Procentprojektet. Ett undervisningsförsök i matematik i skolÄr 6 med fokus pÄ elever i matematiksvÄrigheter.Syftet med följande arbete Àr att studera elevers lÀrande i matematik med fokus riktat mot elever i behov av sÀrskilt stöd. Undersökningsmetoden Àr ett undervisningsförsök. Undervisningens ÀmnesinnehÄll Àr introduktion av begreppet procent i skolÄr 6. Försöket utgÄr frÄn matematisk modellering som teori. Först görs en genomgÄng av faktorer som kan bidra till gynnsamma villkor för elevers lÀrande.

Hur elever lÀr och vilka de bÀsta förutsÀttningarna för lÀrande skulle kunna vara Àr frÄgor som alltid funnits med i skolans vÀrld. I denna uppsats Àr begreppet som "lÀrstilar" centralt, men det betyder inte att begreppet i sig skall uppfattas som helt nytt. Det har bedrivits forskning kring detta Àmne i cirka 35 Är. Följande studie har behandlat lÀrstilar i tre olika Àmnen sÄ som svenska, matematik och bild. Syftet med studien Àr att fÄ fördjupad förstÄelse för hur lÀrare reflekterar kring inlÀrningsstilar i relation till undervisning och klassrum och hur deras tillÀmpningar i nÄgra skolÀmnen ser ut.

Genom min verksamhetsförlagda tid (VFT) upptÀckte jag att matematikundervisningen huvudsakligen bestod av lÀrargenomgÄng och enskild rÀkning. Denna form av undervisning stÀmde inte med min bild av hur man skapar en bra lÀrandesituation för eleverna. Syftet med detta arbete har varit att hitta en undervisningsmetod som stÀmmer överens med min syn pÄ effektivt lÀrande. Jag fann cooperative learning som Àr en undervisningsmodell som bygger pÄ interaktion mellan elever och dÀr alla elever Àr beroende av varandra för att lyckas. Med hjÀlp av enkÀtundersökningar ville jag se om cooperative learningmetoden STAD kunde förÀndra elevernas attityd till matematik samt vilken attityd eleverna hade till undervisningsmetoden.

Arbetet beskriver arbetsgÄngen frÄn identifierat behov av hjÀlpmedel i undervisningen i matematik A till ett fÀrdigt pedagogiskt hjÀlpmedel. Begreppsutveckling har en central roll i styrdokumenten och skolan. För att alla elever ska fÄ likvÀrdiga förutsÀttningar att utvecklas i skolan bör undervisningen utformas sÄ att den passar varje elevs sÀtt att lÀra sig. Genom att anvÀnda en mÄngfald av presentationsformer och arbetsformer kan man som lÀrare skapa goda förutsÀttningar för alla elever oavsett lÀrstil. UtifrÄn erfarenhetspedagogiken och lÀrstilsteorin utformas och konstrueras en artefakt som ska kunna anvÀndas i avsikten att bidra till en mÄngfacetterad undervisning..

Syftet med vÄrt examensarbete har varit att undersöka hur matematikundervisningen pÄ gymnasiet ser ut och hur eleverna önskar att den ska se ut. Fokus har legat pÄ vad som Àr meningsfull matematikundervisning och om upplÀgget pÄ den undervisning som bedrivs idag kan ses som meningsfull. Detta har vi gjort genom att studera forskning inom omrÄdet och genom att göra enkÀter och intervjuer med elever pÄ gymnasiet. Vi har kommit fram till att elever har svÄrt att se vilken nytta de har av matematik i vardagen och att de inte ser pÄ matematik som ett sÀtt att tÀnka utan bara som ett sÀtt att rÀkna. Detta fÄr oss att bestÀmt hÀvda att matematikundervisningen mÄste förÀndras och bli mer vardagsanknuten och dÀrmed mer meningsfull.

Matematik Àr ett av skolans kÀrnÀmnen och en mycket viktig del av barns utbildning. Hur undervisning av det hÀr Àmnet och all annan undervisning ska utformas har varit och Àr under stÀndig omprövning. Att flytta ut undervisningen utomhus finns det mÄnga positiva röster för, men ger det verkligen ett bÀttre lÀranderesultat Àn om undervisning sker inomhus? VÄr undersökning Àr av jÀmförande karaktÀr och utgÄr frÄn ett elevperspektiv och som Àr enligt vÄr uppfattning unik i Sverige. Vi har testat hur mycket tvÄ elevgrupper som tillsammans Àr 30 stycken elever och gÄr i Ärskurs tre, lÀrt sig under utomhus- respektive inomhuslektioner.

Syftet med denna studie Àr att beskriva och analysera om, och i sÄ fall hur, undervisningen i tvÄ av grundsÀrskolans teoretiska Àmnen, matematik och svenska, förÀndrats sedan Lgrs11 infördes.Vi har utgÄtt frÄn en kvalitativ ansats i vÄr studie. Vi intervjuade tolv lÀrare som har undervisat i svenska och matematik inom grundsÀrskolan i minst fem Är. Vi ville ta reda pÄ om/hur de har förÀndrat sin undervisning och vad de har för syn pÄ den senaste lÀroplanen Lgrs11. UtifrÄn insamlade data ville vi förstÄ vÀrlden frÄn de intervjuade lÀrarnas synvinkel och utveckla mening ur deras erfarenheter.Vi kan konstatera att lÀrarna i studien Àr inlÀsta pÄ och undervisar utifrÄn den senaste lÀroplanen, Lgrs11, som upplevs som tydlig och strukturerad. LÀrarna kÀnner sig stÀrkta av lÀroplanens pÄtagliga kunskapsfokus, dÄ de upplever att deras uppdrag har blir tydligare.

Matematik A (Matematik 1) ar ett karnamne, vilket innebar att amnet kraver att du minst far ett godkant betyg for att kunna fa ut sitt slutbetyg. Trots detta tenderar dagens elever att bli allt samre i matematik. Syftet med denna studie ar att undersoka om det i ett tidigt skede gar att identifiera elever som riskerar att bli underkanda i matematik. For att na syftet, undersoktes mojliga monster mellan forstaarselevers resultat pa matematik- och svenskdiagnoser i borjan pa terminen samt slutbetyg i Matematik A pa en gymnasieskola. Till undersokningen anvands tre datainsamlingsmetoder, sammanstallning av insamlat material (matematik- och svenskdiagnoser och slutbetyg), intervjuer och en gruppdiskussion.

Syftet med denna studie Àr att analysera situationer av kunnande i matematik utifrÄn en specifik undervisningskontext med stora drag av aktiv inlÀrning. Den Àr upplagd som en fallstudie och genom observation av klassrumsmiljön samt genom intervjuer av matematiklÀraren och sju elever i skolÄr sex analyseras i vilken mÄn den undervisning som bedrivs kan utnyttjas vid en bedömning som stÀrker elevernas lÀrande. Huvudresultatet av studien pekar pÄ att den undervisningskontext som utmÀrker detta fall, dÀr bedömning till stora delar görs utifrÄn intuition, inte ger eleverna möjligheten att visa lÀraren vad de kan, utan snarare vad de inte kan utifrÄn elevens synvinkel. NÀr prov infördes blev bedömningen mer strukturerad och eleverna fick större möjligheter att visa vad de kan i matematik. Studien visar pÄ nödvÀndigheten av fortsatt forskning om vad lÀraren lokalt behöver för att kunna föra en undervisning baserad pÄ aktiva elever som sjÀlva fÄr sÀtta sina mÄl..

Den hÀr uppsatsen behandlar hur en lokal skola arbetar med en matematiksatsning i ett mÄngkulturellt skolsamhÀlle..

Ett flertal undersökningar i Skolverkets regi har de senaste Ären visat pÄ en negativ utveckling avseende elevers kunskaper och instÀllning till matematik ? ett Àmne som allt oftare upplevs som svÄrt, trÄkigt och verklighetsfrÀmmande. Jag har i denna utredning undersökt ett möjligt tillvÀgagÄngssÀtt för hur man som matematiklÀrare kan bryta denna utveckling, nÀmligen tillÀmpning av Àmnesintegrering mellan matematikÀmnet och gymnasieprogrammens karaktÀrsÀmnen ? Àmnen som eleverna ofta hyser ett större intresse för och mer konkret upplever ett mÄl och syfte med. Mitt syfte har varit att utreda vad en sÄdan Àmnesintegrering innebÀr, om det kan vara en gynnsam undervisningsmetod som inspirerar eleverna och ökar deras motivation och intresse för matematik samt hur man praktiskt kan realisera Àmnesintegreringen.För att besvara mina frÄgor har efterforskningar i befintlig litteratur och övriga pedagogiska publikationer i frÄgan kompletterats med enkÀtundersökningar och/eller intervjuer med sÄvÀl matematik- och karaktÀrsÀmneslÀrare som elever.

Syftet med min studie Àr att utforska matematiklÀrares och yrkeslÀrares syn pÄ att arbeta Àmnesintegrerat med Matematik A i Hantverksprogrammet - Textil..

Alla mÀnniskor bÀr pÄ erfarenheter och upplevelser av olika slag. FrÄgan Àr hur vÄra tidigare erfarenheter pÄverkar oss. Studien belyser nÄgra lÀrarstudenters berÀttelser om mötet med Àmnet matematik frÄn grundskola till högskola. Studien behandlar faktorer i erhÄllen undervisning av betydelse för utvecklingen inom Àmnet, samt hur tidigare erfarenheter kan komma att pÄverka den egna undervisningen i matematik. Eftersom studien inriktar sig pÄ lÀrarstudenters berÀttelser anvÀndes en narrativ ansats med kvalitativa intervjuer som metod.

Syftet med studien Àr att undersöka om/hur förskollÀrare anvÀnder sig av kombinationen matematik och musik i den pedagogiska verksamheten, samt att undersöka hur de ser pÄ kombinationen av dessa Àmnen. För att ta reda pÄ detta har observationer och intervjuer anvÀnts. Resultatet visar att de utvalda förskolorna för studien arbetar med matematik och musik kombinerat, det finns en röd trÄd i hur de integrerar musiken och matematiken i verksamheten. Samtliga intervjuade förskollÀrarna ser kombinationen musik och matematik som nÄgot naturligt, som hör ihop och de Àr samtidigt hungriga att lÀra sig mer kring detta. Slutsatserna som kan dras av den hÀr studien Àr att musik och matematik hör ihop och att det gÄr att kombinera de tvÄ Àmnena tillsammans.

DÄ jag varit ute pÄ praktik har jag sett att elever allt för ofta bara sitter och rÀknar i lÀroboken. Vi matematiklÀrare mÄste bli bÀttre pÄ att variera och börja laborera i vÄr undervisning. BÄde för att fÄ med eleverna kunskapsmÀssigt i undervisningen och för att fÄ dem intresserade och engagerade. Jag har dÀrför i mitt examensarbete undersökt om lÀrare i Är 4-6 anvÀnder sig utav konkret material i sin matematikundervisning. Mina problemformuleringar var:- Vad anvÀnder lÀrare i Är 4-6 för konkreta material i sin matematikundervisning?- Hur gör lÀrare i Är 4-6 för att konkretisera matematikundervisningen?- Varför vÀljer de som konkretiserar matematikundervisningen att konkretisera?Metoder som jag anvÀnt i min undersökning Àr litteraturstudier och intervjuer.