Syftet med denna studie är att ta reda på hur ofta, hur länge och när pedagoger i förskolan och vårdnadshavare i hemmen ägnar sig åt högläsning, samt vid vilka situationer man läser för barnen. För att få svar på våra frågor har vi gjort en undersökning med hjälp av enkäter. Undersökningen har genomförts på två förskolor där totalt 42 vårdnadshavare och 25 pedagoger valde att delta. Av svaren framgår det att 70 % av vårdnadshavarna läser flera gånger i veckan eller oftare och 25 % läser sällan. Av pedagogerna läser 70 % flera gånger i veckan, några varje dag och några mer sällan.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på vilka möjligheter och svårigheter personalen på förskolor ser med att synliggöra matematiken i den dagliga verksamheten. Frågeställningar utgår från detta och även en frågeställning om hur kompetensutveckling påverkar personalens sätt att se dessa möjligheter och svårigheter. En sammanfattning gjordes av de ifyllda enkäterna med tabeller och diagram. Dessa sammanställdes sedan till resultatet. På frågorna med längre svarsalternativ kategoriserades svaren för att kunna göra tabeller av dem.

Detta examensarbete handlar om hur pedagoger i förskolan kommunicerar med barn i den dagliga verksamheten. Syftet med uppsatsen är att beskriva pedagogers demokratiska förhållningssätt, med fokus på hur barn ges möjlighet till delaktighet och inflytande vid kommunikation.Med inspiration av en deliberativ demokratiuppfattning där kommunikation bygger på delaktighet, inflytande och engagemang redogörs för hur pedagogers tankar om ett demokratiskt förhållningssätt samverkar med de uttryck kommunikation mellan pedagog och barn tar vid planerade och oplanerade situationer. Utgångspunkt tas med hjälp av följande frågeställningar: -hur beskriver pedagoger, i undersökningens två förskolor, ett demokratiskt förhållningssätt vid kommunikation med barn?, -vilka möjligheter och hinder anser pedagoger att barn har att utöva delaktighet och inflytande vid kommunikation? och -hur kommunicerar pedagoger med barn under förskoledagen vid planerade respektive oplanerade situationer? Genom reflektion över betydelsen av barnsyn, samspel, kommunikation och miljö söks förståelse av resultatet.Kvalitativa intervjuer och observationer utgör empirin och resultatet visar att pedagoger har stora ambitioner, de anser att demokratiska värden tydligt ska förmedlas men i praktiken råder inkonsekvens. Intervjusvaren tyder på att pedagogerna är insatta i läroplanens formuleringar men att de saknar förutsättningar för genomförauppdraget fullt ut.

Examensarbetet handlar om barnböcker och högläsning. Undersökningens syfte har varit att studera hur barn interagerar med boken samt att få en bild av pedagogens intention med högläsning. Syftet har även varit att belysa betydelsen av att arbeta med högläsning och dess betydelse för barns språkutveckling.Utgångspunkten för arbetet har varit ett sociokulturellt perspektiv där språk och kommunikation är viktiga beståndsdelar för att lärande ska ske. I ett sociokulturellt perspektiv är interaktionen med andra människor avgörande för barns språk och lärande. Tidigare forskning kring högläsningens betydelse har visat att pedagogen har en viktig roll i detta sammanhang när det gäller att läsa sagor och böcker för barn.

Under de senaste ?ren har h?gl?sningen i f?rskolan utvecklats avsev?rt, men utf?randet har varierat mellan olika verksamheter. Numera kan h?gl?sning ske med traditionella fysiska b?cker samt med digitala b?cker fr?n olika appar. Med en traditionell h?gl?sning s? menar vi den h?gl?sningen, d?r en vuxen tillsammans med barnen l?ser h?gt fr?n en fysisk bok.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur åtta andraklassare väljer att bygga då de ställs inför två olika miljöer. Jag undersöker saken genom två observationer, och kompletterar med två gruppintervjuer. Observationerna genomförs i barngrupper om fyra barn där barngrupperna ges uppgiften att konstruera fritt med avklippta grillpinnar och häftmassa. När jag observerar barnen och deras val av bygge märker jag om de väljer att skapa efter egna idéer, kreativt, eller om de väljer att titta på andras byggen, det som jag i den här undersökningen benämner att tillämpa konformitet. Min strävan är att se vilka faktorer som påverkar barnen att välja det konstruktionssätt som de använder.

Bakgrund: Kunskap i teknik är en fråga om demokrati. I vårt samhälle behöver vi ett stort tekniskt kunnande för att kunna delta. Det är viktigt att människor har kunskap för att kunna vara med och fatta beslut om hur teknologin ska utvecklas (Skogh 2001). I arbete med barngrupper i teknik har man funnit att flickor och pojkar som går i skolan har olika arbetsstrategier. Flickor funderar på hur de ska göra, diskuterar och frågar varandra innan de sätter igång med experimentet medan pojkar först brukar granska materialet och konkurrera med varandra om att testa sin lösning på problemet.

Mycket vanlig inom sluten hälso- och sjukvård är vård av barn som är utsatta för smärta orsakad av ingrepp och procedurer. Smärta i samband med sjukdom eller medicinisk vård kan leda till betydande och livslånga fysiologiska och psykologiska konsekvenser. Därför är det viktig med adekvat smärtbedömning och behandling. Detta är en utmaning och kräver mycket erfarenhet av sjukvårdspersonal. Särskilt hos prematura barn, spädbarn och barn i åldern upp till sex år vilka inte än har förmåga att uttrycka sig verbalt är detta av vikt.

Enligt Söderström(2009) omringas vårt samhälle av oändliga aktiveringsmöjligheter vilket gör att vila lätt glöms bort. Hon menar att det idag krävs medvetna val för att kunna ta sig tid till en lugn stund. Gällande läroplan för förskolan Lpfö98(rev. 2010) betonas det att barnen ska ges en balanserad dygnsrytm av aktiviteter och vilostunder, präglad av omsorg, i förskolan. Hur ger då dagens förskolor barnen möjlighet till en balanserad vardag med fokus på en omsorg om barnets välbefinnande? Syftet med denna studie är att undersöka hur vilan i förskolan ser ut för de äldre barnen.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur åtta andraklassare väljer att bygga då de ställs inför två olika miljöer. Jag undersöker saken genom två observationer, och kompletterar med två gruppintervjuer. Observationerna genomförs i barngrupper om fyra barn där barngrupperna ges uppgiften att konstruera fritt med avklippta grillpinnar och häftmassa. När jag observerar barnen och deras val av bygge märker jag om de väljer att skapa efter egna idéer, kreativt, eller om de väljer att titta på andras byggen, det som jag i den här undersökningen benämner att tillämpa konformitet. Min strävan är att se vilka faktorer som påverkar barnen att välja det konstruktionssätt som de använder.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur ofta, hur länge och när pedagoger i förskolan och vårdnadshavare i hemmen ägnar sig åt högläsning, samt vid vilka situationer man läser för barnen. För att få svar på våra frågor har vi gjort en undersökning med hjälp av enkäter. Undersökningen har genomförts på två förskolor där totalt 42 vårdnadshavare och 25 pedagoger valde att delta. Av svaren framgår det att 70 % av vårdnadshavarna läser flera gånger i veckan eller oftare och 25 % läser sällan. Av pedagogerna läser 70 % flera gånger i veckan, några varje dag och några mer sällan.

I läroplanen står det att förskolan ska arbeta för att flickor och pojkar ska få lika stort inflytande och utrymme, arbetet ska väcka glädje och alla barn ska känna att det är givande att lära sig nya saker. Förskollärarna ska aktivt motarbeta de traditionella könsrollerna genom att låta pojkar och flickor ha lika möjligheter till utveckling och lärande. På- och avklädningssituationerna i hallen är en del av förskolans vardagsrutiner som innehar potential till att stimulera samspel, språk och barns inflytande med genusperspektivet i fokus.Studiens syfte var att jämföra och analysera hur kvinnliga förskolepedagoger bemöter pojkar och flickor vid på- och avklädningssituationerna i hallen. För att uppnå syftet ställde vi oss följande frågor: Hur fördelar pedagogerna sin tid/uppmärksamhet mellan flickor respektive pojkar under på- och avklädning? Hur påverkas på- och avklädningssituationen av hur pedagogernas förhållningssätt, vad gäller genus, tilltal och inflytande, speglas i deras agerande? Finns det skillnader mellan en central förskola och en landsbygdsförskola när det kommer till pedagogernas förhållningssätt till på- och avklädningssituationen? Studien utgick ifrån empiri insamlad under sammanlagt 6 intervjuer och 7 observationer som genomfördes på en centralt belägen förskola samt en landbygdsförskola.

Projektet buller på förskola/fritidshem är ett uppdrag i samråd mellan Ängelholms kommun som beställare och AB Previa företagshälsovård som utförare. Syftet var att hitta metod för stickprovsundersökning i särskilt utsatta lokaler för buller. Med resultat från bullermätning relaterat till undre och övre gränsvärden bedömes behovet av insats och riskbedömning enligt arbetsmiljöverkets AFS 2005:16 Bullernivån i våra mätningar visade resultat som överstiger undre men ej övre gränsvärde för insatts.Hörselundersökning erbjöds personalen. Sex personer av dessa hade en tröskel för hörbarhet i diskantområdet som avviker från riktvärdet 20db men efter viktning mot ålder kunde jag inte finna något i resultatet som talar för primär bullerskada. Enkäten med 6 frågor delades ut till 20 personal.

Uppsatsen strävar efter att utveckla kunskap om sambandet mellan förskollärares didaktiska ingripanden och förskolebarns möjligheter till att kreativt utforska och uttrycka musik. Undersökningen utgår från ett kulturpsykologiskt perspektiv som betonar interaktionen och det individuella kreativa prövandets betydelse för det musikaliska lärandet. Förskolebarns musikaliska utveckling påverkas av förskollärares musikaliska kompetens och didaktiska förmåga att uppfatta och stödja barns egna musikaliska uttryck. För att kunna observera barn och pedagogers förhållningssätt till spontant kreativt musikskapande, erbjöd jag tre pedagoger och deras barngrupper en överraskning, en resväska fylld med ordinära och hemgjorda rytminstrument som jag kallat den hemliga lådan. Metoden gav mig också möjligheter att utforska musikdidaktiska alternativ till förskolans traditionella musikverksamhet, de gemensamma och vuxenstyrda sångsamlingarna.

Vi har valt att, i vår kvalitativt inriktade studie, studera hur förskollärare upplever att de bemöter barn i socioemotionella svårigheter. Studien omfattar 30 förskollärare i södra Sverige. Vetenskapsteoretiska ansatser i studien är fenomenologi samt hermeneutik, vilket innebär att studien baseras på förskollärares egna uppfattningar gällande deras bemötande av barn i socioemotionella svårigheter.Vi har använt oss av enkäter med öppna frågor, eftersom förskolläraren själv skulle ha möjlighet att, med egna ord, berätta om sina uppfattningar samt erfarenheter kring barn i socioemotionella svårigheter.Att barn i förskolan har olika behov och förutsättningar, samt ibland även olika sociala och emotionella svårigheter, kan av pedagoger upplevas som ett svårhanterligt men väldigt viktigt samt grundläggande område, att föra diskussioner kring. Flertalet yrkesverksamma pedagoger som vi har fört diskussioner med, menar att det är en annan stress i dagens verksamheter inom förskolan i jämförelse med för ett par år sedan, gällande de uppgifter som ska hinnas med. De här uppgifterna innefattar bland annat det uppdrag som handlar om en förskola för alla barn, oavsett förutsättningar och behov.Resultatet i studien visar att förskollärares uppfattning kring barn i socioemotionella svårigheter skulle kunna definieras som att barnet har brister i kommunikation och samspel.