Syftet med arbetet Àr att undersöka varför det Àr viktigt med matematik och vilka faktorer det Àr som pÄverkar matematiken i förskolan enligt utvalda pedagoger samt författare. Undersökningen har gjorts genom fördjupning i litteratur inom omrÄdet samt genom enkÀter som har lÀmnats ut pÄ tvÄ förskolor i en mellanstor kommun i Sverige. Resultaten har sedan sammanstÀllts dels genom diagram samt skrift. Genom studien har det kommit fram att det Àr viktigt att redan i förskolan arbeta med matematik eftersom det förbereder barnen för skolan, en positiv syn pÄ av matematik skapas och viktigast av allt för att det Àr viktigt för att man ska förenkla/klara sig i livet. De faktorer som pÄverkar arbetssÀttet med matematiken som har kommit fram genom denna studie Àr pedagogens förhÄllningsÀtt till matematik, utbildning/fortbildning, ekonomi, barnens Älder och intresse samt tiden..

Studiehandledning Àr en viktig del av modersmÄlslÀrares arbete. Genom studiehandledning pÄ modersmÄlet, kan andrasprÄkselever fÄ hjÀlp i ett eller flera skolÀmnen för att tillgodogöra sig skolans ordinarie undervisning. Syftet med studien Àr dels att undersöka vad klasslÀrare/ÀmneslÀrare, modersmÄlslÀrare och elever har för uppfattning om studiehandledning i Àmnet matematik för andrasprÄkselever. Dels Àr det att undersöka hur samverkan mellan klasslÀrare och modersmÄlslÀrare ser ut. I undersökningen anvÀnds kvalitativa intervjuer med sju lÀrare och fyra elever.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka vilka uppfattningar lÀrare har av kommunikationsförmÄgans innebörd och betydelse i matematik pÄ lÄgstadienivÄ i relation till hur undervisningen utformas. Tidigare forskning kring lÀrares uppfattningar av elevernas kommunikationsförmÄga tycks saknas. UtifrÄn en kvalitativ metod med en fenomenografisk ansats har fem intervjuer genomförts med matematiklÀrare som undervisar i Ärskurs 3. Resultatet av analysen Àr tre beskrivningskategorier om lÀrarnas uppfattningar av elevers kommunikationsförmÄga. Kategorierna Àr följande: Kommunikation Àr att diskutera tillsammans, kommunikation Àr att förklara sin tankegÄng och kommunikation Àr att resonera fram en lösning.

Syftet med undersökningen Àr att fÄ kunskap om vilken betydelsekompetensutveckling i matematik har för pedagoger i förskolan och hurpedagogerna anvÀnder sig av de nya kunskaperna i verksamheten.Vi anvÀnde oss av semistrukturerade intervjuer för att fÄ svar pÄ vÄrafrÄgestÀllningar. De medverkande var tvÄ barnskötare och tvÄförskollÀrare, de arbetar i förskolan med barn i Äldern 1-5 Är.Resultatet visar att kompetensutveckling har betydelse för att synliggöramatematiken för pedagogerna i förskolan. De förstÄr nu att matematikenfinns överallt i vardagen. Mest framtrÀdande i vÄr undersökning Àr attpedagogernas uppfattning har förÀndrats med en medvetenhet ommatematik efter kompetensutvecklingen. .

Denna studie behandlar elever i Är 6. Det som undersöks Àr dels elevers attityd till matematik och dels om elevernas attityd till matematik kan kopplas samman med deras resultat i Àmnet. Jag har genomfört en enkÀtundersökning med totalt 39 elever och Àven intervjuat 4 av dessa elever för att fÄ reda pÄ deras attityder. Deras lÀrare fick bedöma varje elevs prestationsnivÄ och placera dem i antingen högpresterande, medelpresterande eller lÄgpresterande. Jag har sammanstÀllt resultat om deras attityd och Àven hur de olika prestationsgrupperna har svarat.Resultatet visar att en stor majoritet tycker att matematik Àr ett viktigt Àmne, att mÄnga tycker att det Àr lÀtt och att de Àr bra i Àmnet.

Denna studie handlar om personalens medvetenhet om matematik i förskolan. Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ om det arbetas medvetet med matematik ute pÄ förskolorna. Jag Àr ocksÄ intresserad av rektorernas inflytande över personalens medvetenhet om matematik och verksamheternas arbetsplaner/mÄlformuleringar inom Àmnet. Intervjuerna gjordes med rektorer och personal i förskolan för att ringa in deras medvetenhet om matematiken i förskolan. Studien bygger pÄ kvalitativa forskningsintervjuer.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka elevers reation till matematiken som Àmne i en lÀrarstyrd klass i Ärskurs Ätta samt en elevstyrd klass i Ärskurs Ätta och undersöka de skillnader som finns mellan de bÄda klasserna utifrÄn intresse och kunskap.Med hjÀlp av texter frÄn andra forskare beskrivs hur undervisning ser ut i skolan, hur undervisningen i matematik ser ut, samt hur en lÀrarstyrd kontra en elevstyrd undervisning ser ut.Empirin bestÄr av enkÀter i form av pappershÀfte som tvÄ klasser i en Ärskurs Ätta i en elevstyrd skola fick fylla i, samt i form av en elektronisk enkÀt som en klass i Ärskurs Ätta i en lÀrarstyrd skola fick fylla i. DÀrefter har en jÀmförelse mellan dessa bÄda klasser gjorts och resultaten visar att det genomgÄende positiva draget i den elevstyrda klassen var att de ansÄg matte vara roligt, ansÄg att de hade lÀtt för matte samt att deras betyg var högre jÀmfört med den lÀrarstyrda klassen. DÀremot verkar den lÀrarstyrda klassen vilja ha en större frihet i sitt kunskapshÀmtande medan den elevstyrda klassen verkar vilja ha lite mer lÀrarstyrt för att bÀttre tillÀgna sig kunskap..

Detta examensarbete handlar om Ätta pedagogers förhÄllningssÀtt till matematik i förskolan. Vi har med hjÀlp av intervjuer tagit del av pedagogernas tankar kring synliggörandet av matematiken i verksamheten, samt undersökt huruvida deras profilering har förÀndrat deras förhÄllningssÀtt till matematik. Undersökningen Àr gjord pÄ fyra olika förskolor. TvÄ Reggio Emilia- inspirerade förskolor och tvÄ kommunala förskolor. Resultatet visar att dessa pedagoger har ett sociokulturellt perspektiv pÄ barns lÀrande och att de ser vikten av matematik i förskolan.

För att en elev ska börja pĂ„ ett nationellt gymnasieprogram krĂ€vs att hon/han har godkĂ€nda betyg i tre Ă€mnen frĂ„n grundskolan och ett av dessa Ă€mnen Ă€r matematik. Men godkĂ€nda elever i matematik frĂ„n Ă„k 9 visar sig ha stora svĂ„righeter med kurs A pĂ„ gymnasiets yrkesförberedande program.Syftet med den hĂ€r studien Ă€r att belysa vilka skillnader som finns i den matematik som lĂ€rs pĂ„ grundskolans högstadium och gymnasiets kurs Matematik A med avseende pĂ„ de kunskapsmĂ„l som ska uppnĂ„s. Är dessa skillnader stora eller kommer kursen matematik A vara en repetition av tidigare matematik för de elever som gĂ„r pĂ„ yrkesförberedande programmen? Som ett annat syfte söker jag svar pĂ„ frĂ„gan om elevernas svĂ„righeter med att uppnĂ„ godkĂ€nt betyg i matematik A kan hĂ€rröras till dessa skillnader.Undersökningen har gjorts genom sammanstĂ€llning av kursplanerna i matematik för grundskolan Ă„r 9 och kurs A för gymnasieskolan samt kartlĂ€ggning av det matematiska innehĂ„llet i de vanliga lĂ€roböckerna pĂ„ tvĂ„ skolor. DĂ€refter har jag gjort en kvalitativ undersökning genom intervjuer av fyra lĂ€rare pĂ„ de tvĂ„ skolorna.

Studiens syfte Àr att undersöka hur lÀrare pÄ nÄgra förskolor bedriver lekfull matematik utomhus. Litteraturen berör lek, matematik i förskolan och utomhuspedagogik. En kvalitativ metod har anvÀnts dÀr 5 lÀrare inom förskolan har intervjuats.Huvuddragen i resultaten visar att det Àr möjligt att bedriva lekfull matematik utomhus i förskolan. LÀrarnas erfarenheter visar att det Àr bÄde möjligt och efterstrÀvansvÀrt att förlÀgga matematikundervisningen utomhus. DÀremot kommer studien fram till att det vore bra att bredda begreppet matematik till att inte bara innehÄlla rÀkning utan Àven sÄdant som mÀtning, lokalisering och design.

Syftet med denna studie var att undersöka i vilken utstrÀckning de tre kursplanerna för matematik 1 (1a, 1b och 1c) samt den tillhörande Àmnesplanen gick att tolka i form av kompetenser. Vidare jÀmfördes Àven kompetensfördelningen mellan matematik 1 och matematik A. Studien grundade sig frÀmst i ramverket MCRF (Mathematical Competency Research Framework) som presenterar sex matematiska kompetenser, men vi tog Àven hÀnsyn till ytterligare sex kompetenser som Äterfinns i NCTM (The National Council of Teachers of Mathematics), KOM-projektet (Competencies and the Learning of Mathematics project) samt Adding It Up. Kursplanerna och Àmnesplanen har granskats med hjÀlp av en kvantitativ textanalys dÀr innehÄllet delats upp och kategoriserats till de olika kompetenserna enligt kompetensernas definitioner. UtifrÄn resultaten kan man sÀga att förekomsten av de totalt tolv kompetenserna Àr relativt jÀmnt fördelade inom matematik 1a, 1b och 1c.

Syftet med studien Àr att undersöka och analysera pedagogers arbete med matematik pÄ förskolans utegÄrd. Studien genomfördes i form av intervjuer och observationer. Resultatet visar att pedagogers arbete med matematik pÄ förkolans utegÄrd frÀmst sker genom att de benÀmner vad barnen gör med matematiska begrepp och utmanar dem genom att stÀlla frÄgor och pÄ sÄ sÀtt utveckla aktiviteterna. Vissa pedagoger nÀmner att de arbetar pÄ ett undersökande sÀtt med problemlösning. Vissa pedagoger skapar Àven lÀrtillfÀllen inom matematik genom att förse barnen med material eller genom att arbeta med planerade aktiviteter pÄ utegÄrden som berör matematik.

Detta arbete syftar till att undersöka lÀrares syn pÄ Àmnesintegrering mellan matematik och trÀslöjd i skolÄr fyra. VÄr vision Àr att integrera Àmnena i vÄr kommande yrkesutövning. I studien har vi ocksÄ undersökt vilka möjligheter till Àmnesintegrering som skulle kunna utnyttjas i undervisningen. Genom studien fÄr vi kunskap om vilka förutsÀttningar och förvÀntningar vi kan komma att möta. LÀroplanen för grundskolan (Lpo 94, Skolverket 2006) och kursplaner för matematik och slöjd (Skolverket 2002) förordar individanpassad undervisning dÀr Àmnesintegrering skulle kunna utnyttjas till ÀndamÄlet.

Matematikundervisningen pÄ gymnasiet skall enligt Skolverkets styrdokument vara fÀrgade av den programinriktning eleven valt. En stor del, mer Àn hÀlften, av gymnasiets matematik A-kurs skulle gÄ att avhandla med yrkesmatematik pÄ ett fordonsprogram med inriktning mot skogsmaskin- förare/mekaniker. Inom dessa nÀmnda yrken förekommer matematik i form av geometri, procent, statistik samt ekvationer och formler i stor utstrÀckning. Bland annat negativa tal och potensfunktioner förekommer dÀremot i ringa eller ingen utstrÀckning alls. Dessa resultat framkom efter att nÄgra personer inom angett yrket intervjuats varefter den framkomna yrkesmatematiken jÀmfördes med den matematik som enligt styrdokument och lÀromedel ingÄr i gymnasiets matematik A-kurs. Syftet med undersökningen var att frambringa vilken matematik som anvÀndes inom yrket och hur stor del av matematik A-kursen som direkt kan överföras till yrkesmatematik. Detta för att sedan, i ett vidare syfte, anvÀndas till önskvÀrd programinfÀrgning och göra matematiken meningsfull för eleverna..

Skolans uppdrag Àr att rusta eleverna för en oförutsedd framtid. Denna framtid krÀver andra kunskaper Àn vad som behövdes förr. Skolan skall enligt Lpo94 anpassas sÄ att alla elever utvecklas efter sina förutsÀttningar och behov. Eftersom det idag Àr nödvÀndigt att varje elev lÀr sig att ta ansvar och arbetar efter sin egen förmÄga Àr individualiseringsbehovet större Àn nÄgonsin. Alla elever tar till sig kunskap pÄ olika sÀtt.