtroendet för bolagsledningar och revisorer vilket i sin tur har lett till ett ökat krav pĂ„ ansvarstagande för bolag. Svag bolagsstyrning anses vara en av de bakomliggande orsakerna till det förtroendeproblem som uppstĂ„tt inom det svenska nĂ€ringslivet. För att försöka Ă„terfĂ„ investerarnas förtroende har ett antal Ă„tgĂ€rder vidtagits. Svensk Kod för bolagsstyrning uppkom delvis med syftet att stĂ€rka förtroendet för de svenska börsbolagen. Styrelsen Ă€r ansvarig för transparens och upprĂ€ttandet av intern kontroll och i ett försök till att höja dess kvalitĂ©t skall styrelsen inrĂ€tta ett revisionsutskott.Som ett i led i att försöka stĂ€rka allmĂ€nhetens förtroende för bolagsledningar och revision skall revisionsutskotten sĂ€kerstĂ€lla den interna och externa rapporteringen i bolagen.

Den hÀr rapporten grundar sig i problematiken med att kombinera TCP/IPv4 ochTCP/IPv6 med varandra. De tvÄ protokollen Àr inte kompatibla att skicka paket mellansig och bara delar av internet anvÀnder sig av, eller har stöd för, det nyare protokolletIPv6. PÄ grund av att de publika IPv4-adresserna Àr slut i vÀrlden sÄ mÄsteförr eller senare en fullstÀndig migrering ske pÄ internet. Fram till dess behövs dockmigreringsmetoder som kan hantera bÄde de Àldre och de nyare TCP/IP-protokolletsimultant.I rapporten kommer olika migreringsmetoder plockas fram dÀr fokus ligger pÄkomplexitet, alltsÄ tidsÄtgÄng för implementering. Metoderna som presenteras utgören laboration dÀr testpersoner har fÄtt utföra simulerade migreringar med de olikateknikerna för att fÄ fram tidsdata.

En stor del av befolkningen har en hörselnedsÀttning men lÄngt ifrÄn alla som skulle kunna dra nytta av hörselhjÀlpmedel söker vÄrd i tid. Det finns ett behov av att kunna göra ett snabbt och enkelt screening-test hemifrÄn och i flera andra europeiska lÀnder har det för det ÀndamÄlet tagits fram telefon- och Internetbaserade hörseltest av tresiffertyp. Dessa tester spelar upp tre inlÀsta siffror samtidigt som ett störande brus-ljud och en adaptiv metod anvÀnds för att automatiskt uppskatta testpersonens genomsnittliga, uppfattbara signal-brus-förhÄllande. Studier har visat att förmÄgan att urskilja tal i brus försÀmras för personer med hörselnedsÀttning och att den absoluta uppspelningsvolymen inte spelar vÀsentlig roll sÄ lÀnge ljudet Àr klart hörbart. Ett svenskt talmaterial för ett sÄdant test har tagits fram inom EU-projektet HearCom. Syftet med examensarbetet var att implementera och validera en funktionell och prisvÀrd lösning i samarbete med en aktör inom telekommunikationsbranschen. Efter en upphandlingsprocess valdes ett Linux-baserat system med den öppna telefonserver-programvaran Asterisk. En normalstudie genomfördes dÀr resultaten pekar pÄ att det utvecklade testet Àr jÀmförbart med liknande test i andra lÀnder.