Sammanfattning Skolverket har gjort undersökningar som visar att under de tio senaste Ären har mÄnga elever tappat intresset för Àmnet matematik. Genom att variera arbetsformen ges möjlighet till kÀnslor av upptÀckarglÀdje och engagemang. Med laborativa arbetsformer kan rutinmÀssiga lösningar undvikas, och elever erbjuds istÀllet diskussion, reflektion och kommunikation i Àmnet (PISA, 2003). Syftet med min undersökning Àr att ta reda pÄ hur lÀrare förklarar och ger skÀl till att de vÀljer laborativtarbetsÀtt i sin undervisning i matematik. Och vidare vill jag veta vad elever tycker om det laborativa arbetssÀttet i matematik.

En undersökning om hur en fortbildning pÄ 5 poÀng i matematik har pÄverkat förskolepedagoger. Resultatet av undersökningen visar att fortbildningen har pÄverkat deras attityder till matematik i positiv riktning och att de arbetar mer medvetet och vid fler tillfÀllen med matematik efter kursen..

Syftet med studien var att undersöka lĂ€rares och elevers attityder till lĂ€roboken i matematik i grundskolans tidigare Ă„r. Genom intervjuer har fem lĂ€rares attityder synliggjorts. Även 95 elever, som gĂ„r i de fem klasser de intervjuade lĂ€rarna ansvar för, har besvarat en enkĂ€t med frĂ„gor gĂ€llande deras attityder till matematikĂ€mnet, lĂ€roboken i matematik samt övrig undervisning i andra Ă€mnen. I tidigare forskning framkommer det att lĂ€rarna i stor utstrĂ€ckning förlitar sig pĂ„ lĂ€roboken i sin undervisning i matematik. I resultatet för denna studie framkommer det att för de fem intervjuade lĂ€rarna styrs undervisningen i mĂ„ngt och mycket av lĂ€roboken.

Syftet med föreliggande arbete var att undersöka om en varierad undervisning i matematik kan pÄverka eleverna till att fÄ en positivare syn och ökad motivation till Àmnet. Undersökningen genomfördes i en Är 4 med 18 elever. Vi gjorde ett utvecklingsarbete som omfattade sju lektionstillfÀllen, som genomfördes i en lektionsserie, med varierat innehÄll och upplÀgg. En enkÀt lÀmnades ut som en förundersökning och en annan lÀmnades ut efter avslutad undervisningsserie. Deltagande observationer skedde kontinuerligt under den verksamhetsförlagda utbildningen.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa individualiseringen i Àmnet matematik ur ett interkulturellt perspektiv. FrÄgestÀllningen som vi utgÄtt ifrÄn Àr:Hur arbetar fyra lÄg- och mellanstadielÀrare för att individualisera sin undervisning i det mÄngkulturella klassrummet? Det interkulturella perspektivet innebÀr en förbindning mellan kulturer, ett brobygge och individualiseringen Àr en anpassning av undervisningen för den enskilda eleven. Vi har genomfört en kvalitativ studie genom att intervjua fyra lÀrare. VÄrt resultat har vi delat upp i fyra teman.

Vi Àr tvÄ högskolestudenter som studerar med inriktning mot grundskolans Ärskurs 4-6. Vi Àr intresserade av ny teknik och dess pÄverkan pÄ elever och lÀrare inom Àmnet matematik.Syftet med detta arbete Àr att undersöka om anvÀndning av IKT har effekt pÄ matematikundervisningen och hur det pÄverkar elevernas lÀrande i Àmnet. I denna uppsats genomförs en studie av relevant litteratur. Den-na studie inriktar sig mot Ärskurs 4-9 i Àmnet matematik och IKT-anvÀndning i detta Àmne.Resultatet visar att eleverna blir mer aktiva i sin inlÀrning med hjÀlp av IKT-verktyg. Eleverna visar pÄ bete-endeförÀndringar i form av att de blir bÀttre förberedda för inlÀrning och att de blir mer engagerade i sin utbildningsprocess.

Mitt syfte med det hÀr arbetet var att undersöka en grupp gymnasieelevers tankar kring sin inlÀrningssituation i matematik och se under vilka förutsÀttningar de sjÀlva tror att de lÀr sig bÀst. Studien genomfördes med hjÀlp av 175 enkÀter som delades ut pÄ en gymnasieskola i VÀstergötland. De svarande tillhörde olika program och olika Ärskurser, och enkÀten hade dels frÄgor med fasta svarsalternativ och dels nÄgra ganska öppna frÄgor. Resultatet kan sammanfattas med bland annat:- att de flesta elever tror att det Àr viktigt att öva mÄnga gÄnger pÄ samma sorts uppgifter i matematik; framför allt flickornas svar betonar detta.- att det finns en svag positiv korrelation mellan anvÀnd tid till lÀxlÀsning i matematik och betyg i matematik Àven om kausaliteten Àr oklar.- att det finns en stark önskan hos mÄnga elever om förstÄelse av matematikstoffet..

Författarna till denna studie har gjort en kvalitativ utredning kring alkoholvanor och missbruk, samt vilka orsaker det kan finnas till en hög alkoholkonsumtion i industristaden Oxelösund. Informanterna har utpekat vissa orsaker samt vilka förÀndringar de vill se i samhÀllet..

Syftet med detta examensarbete Àr att fÄ en bredare och djupare kunskap om vilka möjligheter och hinder det kan finnas med att bedriva en lÀroboksobunden undervisning. Vi söker Àven svar pÄ hur lÀrarna anvÀnder sig av matematikboken och vilken hÀnsyn de tar till kursplanens innehÄll i sin undervisning. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar anvÀnder vi oss av en explorativ undersökning, dÀr det anvÀnds flera undersökningsmetoder. I vÄrt fall en postenkÀt och kvalitativa intervjuer. I resultatet fann vi att möjligheterna med en lÀroboksobunden undervisning var mÄnga.

Studiens syfte Àr att undersöka huruvida lÀrare anvÀnder sig av olika representationer i sin undervisning samt vilka representationsformer som fÄr mest utrymme i Ärskurs 1-3 jÀmfört med Ärskurs 4-6. Jag ville Àven fÄ reda pÄ i vilken utstrÀckning som lÀrare i de olika Ärskurserna anvÀnder sig av konkret material och av elevernas erfarenheter samt hur de ser pÄ anvÀndandet av det. Empirin samlades in genom observationer i tre klasser, Ärskurs 1, 3 och 6, med efterföljande intervjuer med de undervisande lÀrarna samt genom en enkÀt dÀr 19 lÀrare frÄn Äk1-6 deltog. Resultatet visar att lÀrarna i Ärskurs 4-6 anvÀnder fler representationsformer i undervisningen Àn lÀrarna i Ärskurs 1-3 men Àven att lÀrarna Àr mer benÀgna att anvÀnda abstrakta representationer nÀr eleverna blir Àldre och anvÀnder mer konkret matematik i Ärskurs 1-3. Resultatet visar ocksÄ att lÀrarna anser att konkret laborativt material Àr ett bra hjÀlpmedel bÄde vid introduktion av nytt matematiskt innehÄll och för att hjÀlpa elever i svÄrigheter..

Resultaten frÄn de nationella proven i matematik frÄn vÄrterminen 2012 visar att elever som har ett annat sprÄk Àn svenska som modersmÄl har svÄrare att nÄ de krav som stÀlls för att eleverna ska uppnÄ betyget godkÀnt i matematik Àn de elever som har svenska som modersmÄl. Bland elever med utlÀndsk bakgrund finns en högre procentuell andel ? oavsett kön ? som inte uppnÄtt kraven. Det gÀller alla fyra delproven i matematik (Skolverket, 2012b).Studiens övergripande syfte Àr att se om och hur matematiklÀrare anpassar sin undervisning med fokus pÄ nyanlÀnda elever. Undersökningen ser Àven till vilka metoder matematiklÀraren anvÀnder i sin undervisning för att förstÀrka förstÄelsen i Àmnet, och hur lÀrarna planerar sin undervisning med fokus pÄ nyanlÀnda elever.

Syftet med undersökningen var att jÀmföra praktisk matematik med matematikundervisning som byggde pÄ rÀknande i lÀrobok. JÀmförelsen handlade om vilken typ av kunskap och vilka lÀrandeprocesser de skilda sammanhangen gav upphov till. För att fÄ en bild av vad rÀknande i boken gav, vilken matematik som anvÀndes i karaktÀrsÀmnen pÄ verkstadsutbildningen och vad verklighetsbaserad praktisk matematik i klassrummet gav gjordes en studie av tre matematikböcker, en undersökning i verkstaden, ett undervisningsförsök med praktisk matematik och ett referensförsök med elever som givits incitament att arbeta effektivt.Metoden byggde pÄ att samla in övningsuppgifter och göra klassrumsobservationer. Dessa analyserades dÀrefter frÄn de teoretiska utgÄngspunkterna att matematik i skolan har flera nyttighetsaspekter och att elevers kontextualisering, det vill sÀga hur de kan bygga upp sin kunskap, kunde studeras med ett ramverk utvecklat för just detta.Resultatet blev att trots att matematik förekommer i verkstaden och Àr viktigt kan eleverna ha svÄrt att ta till sig den för de anvÀnder den alltför sÀllan. NÀr de arbetade med de praktiska uppgifterna löste de svÄrare problem och rÀknade flitigare Àn dÄ de arbetade i boken.

I Lpo 94 poÀngteras att lusten att lÀra ska vÀckas genom lek och skapande. Det abstrakta Àmnet matematik ska göras konkret i den undervisning som bedrivs i skolorna. Historiskt sett har detta varit en stÄndpunkt för matematikundervisningen sedan lÀnge. Genom att in-tegrera matematik i praktiska Àmnen sker lÀrandet genom tillÀmpning. Vi har i vÄr studie försökt att synliggöra om det kunskapande som sker i en kontext transfereras till ett annat sammanhang.

Syftet med den hÀr studien har varit att skapa en vidare förstÄelse av flersprÄkig undervisning genom att undersöka hur lÀrarna i studien uppfattar elevers lÀrande i matematik samt hur de undervisar flersprÄkiga elever inom Àmnet matematik.   LÀrande och undervisning i matematik hör tÀtt samman med sprÄket. I studien har jag tagit ett sociokulturellt perspektiv dÀr jag ser lÀrare och elevers kulturella bakgrunder samt sprÄk som resurser för lÀrandet i matematikundervisningen.   I studien har jag utgÄtt frÄn Sydafrikanska lÀrares perspektiv. Fem lÀrare i en skola i en förort till Kapstaden intervjuades och observerades. Jag anvÀnde mig av etnografiska metoder dÀr jag kunde se samspelet mellan lÀrare och elever. Studien Àr kvalitativ, det empiriska materialet inhÀmtades genom semi-strukturerade intervjuer, dokument och observationer som genomfördes med hjÀlp av fÀltanteckningar och visuell etnografi.   Resultatet visade att lÀrarna i studien sÄg elevernas flersprÄkighet som en resurs för individen och samhÀllet.

I vÄr studie har vi genom kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare i grundskolans senare Är och en mellanstadielÀrare undersökt strÀvansmÄlens roll i planering och undervisning i matematik. Vi har Àven undersökt vilka arbetssÀtt och arbetsformer lÀrarna uppger att de utgÄr ifrÄn och kopplat detta till strÀvansmÄlens roll i undervisningen. VÄr studie tyder pÄ att det inte Àr sÄ vanligt att lÀrare i matematik utgÄr frÄn strÀvansmÄlen i sin planering och undervisning. Det vanligaste var att lÀrarna utgick frÄn uppnÄendemÄlen och att deras undervisning var lÀroboksstyrd och byggde pÄ individuellt rÀknande. I arbetet berör vi Àven den kunskapssyn som föresprÄkas i Lpo94 och jÀmför den med respondenternas syn..