Sökresultat:
55620 Uppsatser om Ćldrande samt kostnader - Sida 19 av 3708
Ăgardirektivets pĂ„verkan pĂ„ investeringar inom kommunalt Ă€gda energibolag
Varje Är uppkommer nya fall dÀr Skatteverket (SKV) tvistar med enskilda nÀringsidkare, bolag och arbetstagare (AT) om beskattning av studie- och konferensresor. Tvisterna uppkommer till följd av parternas olika uppfattningar angÄende vad som Àr avdragsgilla kostnader alternativt vad som ska förmÄnsbeskattas.Studie- och konferensresor kan, under vissa omstÀndigheter, i sin helhet utgöra en avdragsgill kostnad för enskilda nÀringsidkare och bolag enligt 16 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) (IL). Dessa omstÀndigheter Àr dock begrÀnsade och det Àr dessa begrÀnsningar som utgör en betydande faktor som SKV tar hÀnsyn till vid en revision. I de fall SKV anser att begrÀnsningarna Àr överskridna kommer resorna anses utgöra semester för de anstÀllda och detta ger upphov till löneförmÄnsbeskattning hos dem.
Den samhÀllsekonomiska lönsamheten av att grÀva ned elledningarna i Sveriges lokalnÀt -en kostnads-intÀktsanalys
Uppsatsen syftar till att undersöka huruvida det Àr samhÀllsekonomiskt lönsamt att grÀva ned de elledningar som ingÄr i Sveriges lokalnÀt för att pÄ sÄ vis göra elleveranserna sÀkrare. Ett lagförslag som diskuterats under hösten 2005 fÄr som följd att nÀtbolagen mÄste betala ut höga avbrottsersÀttningar till dess kunder om avbrott intrÀffar. Det innebÀr att nÀtbolagen mÄste sÀkra sina elleveranser för att undvika höga avbrottsersÀttningskostnader. I lagförslaget stÄr det inte att nÀtbolagen skall grÀva ned sina elledningar, men för att kunna sÀkra elleveranserna till sÄvÀl tÀtort som glesbygd menar nÀtbolagen att de Àr tvungna att grÀva ned elledningarna vilket skulle innebÀra stora investeringskostnader. Höjda investeringskostnader för nÀtbolagen skulle kunna leda till höjda nÀtavgifter för dess kunder och frÄgan Àr om kunderna Àr beredda att betala höjda elkostnader för att sÀkra elleveranserna till glesbygden.
Kniven mot strupen- : En undersökning om bankernas rÀtt att sÀga upp nÀringsidkares kreditavtal
SammanfattningUppsatsen behandlar svenska bankers möjlighet att sÀga upp en nÀringsidkares kreditsavtal till förtidig betalning och vid en tidpunkt som bestÀms av banken. Uppsatsen behandlar utifrÄn Storbankens kreditavtal samt rÀttspraxis, pÄ vilka grunder en bank kan sÀga upp ett kreditavtal samt vilka konsekvenser som kan uppstÄ för ett företag som fÄr sina krediter uppsagda.En banks rÀtt att sÀga upp ett kreditavtal motiveras ofta med att, en bank ska hÄlla nere kreditrisker för att skydda sina och kundernas pengar. Detta Àr förstÄligt och bra för de som investerar i bankens olika placerings alternativ eller endast har pengar pÄ ett sparkonto, men det kan inte anses vara lika bra för de som har lÄn i samma bank. En nÀringsidkare som hamnat i en svÄr ekonomisk situation och kan ha svÄrt att komma ut ur den blir lÀtt en kreditrisk för banken. Skulle följden bli att företagets krediter blir uppsagda till full betalning kan en av konsekvenserna bli att företaget Àven kommer hamnar pÄ obestÄnd.
à t skogen med Balanced Scorecard : Funktionella nyckeltal i en rÄvaruleverantörs situation
Bakgrund: MoDo Skog upplever idag att deras ekonomistyrning i allt för hög utstrÀckning fokuserar kostnader, framförallt kostnader som förknippas med avverkning samt transport av rÄvara. Som ett led i denna kostnads-fokusering har MoDo Skog en misstanke om att det förekommer suboptimeringar inom virkesflödesprocessen. Före-taget upplever dessutom att de Àr dÄliga pÄ att mÀta och följa upp sÄ kallade mjuka faktorer.Syfte: VÄrt syfte med denna uppsats Àr att kartlÀgga en virkesflödesprocess och dÀrefter undersökaförutsÀttningarna att utarbeta ett Balanced Scorecard med funktionella nyckeltal. AvgrÀnsningar: Arbetet inom fallföretaget begrÀnsas till att gÀlla virkesflödesprocessen frÄn avverkning till dess att rÄvaran kommer till industrin pÄ Iggesundsregionen. Vi beaktar endast de avverkningar som sker pÄ fallföretagets eg-na marker.Genomförande: Studien har genomförts pÄ fallföretagets region Iggesund.
Taylor i kebabfabriken
Efter millenniumskiftet uppfattas det som nĂ€rmast ?rĂ€tt? att moderna framtidsinriktade verksamheter, stora som smĂ„, bör arbeta med kvalitetsstyrning[1].  Ă
tgÀrder inom kvalitetsstyrning innebÀr att moderera och justera tillverkningsprocessen sÄ att de producerade enheterna hÄller sig till en standard[2]. Företag stÀlls stÀndigt inför flera olika alternativ om hur de kan förÀndra sitt arbetssÀtt, och öppna sig för att ta till sig olika kvalitetshöjande koncept. Dessa ska leda till att organisationen och dess processer blir mer effektiva och produktiva, för att i sin tur sÀnka kostnader, maximera vinsten, bemöta kundernas efterfrÄga, och kunna leverera billigare produkter av högre kvalitet pÄ ett snabbare och enklare sÀtt.
TvÄngsmedel Àr nÄgot av det mest ingripande vi hÄller pÄ med : En intervjustudie om restriktionerna pÄ svenska hÀkten
NÀr ett företag importerar eller exporterar varor och tjÀnster i utlÀndsk valuta kan de exponera sig mot valutakursrisker. VÀrdet pÄ en valuta idag Àr kanske inte densamma imorgon vilket kan bÄde gynna och missgynna företag verksamma inom handel. VÀrldsekonomin utsattes för chocker och en av de vÀrsta finansiella kriser upplevdes under 2009/2010. Eftereffekterna kan fortfarande ses av lÀnder exempelvis lokaliserade i EuroomrÄdet. Valutakurser pÄverkas av makrorelaterad information vilket kan orsaka stora volatila fluktuationer av kurser som kan leda till enorm ekonomisk skada eller stor ekonomisk vinst för företag.
RÀddade vÀrden vid brandbekÀmpning
FörsÀkringsbolagen i Sverige betalar Ärligen ut stora belopp till följd av brandskador. Det Àr allmÀnt kÀnt att det förstörs stora vÀrden vid brÀnder i byggnader. Hur stora dessa vÀrden Àr presenteras Ärligen av Svenska brandskyddsföreningen genom uppgifter frÄn försÀkringsbolagen. Hur stora vÀrden som rÀddas vid insatser till byggnadsbrÀnder Àr dÀremot okÀnt. För att rÀddningstjÀnstens personal ska kunna uppskatta hur stora vÀrden som har rÀddats efter en insats krÀvs ett lÀtthanterligt verktyg.
Kommer revisionspliktens avskaffande att underlÀtta för smÄföretagen?
Bakgrund och problem: Idag Àr revision lagstadgad för alla aktiebolag. Regeringen genomför ett omfattande arbete med mÄlsÀttningen att minska företagens administrativa kostnader. En av ÄtgÀrderna Àr att avskaffa revisionsplikten för smÄ företag. Detta Àr i linje med det arbete rörande regelförenklingar som pÄgÄr inom EU. Ett avskaffande ska dÀrmed, förutom att minska företagens kostnader, Àven förbÀttra deras konkurrenskraft ute i Europa.
Vattenbrist i Jordanfloden och Döda havet
?Scanvados ? en skÄnsk calvados? börjar med en beskrivning av vad calvados egentligen Àr och vilka som Àr de ultimata förhÄllandena för att kunna producera en god och attraktiv calvados. Examensarbetet fortsÀtter sedan med att undersöka förutsÀttningarna för calvadosdestillering i SkÄne, och tÀcker juridiska, ekonomiska och praktiska aspekter av produktionsförloppet sÄsom lagar, tillstÄnd, kostnader men Àven ifall de nÀrproducerade Àppelsorterna lÀmpar sig för calvadostillverkning. Mot slutet följer en diskussion som knyter ihop de olika resultaten av undersökningarna och dÀr jag drar mina slutsatser om en hÄllbar calvadosproduktion i SkÄne..
Verksamhetsutövaren och fastighetsÀgarens avhjÀlpandeansvar vid föroreningsskador
PÄ grund av att kostnader för avhjÀlpande i mÄnga fall Àr omfattandet och ansvaret svÄrbestÀmt finns grund för att studera frÄgan ytterligare. Syftet med denna uppsats Àr sÄledes att redogöra för hur avhjÀlpandeansvaret ser ut i gÀllande rÀtt och hur det tolkas i rÀttspraxis. För att besvara detta syfte har en studie genomförts dÀr gÀllande rÀtt jÀmförts med rÀttspraxis. Miljöbalkens 2 kap. samt 10 kap.
Kostnadsmodell för elektriska förluster, drift och underhÄll samt inmatningstariffer för vindkraftsparker i Sverige
I början av 2015 fanns 3 040 vindkraftverk installerade i Sverige med en installerad effekt pÄ 5 359 MW. Prognosen Àr att under 2015 ytterligare installera 222 turbiner och utöka den installerade effekten till 6 037 MW. Elektrisk infrastruktur och nÀtanslutning representerar 14 % av investeringskostnaden för en vindkraftspark och det Àr viktigt att det interna elnÀtet Àr designat för att minimera kostnader vid installation och för överföringsförluster under parkens operativa livslÀngd.Beroende pÄ geografiskt omrÄde, anslutande nÀt och storlek pÄ vindkraftspark finns det olika möjligheter för anslutning och tariffalternativ. Olika tariffalternativ i förhÄllande till ÀgandeförhÄllanden, driftförluster och underhÄllskostnader har under studien visat sig ha en stor ekonomisk inverkan under vindkraftsparkers operativa livslÀngd. En modell har byggts i Excell med olika berÀkningsverktyg för elektriska förluster, investeringskostnader, DoU kostnader samt tariffalternativ beroende pÄ anslutning.
Systemförvaltning ur IT-chefens perspektiv
Vi har undersökt vad tvÄ olika företag gör, enligt dess IT-chefer, för att styra och sÀkerstÀlla att de kan förvalta och utveckla befintliga informationssystem över tiden. Undersökningen genomfördes som en fallstudie utifrÄn intervjuer med IT-cheferna vid dessa tvÄ företag. Resultatet visar att informationssystem och dess förvaltning ses som en naturlig del i företagets kÀrnverksamhet, eftersom IT-chefen placerats i företagets ledning. De undersökta organisationerna strÀvar efter en IRM baserad systemarkitektur för att hÄlla nere kostnaderna och samt att hÄlla informationen aktuell och samlad pÄ ett stÀlle. Den snabba tekniska utvecklingen i kombination med stora kostnader vid investeringar i nya system har gjort att resurserna i huvudsak satsas pÄ att underhÄlla och utveckla befintliga informationssystem..
UtvÀrderingsmodell för framtidens boxflöden pÄ Scania i Oskarshamn
I detta examensarbete behandlas flöden av material hos Scania CV AB i Oskarshamn, dÀr Scanias lastbilshytter tillverkas. I Oskarshamn finns flera verkstÀder dÀr hytter byggs upp stegvis, den sista verkstaden Àr en monteringsverkstad. I monteringsverkstaden sker all produktion pÄ taktade monteringslinor vilka försörjs med material. Detta examensarbete innefattar enbart arbetet i monteringsverkstaden. I arbetet behandlas flödet av boxar, vilket Àr lÄdor som anvÀnds som lastbÀrare i produktionen, frÄn att materialet kommit in i monterings-verkstaden tills det stÄr vid monteringslinan.Scania har som mÄl att sÀkra en högre produktionstakt inom de nÀrmaste Ären.
Arbetsbeskrivning av allmÀnna kostnader : För bedömning och uppföljning inom husbyggnation
I samarbete med Skanska Sverige AB, Region Hus Stockholm BostÀder har detta examensarbete upprÀttats. Examensarbetet handlar om bedömning och uppföljning av de allmÀnna kostnaderna, (AK), inom regionen.  Inom husbyggnation Àr de allmÀnna kostnaderna en del av projektets totalkostnad och Àr i de flesta fall svÄra att berÀkna. Delar av Region Hus Stockholm BostÀder har arbetat med att ta fram erfarenhetsvÀrden och nyckeltal, för att fÄ ökade kunskaper om AK i projekten och dÀrigenom underlÀtta bedömningarna för prissÀttning i kommande projekt. Syftet Àr att försöka bidra till högre produktivitet genom att göra bÀttre bedömning, uppföljning och erfarenhetsÄterföring med hjÀlp rekommendationer. MÄlet Àr ta fram en generell beskrivning av en rekommenderad arbetsrutin som ska ha en ?best practice? funktion för framtida arbeten.
LĂ€rares ledarskap i klassrummet
FörmögenhetsrÀttens allmÀnna del bestÄr av tvÄ delar, sakrÀtten och obligationsrÀtten. Denna allmÀnna del hanterar problem som Àr gemensamma för olika typer av avtal. Problemen som uppstÄr berör ofta bÄde krav pÄ betalning och krav pÄ egendom varför det Àr av vikt att se till bÄde obligationsrÀtten och sakrÀtten.Den typ av avtal som utreds i uppsatsen Àr depositionsavtal, vilka Àr föga reglerade i lagtext. Handelsbalken, dÀr deponering delvis Àr reglerat, kan upplevas som svÄrförstÄelig för gemene man eftersom texten inte förÀndrats sedan sjuttonhundratalet. Deponering av gods förekom dock redan pÄ den tiden och pÄ grund av det Àr lagtexten fortfarande fullt tillÀmpningsbar.