Syftet med utvecklingsarbetet var att ta reda pÄ hur utomhuspedagogik kan gynna barns utveckling i matematik och om utomhusmiljön kan öka motivationen och engagemanget hos barnen. Utvecklingsarbetet genomfördes pÄ tvÄ skolor, i en förskoleklass och i en Är 3. Vi planerade, genomförde samt observerade aktiviteter kopplade till matematik och utomhuspedagogik. Resultatet visade att arbetet med matematik i utomhusmiljö motiverade och engagerade alla barn i olika Äldrar samt med olika erfarenheter och förutsÀttningar. Genom att barnen fÄtt uppleva matematiken konkret har de kunnat koppla begrepp till verklighetsanknutna exempel vilket gynnar barnens utveckling och lÀrande.

Redan innan barn börjar skolan har de förestÀllningar inom matematik och naturvetenskap.Syftet med mitt examensarbete Àr att jÀmföra lÀrares arbetssÀtt gÀllande begreppsutveckling i matematik och naturvetenskap samt deras sÀtt att integrera dessa Àmnen? i förhÄllande till mÄlen och valda teorier. De mÄl jag avser Àr de som berör begreppsutveckling i lÀroplanen Lpo94, lÀroplanen för förskolan Lpfö98 samt kursplanerna för matematik och naturorienterade Àmnen. Jag har anvÀnt mig av kvalitativa lÀrarintervjuer och observationer. Resultaten jag kunde se Àr att medvetenheten kring den matematiska begreppsbildningen Àr hög bÄde bland förskolelÀrarna och lÀrarna i undersökningen.

Syftet med denna studie Àr att beskriva lÀrares uppfattningar om de möjligheter och hinder som finns i matematikundervisningen för elever Žmed annat modersmÄl Àn svenska. För att uppfylla syftet har vi valt att intervjua sex lÀrare so, undervisar i matematik och modersmÄl och utifrÄn dessa intervjuer belysa deras uppfattningar samt identifiera de variationer vi kunnat finna. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ forskningsintervju som metod och intervjuat sex matematiklÀrare pÄ tre skolor.Resultatet visar att det som lÀrarna gemensamt sÄg som en möjlighet i undervisningen i matematik för elever med annat modersmÄl Àn svenska var att dessa elever hat med sig en helt annan studietradition Àn den som finns i svenska skolor..

Föreliggande studie syftar till att undersöka textillÀrares och matematiklÀrares attityder till datorer i undervisningen och vad de beror pÄ, samt se eventuella skillnader och likheter mellan de bÄda lÀrargrupperna. Den teoretiska referensramen innefattar fyra olika omrÄden som Àr centrala i min studie. Dessa Àr datorsatsningar, lÀraren och datorn, matematik, textilslöjd. Studien bygger Àven pÄ sex intervjuer med textillÀrare och matematiklÀrare om datorer i undervisningen. Sammanfattningsvis Àr textillÀrarna mestadels positiva i sina attityder till datorer i undervisningen medan matematiklÀrarna Àr mindre positiva.

 I denna studie har vi undersökt förskollÀrares uppfattningar av matematik i förskolan och deras uppfattningar av hur de arbetar med matematik i förskolans verksamhet.Vi har gjort kvalitativa intervjuer med fyra förskollÀrare pÄ fyra olika förskolor. Dessa intervjuer har vi sedan bearbetat med hjÀlp av en fenomenografisk analysmetod. Resultatet visar mÄnga aspekter pÄ hur förskollÀrare uppfattar att de arbetar med matematik i förskolan. FörskollÀrarna uppger att de arbetar med matematik i samtal tillsammans med barnen och att de benÀmner olika matematiska begrepp i vardagssituationer som t.ex. vid utdelning av frukt med förekommande frÄgor som: Hur stor bit vill du ha? Vill du ha en hel, en halv eller en fjÀrdedel av Àpplet? Ett exempel som framkom pÄ matematik i förskolan var i barnens lek.

BAKGRUND: Vi har i vÄr bakgrund tagit upp aktuell forskning kring olika sÀttatt bedriva matematikundervisning i grundskolan. Vi har valt att sepÄ detta ur ett sociokulturellt perspektiv nÀr det gÀller eleverslÀrande.SYFTE: Syftet med undersökningen Àr att fÄ kunskap om nÄgra lÀrares ochelevers uppfattningar om den egna undervisningen i matematik.METOD: Vi har anvÀnt oss av kvalitativ fallstudie, dÀr vi gjort vÄrdatainsamling genom kvalitativa intervjuer, med tvÄ pedagogeroch 12 elever uppdelat pÄ tvÄ klasser pÄ en skola.RESULTAT: Vi har i vÄr undersökning kommit fram till att undervisningen imatematik Àr vÀldigt lÀromedelsstyrd och att undervisningen sÀllaneller aldrig varieras. Undervisningen kopplas inte till elevernasvardag i den utstrÀckning som Àr önskvÀrt. Eleverna har svÄrt attuttrycka meningen med matematik och visar upp stora brister i attförklara varför och nÀr de anvÀnder matematik. PedagogernakÀnner att de saknar tillrÀcklig kompetens i Àmnet matematik ochskulle behöva en kompetensutveckling..

Syftet med detta utvecklingsarbete Àr att ta reda pÄ hur lÀrare och elever igrundskolans tidiga Är kan arbeta med en interaktiv skrivtavla pÄ matematiklektioner samt hur en lÀrare kan bygga upp dess innehÄll. Tanken har ocksÄ varit den att bidra med att hjÀlpa en klass att komma igÄng att anvÀnda den interaktiva skrivtavlan i sin matematikundervisning. Denna studie bygger pÄ en kvalitativ undersökning. Det Àr ingen generell undersökning utan jag har valt att undersöka tvÄ grundskolors erfarenheter. I undersökningen framkommer det bland annat att den interaktiva skrivtavlan i matematikundervisningen frÀmjar mycket lÀrares och elevernas utvecklings- och undervisningsprocesser.

Syftet med mitt examensarbete var att undersöka om jag kunde fÄ barnen att första att matematik Àr en naturlig del av deras vardag och om deras antalsuppfattning kom att förbÀttras under den hÀr tiden. Undersökningarna till mitt examensarbete utförde jag pÄ en friluftsförskola i norrbotten och försöksgruppen bestod av Ätta barn i Äldrarna fyra till sex Är. Tillsammans med dem har jag gjort olika matematikaktiviteter. För att kunna "mÀta" barnens utveckling har jag anvÀnt mig av kvalitativ intervju och under samma tillfÀlle fick de Àven utföra en liten rÀkneövning, dessutom har jag analyserat barnens teckningar. Jag tycker att jag har lyckats med att fÄ barnen att förstÄ att matematik Àr en naturlig del av deras vardag men jag kan inte sÀga att jag har lyckats medatt utveckla barnens antalsuppfattning..

Mitt examensarbete handlar om elevinflytande inom matematik och naturorienterande undervisning. Enligt skolans lÀroplaner och styrdokument Àr elevinflytande en viktig del i undervisningen. Jag undersöker elevers möjlighet till inflytande i undervisningen och skolmiljön. Jag undersöker Àven lÀrarnas tankar om elevinflytande i undervisningen och vilka svÄrigheter respektive möjligheter det finns i arbetet kring elevinflytande. Jag utför kvalitativa intervjuer med lÀrare och elever pÄ grundskolan om elevinflytande. DÀrefter analyserar jag svaren med hjÀlp av tidigare forskning och litteraturstudier.

Syftet med studien Ă€r att undersöka om och hur visuell gestaltning kan anvĂ€ndas för att konkretisera, levandegöra och skapa sammanhang och mening i matematik.UtifrĂ„n ovanstĂ„ende syfte har följande forskningsfrĂ„ga formulerats:Hur beskriver en grupp lĂ€rarstudenter sitt lĂ€rande och sin förstĂ„else för matematik nĂ€r de arbetar med matematik genom tredimensionell gestaltning?I studien anvĂ€nds en kvalitativ metod med en etnografiskt orienterad studie av Ă€mnesövergripande arbete med laborationer i bils och matematik. Som empiri anvĂ€nds observationer och skrivna reflektionstexter knutna till detta Ă€mnesövergripande moment. Även ett kollektivt minnesarbete har genomförts inom kursen som innehĂ„ller det undersökta moment. Även ett kollektivt minnesarbetehar genomförts inom kursen som innehĂ„ller det undersökta momentet.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka vad förÀldrar har för attityd till matematik samt deras förestÀllning kring matematikundervisningen i grundskolans tidigare Är. Detta för att som pedagoger kunna frÀmja en god kommunikation mellan hem och skola med avseende pÄ matematikundervisningen samt för att ge elever en mer positiv bild av matematiken och rusta dem inför framtiden. Undersökningen baseras pÄ enkÀter och intervjuer som genomfördes pÄ tvÄ olika skolor i SkÄne. Resultatet av undersökningen visar att förÀldrarna, bÄde de med eftergymnasial utbildning och de utan, har positiva attityder till matematik samt Àr medvetna om matematiken i sin vardag och i sitt arbete. I intervjuerna framkom Àven att förÀldrarna anser att samverkan mellan hem och skola har blivit bÀttre jÀmfört med nÀr de sjÀlva gick i grundskolans tidigare Är..

Idag ser undervisning i matematik i stort sett ut sÄ att elever fÄr gemensamma genomgÄngar och sedan uppmanas de att sjÀlva rÀkna de uppgifter som finns i boken medan lÀraren gÄr runt och hjÀlper till. Vissa elever tycker att detta arbetssÀtt inte frÀmjar motivation för lÀrande och att det inte finns anknytning till vardagslivet. Vissa tycker att det Àr ett bra arbetssÀtt som passar dem. Skillnaden beror pÄ att vi mÀnniskor lÀr oss pÄ olika sÀtt, vi har olika lÀrstilar. I uppsatsen presenteras VAKmodell.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka hur synsÀtt och arbetssÀtt kring matematik i förskolan förhÄller sig i en kommun dÀr det medvetet har satsats pÄ kompetensutveckling i matematik. Vi vill veta vad matematik i förskolan innebÀr för lÀrarna och hur de arbetar med matematik samt hur de ser pÄ kompetensutvecklingens betydelse.Som metod har vi anvÀnt oss av en kvantitativ metod i form av enkÀter samt en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. EnkÀterna har besvarats av lÀrare som deltagit i kompetensutvecklingen. Intervjuer har sedan genomförts med nÄgra av dessa samt med en rektor.Resultatet visar pÄ att lÀrarna tycker att matematik hör hemma i förskolan. Förskolematematik innebÀr att synliggöra och lyfta fram matematiken i vardagliga situationer som Àr meningsfulla för barnen.

Syftet med vÄr studie var att beskriva synen pÄ individualisering i matematik och hur lÀrarna tillÀmpar detta i praktiken. Vi har studerat lÀroplanerna frÄn 1962 och framÄt, IMU?projektet (Individualiserad matematikundervisning), olika former av individualisering och hur individualiseringen ser ut idag. Resultatet av vÄr studie baserades pÄ kvalitativa intervjuer. Intervjuerna genomfördes med tre verksamma lÀrare som undervisar i matematik i Är 4?6.

Studiens syfte var att undersöka matematikundervisande lÀrares syn pÄ  laborativ matematik samt lÀroböckers anvÀndning inom matematik. Hur ser lÀrare i Ärskurs 1-5 pÄ ett laborativt arbetssÀtt kontra lÀrobokens anvÀndning inom Àmnet matematik. TillgÀngligheten och det laborativa materielets förekomst i undervisningen har undersökts. För att studera detta delades enkÀter ut till verksamma lÀrare i Ärskurs 1- 5 pÄ tre skolor i Kalmar kommun. Observationer har Àven genomförts för att nÀrmare undersöka hur tillgÀngligt och naturligt materielet Àr för eleverna.