MatematiklÀrare brukar ofta ha en förkÀrlek för katederundervisning. John Hattie (2009) har gjort en metastudie över 800 andra metastudier om vilka faktorer som pÄverkar elevers studieprestationer, och han menar att direktundervisning ger bÀttre resultat Àn exempelvis elevaktiva arbetssÀtt. Men Àr direktundervisning och katederundervisning samma sak? Enligt Hattie Àr det inte riktigt samma sak. Det framgÄr dock inte riktigt vilken typ av elevprestationer som egentligen mÀtts i de undersökningar som Hattie studerat.

Decimaltal uppfattas som ett komplicerat Àmne, bÄde för lÀrare och elever. Syftet med uppsatsen Àr att svara pÄ frÄgan hur verksamma lÀrare arbetar med decimaltal i sin undervisning i Ärskurs 5. Uppsatsen Àr baserad pÄ tre frÄgor gÀllande undervisningen om decimaltal. För att svara pÄ frÄgorna Àr arbetet lutat mot teorier som handlar om olika matematiska aspekter kopplat till decimaltal. De metoder som anvÀnts för insamlande av data i denna kvalitativa studie Àr genom observationer av undervisning och lÀrarintervjuer.

Mitt syfte med denna uppsats Àr att ta reda pÄ om det finns ett samband mellan specialpedagogik och musisk undervisning. Jag vill ta reda pÄ om speciallÀrare/specialpedagoger anvÀnder sig av musisk undervisning. I examensarbetet har jag intervjuat tolv speciallÀrare/specialpedagoger, jag har Àven anvÀnt mig av litteratur dÀr jag frÀmst inriktat mig pÄ olika inlÀrningsstrategier. Detta gjorde jag för att finna lÀmpliga metoder som jag kan anvÀnda mig av i mitt dagliga arbete med elever. För att belysa vikten av olika inlÀrningsstrategier tar jag upp nÄgra forskares perspektiv pÄ lÀrande, lÀroplanen för grundskolan, specialpedagogikens historia och vad musisk undervisning Àr.

During recent years, the trend of Swedish students? negative performance and results in mathematics has been discussed. It is agreed that a change in teaching methods is necessary in order to solve this issue. Thus we found it interesting to take a closer look at an alternative way of teaching. The purpose of this study was to find out what teachers and students associate concrete mathematics with and make a comparison between them.

Mina erfarenheter av att jobba med elever inom matematik har pekat pÄ vikten av sprÄklig förstÄelse sÄvÀl som algebraisk förstÄelse för en enskild elevs kunskapsutveckling. Sambandet mellan matematisk kunskapsutveckling och sprÄklig förstÄelse Àr inte fullt utrett trots tidigare forskning och denna studie Àmnar vidare kartlÀgga sÄdana samband. Undersökningen genomfördes som en fallstudie i tvÄ klasser i Ärskurs sex pÄ tvÄ olika skolor i Malmö, genom intervjuer, prov och observationer som dÀrefter analyserats genom bÄde kvalitativa och kvantitativa metoder. Resultaten visar tydligt att eleverna i undersökningen med invandrarbakgrund, uppvisar sÀmre resultat inom Àmnet matematik Àn motsvarande elever med etnisk svensk bakgrund. Min studie pekar pÄ att det finns en klar korrelation mellan sprÄklig kunskapsutveckling och matematisk kunskapsutveckling.

Syftet med denna studie var att undersöka om sprÄket kan försvÄra för eleverna dÄ dessa löser uppgifter i matematik. Den syftar Àven till att undersöka om det finns skillnader mellan flickor och pojkars förmÄga att lösa dessa problem. I undersökningen deltog Ätta klasser frÄn fyra skolor, i södra Sverige. Metoden vi har anvÀnt var kvantitativ, i form av elevtest, och besvarades av 173 försökspersoner. Elevtestet bestod av Ätta textuppgifter med varierande svÄrighetsgrad.

Ämnet neurodidaktik bygger pĂ„ hjĂ€rnforskning och etablerade teorier inom det pedagogiska omrĂ„det. Syftet med vĂ„r studie Ă€r att dra slutsatser av de rön vi finner inom hjĂ€rnforskningen som studerar hur hjĂ€rnan fungerar i inlĂ€rningssammanhang. Vi har lyft fram ett antal förutsĂ€ttningar för lĂ€rande i vĂ„r studie som alla fĂ„r stöd i aktuell hjĂ€rnforskning. Dessa förutsĂ€ttningar har vi kopplat samman med hur hjĂ€rnan utvecklas ur ett matematiskt perspektiv. Litteratursökningen har Ă€gt rum i faktaböcker och databaser och för att fĂ„ vĂ€gledning har vi kontaktat experter inom omrĂ„det.

Syftet med detta examensarbete var att skapa ett matematiskt arbetsmaterial för pedagoger. Materialet ska underlÀtta för pedagoger som kÀnner sig obekvÀma eller illa till mods vid tanken pÄ att arbeta med matematik. Materialet, som bestÄr av handledning, arbetsmaterial och ett formulÀr togs fram efter att ha studerat litteratur och efter att förtester med fyra barn gjorts. Materialet Àr tÀnkt att hjÀlpa pedagoger att fÄ syn pÄ de fem grundlÀggande principerna hos barn som behövs för att bli bra pÄ aritmetik. De fem principerna Àr ramsrÀkning, sifferkunskap, antalsrÀkning, ordinaltalsrÀkning och spontan antalsuppfattning.

Varje Är drabbas ett stort antal diabetiker av fotsÄrsproblem och det Àr vÄr uppgift som sjuksköterskor att genom olika former av undervisning försöka förebygga dessa. Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskan genom undervisning bidrar till att förebygga fotsÄr hos patienter med diabetes. Metoden Àr en litteraturstudie med granskning av tio vetenskapliga artiklar. Resultatet presenterades som tvÄ teman, undervisning och kunskap och det framgÄr att sjuksköterskan kan anvÀnda sig av bÄde individuell och gruppundervisning för att förebygga fotsÄr. KunskapsnivÄn har visat sig vara bristfÀllig vad gÀller god omvÄrdnad vid fotvÄrd och författarna menar att en bidragande faktor till detta kan vara attityder till fötter samt kunskaper i sÄrvÄrd.

Syftet med arbetet Àr att undersöka om det finns nÄgon skillnad i hur lÀraren undervisar i Matematik A pÄ gymnasieskolans studieförberedande och yrkesförberedande program. En av frÄgestÀllningarna Àr att undersöka vilka skillnader som finns i det innehÄll lÀrarna skriver pÄ tavlan. Metoden för att undersöka detta Àr en kvantitativ observationsstudie som görs i klassrummet under lektionstid. I undersökningen gjordes Ätta observationer av fyra lÀrare, tvÄ lektionstillfÀllen per lÀrare. NÄgra av resultaten Àr att lektionerna pÄ de yrkesförberedande programmen inte startar och slutar pÄ utsatt tid medan lektionerna pÄ de studieförberedande programmen gör det.

Denna undersökning syftar till att granska hur verksamma lÀrare i lÄg- och mellanstadiet i en kommun i Mellansverige upptÀcker och uppfattar elever med fallenhet för matematik, samt pÄ vilket sÀtt lÀrarna tar hÀnsyn till dessa elever i undervisningen. Detta undersöktes med en webbaserad enkÀtundersökning. I den teoretiska bakgrunden definieras olika begÄvningsbegrepp och utmÀrkande egenskaper hos elever med fallenhet beskrivs. Vidare behandlas olika undervisningsmetoder och stödÄtgÀrder i arbetet med dessa elever. Resultatet visar att det finns en medvetenhet hos lÀrarna om dessa elever, men att det inte finns tillrÀckligt med tid till att hinna ge dessa elever tillrÀcklig stimulans.

Syftet med denna studie Àr att utröna hur vÀl skolan, med avseende pÄ Àmnet matematik, lyckas leva upp till tre specifika jÀmstÀlldhetsmÄl som formulerats i skolans lÀroplan Lpf 94. Data har samlats in i tvÄ steg, undersökningen bygger pÄ enkÀter som delats ut till elever i Ärskurs tre pÄ gymnasiets naturvetenskapliga program och pÄ intervjuer dÀr fyra flickor med goda betyg i matematik och fysik fÄtt beskriva sin relation till Àmnet matematik samt berÀtta om varför de inte tÀnkt studera matematikintensiva utbildningar pÄ universitetsnivÄ. Resultatet i min studie tyder pÄ att jÀmförelsevis fÄ flickor Àmnar studera matematikintensiva utbildningar. Resultatet visar ocksÄ att flickor med betygsmÀssigt goda förutsÀttningar tycker att det Àr oklart vilka matematikintensiva utbildningar som stÄr dem till buds. Mina slutsatser Àr att skolan inte lyckas leva upp till lÀroplanens jÀmstÀlldhetsmÄl i sÀrskilt hög grad och att skolpersonal i form av studievÀgledare och lÀrare bör arbeta mer aktivt med att vÀgleda elever och ge dem information..

Denna uppsats handlar om elever som spelar ett instrument generellt har lÀttare för matematik, Àn de elever som inte spelar nÄgot instrument. Den försöker ocksÄ ta reda pÄ om det Àr nÄgon skillnad pÄ de elever som spelar efter noter och de som inte spelar efter noter.Metoden jag anvÀnt Àr att jag har lÄtit 180 elever i Ärskurs 1 pÄ gymnasiet kryssa i vilket slutbetyg frÄn Ärskurs nio de fÄtt i matematik, svenska och engelska. 59 av dessa elever lÀser pÄ ett studieförberedande program och 121 elever lÀser pÄ ett yrkesförberedande program, vilket ungefÀr motsvarar den procentuella fördelningen totalt i Uppsala. De har ocksÄ fÄtt ange om de spelar nÄgot instrument och i sÄ fall Àven hur lÀnge de spelat samt om de spelar efter noter.Resultatet visar att betygen Àr betydligt högre för de elever som spelar ett instrument efter noter Àn vad det Àr för sÄvÀl de elever som spelar ett instrument utan att lÀsa noter samt för de elever som inte alls spelar nÄgot instrument. Det visar ocksÄ att i den hÀr undersökningen blir betygen bÀttre ju lÀngre eleven spelat sitt instrument, samt att den ökningen Àr större för tjejerna Àn för killarna.

En rad rapporter frÄn Skolverket ger vid handen att klasstillhörighet har betydelse för hur vÀl barn lyckas i skolan. Barn till lÄgutbildade lyckas sÀmre i skolan Àn barn till högutbildade, och skillnaderna Àr sÀrskilt stora för Àmnet matematik. Matematikundervisningen formas i stor utstrÀckning av dess lÀroböcker. Brittiska forskare har visat att medan olika barn presterar likartat pÄ rena matematikuppgifter, lyckas arbetarklassbarn betydligt sÀmre Àn medelklassbarn pÄ uppgifter inbakade i en realistisk kontext. I föreliggande arbete gör jag en textkritisk analys av delar av tvÄ lÀroböcker i matematik för grundskolans senare Är i syfte att utreda om böckerna har egenskaper som kan missgynna barn till lÄgutbildade.

Syftet med min studie Àr att beskriva elevers erfarenheter av olika sÀtt att organisera matematikundervisningen. I mitt arbete har jag anvÀnt mig av fokusgrupp som metod. Arbetet bygger pÄ tre fokusgruppintervjuer med tre elever i varje grupp. Eleverna som gÄr i Ärskurs 8 var under en period indelad i nivÄgrupper i matematikundervisningen men har nu undervisning i helklass. Resultatet visar att elevernas erfarenheter av matematikundervisningens organisation skiljer sig utifrÄn vilken nivÄgrupp de undervisats i.