Sök:

Sökresultat:

700 Uppsatser om Ćldrande befolkning - Sida 25 av 47

KartlÀggning av utköp av lÀkemedel för behandling av obstruktiv lungsjukdom: patienter i Äldrarna 40-49 Är i JÀmtland under tidsperioden 2000-2004

Idag besvÀras ungefÀr 8 procent av Sveriges befolkning utav nÄgon form av obstruktiv lungsjukdom som astma och kronisk obstruktiv lungsjukdom, kol. Genom en effektiv medicinering kan symtomen frÄn sjukdomen minimeras och patienten fÄ en nÀstintill symptomfri tillvaro. Tidigare studier visar dock att följsamhet, compliance, till behandling med inflammationsdÀmpande mediciner för dessa patienter inte Àr god. Syftet med denna studie har dÀrför varit att i detalj kartlÀgga hur följsamheten Àr för patienter i Äldersgruppen 40-49 Är som köpt lÀkemedel mot obstruktiva lungsjukdomar i JÀmtland. KartlÀggningen har gjorts genom sammanstÀllning av patientprofiler utifrÄn registrerade lÀkemedelsuttag, definierade dygnsdoser, berÀknad följsamhet och fördelning av lÀkemedelsuttag.

SmÄföretagares attityder till arbetsmiljö, hÀlso- och rehabiliteringsarbete

Bakgrund: SmÄföretagares arbetsmiljö- och hÀlsoarbete visar pÄ vissa svagheter. En stor del av Sveriges befolkning arbetar i mindre företag dÀr arbetsmiljön i hög grad pÄverkas av företagarens personliga kunskaper, lÀggning och intresse inom omrÄdet. Syfte: Syftet med undersökningen var att genomföra en kvantitativ enkÀtundersökning för att undersöka smÄföretagares attityder till arbetsmiljö, hÀlso- och rehabiliteringsarbete. Metod: Undersökningen baserades pÄ en kvantitativ strategi och tvÀrsnittsdesign.  Med hjÀlp av slumpmÀssigt stratifierat urval har vi valt ut deltagare inom branscherna bygg och detaljhandel. Totalt 28 företagare deltog i enkÀtundersökningen.

HÀlsocenter, ett steg mot en Friskare befolkning : En kvalitativ studie om att jobba hÀlsofrÀmjande med kost- och motionsvanor som exempel

WHO rekommenderar hÀlso- och sjukvÄrden att bli mer hÀlsofrÀmjande. DÀremot visar forskning att hÀlso- och sjukvÄrden inte lever upp till denna rekommendation. Landstinget VÀstmanland har dock gjort en satsning pÄ det hÀlsofrÀmjande arbetet. Fyra hÀlsocenter har etablerats i lÀnet till följd av detta. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur personalen vid dessa hÀlsocenter upplevde sina förutsÀttningar att jobba hÀlsofrÀmjande med kost- och motionsvanor.

NÀr förÀndringens vind blÄser : Patienters upplevelser av att fÄ diagnosen diabetes typ 2. En litteraturstudie

Bakgrund: Diabetes typ 2 utgör den vanligaste diabetesformen, och cirka 4 % av Sveriges befolkning uppskattades ha diabetes 2010, varav nÀstan 90 % av dessa utgjordes av diabetes typ 2. Sjuksköterskan har en viktig roll i att stödja och vÀgleda patienten utifrÄn dennes upplevelser och behov.Syfte: Att beskriva hur vuxna patienter upplever att diagnostiseras med diabetes typ 2.Metod: Denna studie Àr en litteraturstudie baserad pÄ tidigare forskning kring diabetes typ 2, och kommer att fokusera pÄ fenomen relaterat till patienters upplevelser av att fÄ en diagnos. Författarna identifierade sex teman: Upplevelser och kÀnslomÀssiga reaktioner vid diagnos, Information och kunskap, LÀra sig leva med diabetes, Att förneka sin sjukdom, Eget ansvar och egenvÄrd samt Syn pÄ framtiden.Teoretisk referensram: Som teoretiskreferensram valdes  Afaf Meleis' Transitionsteori som bygger pÄ tanken om att mÀnniskor gÄr igenom transitioner i livet av olika art.Resultat: Resultaten visade att deltagarna upplevde att fÄ en diagnos som diabetes typ 2 pÄ olika sÀtt beroende pÄ hur deras liv sett ut tiden innan diagnos. Det framkom ocksÄ att kunskapen kring diabetes varierade och att deltagarna hade olika behov av information och stöd vid tillfÀlle för diagnos.Diskussion: Att fÄ en diagnos som diabetes typ 2 kan upplevas olika och vi har sett att det finns vissa faktorer som kan pÄverka upplevelsen. Faktorer som vi menar kan ha en inverkan Àr: den information och det stöd som ges vid diagnos, samt vilket bagage och vilken förförstÄelse personen i frÄga har sedan tidigare..

HÄller Sveriges statsfinanser över tiden?

HÄller Sveriges statsfinanser över tiden? Annika Lignell och Oskar BuhreInledning: Om nÄgra Är har vi anledning att misstÀnka att den svenska vÀlfÀrden kommer att försÀmras om inget görs den nÀrmast tiden. NÀr 1940- talets baby-boom gÄr i pension kommer troligtvis underskottet i Sveriges statsfinanser att vara högt och framtidens arbetskraft, alltsÄ vi, fÄr betala för 50 procent fler pensionÀrer Àn idag. Med fler sjukskrivningar, ett nytt pensionssystem och fler förtidspensionÀrer Àr det intressant att följa utvecklingen eftersom finansieringen av vÀlfÀrdssystemet baseras pÄ skatteintÀkter. Syfte: Vi avser att analysera om Sveriges statsfinanser Àr hÄllbara i framtiden genom att berÀkna kostnaderna för de Ätaganden som kan bli följden med dagens politik och berÀkna en eventuell obalans i statsbudgeten.

Frivillig miljöredovisning : Ett resultat av de sociala kontrakten?

MiljöfrÄgan Àr idag mer aktuell Àn nÄgonsin och stÀndigt debatteras företags negativa inverkan pÄ miljön. Ett viktigt steg pÄ vÀgen mot en förbÀttrad miljösituation Àr att företag redovisar för sin inverkan pÄ miljön. Miljöredovisning innebÀr att det blir lÀttare att stÀlla krav och hÄlla företag ansvariga för deras miljöpÄverkan. I Sverige behöver dock inte privata företag redovisa för miljöaspekter sÄ lÀnge de inte bedriver en direkt miljöfarlig verksamhet. Vidare Àr Sverige Àr ett land vars befolkning har en hög miljömedvetenhet och svenska staten har beslutat att alla statligt Àgda företag ska miljöredovisa för att agera föredömen och driva pÄ utvecklingen inom miljöredovisning.

Skapande av informativa illustrationer - som informerar och inspirerar invandrare att nyttja Eskilstunas tÀtortsnÀra natur.

Olika erfarenheter, uppvÀxtmiljöer och synsÀtt kan göra att bara tanken pÄ att ge sig ut i naturen kan tyckas onödig, skrÀmmande och farlig. En allt större del av befolkningen vÀxer upp i tÀtorter utan nÄgon naturlig kontakt med naturen. En vÀxande del av Sveriges befolkning har invandrarbakgrund och av dessa har mÄnga inte nÄgon eller begrÀnsad relation till den svenska naturen. Avsaknad av naturupplevelse i barndomen kan medverka till att nÀsta vuxna generation kommer att sakna intresse av att vÄrda naturen och hushÄlla med naturresurserna.Mitt arbete handlar om hur man kan utforma informativa illustrationer till nyanlÀnda invandrare som inspirerar dem till att nyttja Eskilstunas tÀtortsnÀra natur. Jag har undersökt hur man med hjÀlp av bilden underlÀttar kommunikationen till mÀnniskor frÄn andra kulturer som inte förstÄr det svenska sprÄket.Jag har till stor del undersökt hur bildtolkning kan skifta beroende pÄ sÀndarens erfarenheter och referenser till olika visuella representationsformer.

Ledarskapets betydelse för medarbetarnas psykosociala hÀlsa

Arbete och hÀlsa Àr centrala Àmnen i dagens samhÀlle och det stÀlls högre krav pÄ anpassning och flexibilitet för mÀnniskorna idag. Minskade ekonomiska resurser och omstruktureringar skapar osÀkerhet i samhÀllet och dess befolkning vilket i sin tur ger utslag pÄ folkhÀlsan (FolkhÀlsoinstitutet, 1999). Tidigare forskning inom omrÄdet har visat att miljön pÄ vÄr arbetsplats i hög grad kan pÄverka individens hÀlsa dÄ en stor del av livet tillbringas i just arbetsmiljön. Upplevelser och kÀnsla av sammanhang, ledarskap, motivation och stress Àr viktiga faktorer, som gör att jag vill belysa denna problematik, som finns inom detta omrÄde. Syftet med denna studie var att undersöka vilken betydelse ledarskap/ledarstilen har pÄ medarbetarnas motivation och stress inom deras psykosociala arbetsmiljö.

Dags att trappa upp tillgÀngligheten för Àldre

Uppsatsen riktar sig till att öka tillgĂ€ngligheten för Ă€ldre i Galgamarken, ett omrĂ„de som pekas ut som ett typisk exempel för problemet. Problemet Ă€r mycket aktuellt med en befolkning vars andel Ă€ldre ökar. Enligt regler fastslagna av Förenta nationerna, regler som Sverige beslutat att följa, sĂ„ ska svenska myndigheter planera för samhĂ€llets svagaste grupper. Teori av goda lösningar som möjliggör god tillgĂ€nglighet gĂ„s igenom och olika forskares synpunkter ger en bred bild pĂ„ hur lösningarna kan utformas. Genom anvĂ€ndning av strĂ„kstrategi sĂ„ identifieras strĂ„k med sĂ€rskilt behov av Ă„tgĂ€rder. ÅtgĂ€rdas de utvalda strĂ„ken sĂ„ kommer den generella tillgĂ€ngligheten öka pĂ„ Galgamarken. Situationen mellan teori och praktiskt utförande analyseras.

"Aktivitet Äldre" - Ett sĂ€tt för personalen att uppmuntra de Ă€ldre till ett aktivare liv

I dagens Sverige Àr ca 17 procent av befolkningen 65 Är och Àldre. Andelen Àldre i befolkning ökar allt mer. GrundlÀggande för en bibehÄllen hÀlsa och livskvalitet hos Àldre, Àr att de har en hög fysisk, psykisk och social aktivitetsnivÄ. Projekt ?Aktivitet Àldre? i Eslövs kommun har som mÄl att erbjuda de boende pÄ Àldreboenden i kommunen möjlighet till ett större och bredare utbud av aktiviteter samt att varje enskild individ, som Àr delaktig i projektet, ska fÄ tÀnka, tala och gÄ varje dag.

De Àldres uppfattning av sin delaktighet vid samordnad vÄrdplanering - en empirisk intervjustudie

Introduktion: Sveriges befolkning blir allt Àldre och med stigande Älder uppkommer ofta komplexa hÀlsoproblem. Kortare vÄrdtider stÀller krav pÄ en vÀl genomförd vÄrdplanering, sÄ att patientens behov kan tillgodoses efter utskrivning. För att göra patienten delaktig i sin vÄrdplanering krÀvs kunskap, kommunikation, vÀrdighet samt att de Àldre interagerar med personal. Dessa begrepp hÀrstammade frÄn en definition av delaktighet och lÄg till grund för studiens teoretiska referensram. Syfte: Studiens syfte var att undersöka de Àldres uppfattning av sin delaktighet vid samordnad vÄrdplanering.

PersonrÄn i Malmö och Köpenhamn : en studie av skillnader och likheter mellan hur dansk respektive svensk polis arbetar mot personrÄn i Köpenhamn och Malmö

Förra Ă„ret anmĂ€ldes det 792 personrĂ„n i Malmö, av vilka mĂ„nga utfördes av personer under 18 Ă„r. PĂ„ andra sidan Öresund, ligger storstaden Köpenhamn med över en miljon invĂ„nare. Trots att Köpenhamn har nĂ€stan fyra gĂ„nger större befolkning Ă€n Malmö samt liknande problem med segregation och arbetslöshet anmĂ€ldes det dĂ€r bara runt 400 personrĂ„n förra Ă„ret. Syftet med denna rapport Ă€r att studera hur polisen i Malmö respektive Köpenhamn arbetar mot problemet och med hjĂ€lp av teorin om problembaserat polisarbete och dess tre nivĂ„er av brottsförebyggande polisarbete, belysa skillnader och likheter i arbetssĂ€tt samt förklara dessa. Resultatet visar pĂ„ stora skillnader i det rent repressiva arbetet, fram för allt styrt av olika juridiska förutsĂ€ttningar att anvĂ€nda vissa tvĂ„ngsmedel sĂ„.

KOMMUNIKATION N?R SINNENA SVIKTAR. En litteratur?versikt om kommunikationen mellan sjuksk?terskor och personer med demenssjukdom

Bakgrund: Demenssjukdomar har inget botemedel och p?verkar hela tillvaron f?r den drabbade och personer i dennes n?rhet. Den kognitiva f?rm?gan som innefattar att tolka och f?rst? information, samt f?rm?gan att g?ra sig f?rst?dd ?r n?got sjukdomen pr?glas av. Sveriges befolkning lever allt l?ngre, vilket ocks? inneb?r en ?kning av f?rekomsten av demenssjukdomar. Detta st?ller krav p? sjukv?rden och p? sjuksk?terskans bem?tande samt kommunikationsf?rm?ga.

Hur upplever studenter den tÀtortsnÀra skogen?

Tidigare studier har visat att skogen verkar avstressande och ÄterhÀmtande pÄ mÀnniskans hÀlsa. Denna effekt kan bland annat mÀtas genom en individs upplevda sinnesstÀmning. Allteftersom befolkningen vÀxer och den mentala ohÀlsan ökar blir utformandet och utseendet av den tÀtortsnÀra skogen viktig eftersom den kan bidra till en friskare befolkning. Studenter Àr en grupp i samhÀllet som upplever mycket stress. Syftet med detta kandidatarbete Àr att undersöka vilken typ av skogsmiljö studenter föredrar vid vistelse i tÀtortsnÀra skog. Detta har analyserats med hÀnsyn till upplevd sinnesstÀmning pÄ vald favoritplats.

Ordinerad fysisk aktivitet : En studie av avdelningschefers uppfattningar vidDivision NÀrsjukvÄrd i VÀstmanland

Den fysiska aktiviteten minskar bland befolkningen. En mer stillasittande livsstil bidrar till övervikt och fetma som i sin tur kan orsaka livsstilsrelaterade sjukdomar. I arbetet för att öka den fysiska aktiviteten i befolkningen har fysisk aktivitet pÄ recept utvecklats som metod inom sjukvÄrden. I Landstinget VÀstmanland tillÀmpas denna arbetsmetod under begreppet Ordinerad Fysisk Aktivitet (OFA). PÄ uppdrag av Landstinget VÀstmanland genomfördes denna studie.

<- FöregÄende sida 25 NÀsta sida ->