Syftet med den här studien är att undersöka elevers tillämpningar av skriftliga räknemetoder inom området subtraktion i årskurs 3 samt att få förståelse för elevers eventuella svårigheter med olika räknemetoder. Studien genomfördes med hjälp av diagnoser i två klasser samt kvalitativa intervjuer med nio elever och deras matematiklärare. Resultatet visar att den mest frekventa räknemetod eleverna använder, är standardalgoritmen. Studiens resultat visar även att fåtal av eleverna kan använda mer lämpade räknemetoder utifrån vilket typ av tal det är. De svårigheter eleverna beskriver med standardalgoritmen är främst när det krävs växling och dubbel växling över nollan..

Vårt examensarbete handlar om elevers upplevelser och tankar kring inflytande, medbestämmande och demokrati i skolan. Vi har lämnat ut enkäter och intervjuat i två klasser från två olika skolor. Resultatet av enkäterna och intervjuerna visar att när eleverna får frågan om vad de skulle vilja göra på lektionerna svarade de ofta saker som de var bekanta med. Intervjuerna visade även att eleverna skulle vilja bestämma mer angående innehållet i lektionerna. De ville dock inte i så stor utsträckning planera tillsammans med läraren, hellre ge förslag som läraren kunde planera utifrån.

Ämnet handlar om kommunikativ engelskundervisning i ett lekpedagogiskt perspektiv. Studien genomfördes som ett undervisningsförsök i tre klasser i skolår 4 under fyra veckor. Totalt fick varje klass 11 lektioner. Syftet med studien är att beskriva och försöka förstå på vilket sätt undervisningsförsöket kan antas representera ett meningsfullt arbetssätt för barnen. Frågeställningarna lyder: På vilka sätt kan barn inspireras att delta i kommunikativa sammanhang på engelska? Vilken roll spelar sång och rörelse; lek och dramatisering för barns inspiration och meningsskapande i kommunikativ engelska? I analysen av det empiriska materialet urskiljdes fyra inspirationskällor som utgör grunden för barnens inspiration och meningsskapande i kommunikativ engelska: uppgiftens karaktär, uppgiftens presentation, uppgiftens "scaffolds" och den musiska ramen..

Syftet med detta arbete är att undersöka vad två klasser som läser Matematik A anser om öppna vardagsanknutna problem. Det granskas ifall arbetssättet kan vara en tillgång i den svenska gymnasieskolan. Två uppgifter med lärarhandledning och tillhörande bedömningsmall konstrueras. Forskning kring vardagsanknuten undervisning samt motivation hos elever belyses. De delaktiga eleverna har besvarat en enkät som behandlar attitydfrågor samt hur deras motivation i matematik är.

Vi ville undersöka om ett aktivt arbete med samtal och gemensamma reflektioner kan leda till ett hos eleven ökat medvetande om att kunskap utvecklas i interaktion med andra. Undersökningen genomfördes i fyra klasser på en högstadieskola i Norrlands inland. Elevernas ålder vid undersökningstillfället var 14-15 år. Arbetet integrerades i den ordinarie undervisningen inom temat etik och ämnet litteratur. Undersökningen ägde rum under en period på åtta veckor, varav arbetet pågick under två veckor i varje klass.

Skolklassen som grupp har alltid intresserat mig. I en skolklass går ett antal människor som inte valt själva att få deltaga i just denna sammansättning. Jag fann det därför intressant att i detta arbete undersöka vilka villkoren är för att man som lärare ska kunna arbeta för att i bästa möjliga mån få en ny klass att fungera och att man i gruppen ska känna samhörighet med varandra. Dessutom ville jag ta reda på vad jag kan göra för den enskilde eleven för att han/hon ska känna samhörighet med övriga gruppmedlemmar och få ett självförtroende gentemot de andra. Vidare har jag undersökt om klasstorleken påverkar ovan nämnda och om antalet elever i klassen påverkar studieresultat och lärarens arbetssätt.

Syftet med det här arbetet är att undersöka hur individualiserad undervisning fungerar i praktiken. Fyra huvudområden,som anses vara grundläggande kriterier för individualiserad undervisning dvs. ansvar, planering, motivation och kontroll undersöks närmare. För att undersöka detta använde jag mig av fem kvalitativa intervjuer med lärare som dagligen arbetar med individualiserad undervisning i grundskolans senare år. Erhållna resultat visar att variation av innehåll och arbetssätt fungerar enligt teorin.

Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på hur man kan bedöma naturvetenskaplig förståelse med hjälp av ett skriftligt prov samt hur elever ser på prov som mäter förståelse. Med detta arbete vill vi fördjupa våra kunskaper i hur väl elever visar förståelse för ämnet när man använder sig av förståelsefrågor vid prov. För att få svar på våra frågor har vi utformat ett prov som tre klasser i år 8 har fått skriva. Dessutom har samma elever fått svara på frågor om attityder till provet i en enkät. Vi har funnit att om man skall bedöma förståelse med ett skriftligt prov krävs det att förståelse genomsyrar hela undervisningen och att eleverna vet på förhand vad som förväntas av dem.

Vårt syfte med detta examensarbete är att få en inblick i vad miljö är enligt elever och lärare och hur miljö syns i undervisningen. För att ta reda på detta har vi utgått från styrdokumenten och kursplanerna, samt litteratur som behandlar miljöundervisning. Studien baseras på enkätundersökningar med påföljande intervjuer i två klasser i år 3 på två skolor, där både elever och lärare deltagit. Enkätresultatet redovisas i lättöverskådliga tabeller och utdrag ur intervjuerna publiceras i arbetet. Vi vill också undersöka hur styrdokumenten efterföljs i de två undersökta skolorna.

Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på hur sex lärare upplever att de arbetar för att stimulera sina elevers läsintresse och hur elever, i sex klasser, uppfattar sin läsning. Rapporter från Skolverket har visat att elevernas läsförmåga har sjunkit och är på nedgående. Läsförmågan hör samman med läsintresset och därför vill vi undersöka hur elevernas läsintresse stimuleras i skolan.För att undersöka detta genomfördes kvalitativa intervjuer med sex lärare, verksamma i år 2-6, och kvantitativa enkäter med 121 elever, i år 2-6.Undersökningen visar att lärarna använder liknande arbetssätt, bland annat högläsning, men med olika innehåll. Det framkom även att lärarens förhållningssätt är betydelsefullt. När det gäller klassrumsmiljöns betydelse skiljer sig lärarnas åsikter.

Syftet med vår undersökning var att se om man med olika metoder kan öka elevers intresse för böcker och läsning. Undersökningen utfördes i samband med slutpraktken vid samma skola men i tre olika klasser. Eleverna vid praktikplatsen gick i skolår 1-3 och hade hunnit olika långt i sin läsutveckling. Arbetet under praktikperioden omfattade läsning i olika former, bokprat och integrering av bild och skrivande. Nyckeln till arbetet var att föra in mycket böcker i elevers närhet och förmedla att läsning är roligt.

Denna uppsats handlar om fenomenet att införa ett medieanalytiskt förhållningssätt inom gymnasieskolans bildundervisning. Studien har bestått av tre sammanhängande delmoment:1. Kvalitativa intervjuer har utförts med fem bildlärare, 2. Medieanalytiska lektionsprototyper har utprövats i tre klasser på Estetiska programmet vid tre separata gymnasieskolor, 3. Utvärderingar av de tre lektionsprototyperna har utförts med studiens lärare.Resultatet av studien påvisar variationer i bildlärares syn och tillvägagångssätt på arbete kring medieanalys i bildundervisningen.

Syftet med denna uppsats är att få en ökad förståelse för hur en organisation kan arbeta med sin rekryteringsprocess, sitt ledarskap och sin organisationskultur för att främja de fyra ledstjärnorna laganda, handlingskraft, sunt förnuft och kundfokus. Uppsatsen är genomförd på Gekås Ullared AB och inriktar sig på rekrytering, ledarskap och organisationskultur. Data samlades in genom intervjuer och enkäter. Totalt har tio intervjuer utförts samt en enkätundersökning med 142 deltagare. Resultatet i relation till tidigare forskning och teorier visade att utvecklingsmöjligheter finns inom de undersökta områdena, till exempel framtagning av en för Gekås gemensam kompetensmodell, utbildning i transformativt ledarskap samt fortsätta att utveckla en stödjande och öppen organisationskultur..

Problembakgrund: Under 1980-talet kritiserades ekonomistyrningen inomorganisationer då den ansågs vara allt för finansiellt inriktad. En ekonomistyrningsmodellsom presenterades av Kaplan och Norton, med löftet om att effektivisera och förbättra denekonomiska styrningen var balanserat styrkort. Styrmodellen fick en stor genomslagskraftinternationellt sett men också i Sverige. I början implementerades modellen av mångaprivata företag för att sedan användas även inom den offentliga sektorn.I traditionell litteratur förklaras organisationers adoption ? implementering av olika styrmodellersom ett rationellt val för att kontinuerligt kunna förbättra sin verksamhet.Abrahamsons typologi som presenteras i arbetet pekar på påverkande faktorer vidadoption av styrmodeller.

Föreliggande studie tar sin utgångspunkt i lärstilspedagogisk metodik och är en jämförelse av tre lärstilsanpassade metoder (MIP, CAP och PLS) utarbetade utifrån Dunns lärstilsmodell. Kopplingar görs också till Lpo 94 som bland annat föreskriver individualisering, historisk metodik samt lärandeperspektiv. Undervisningsområdet var klockan för klasser-na 2-4 och studien genomfördes på en skola med lärstilsprofilering. Den kvantitativa studien har en kvasiexperimentell design med beskrivande statistik och syftet var att testa lärstilsmetoderna MIP, CAP och PLS i undervisning av klockan samt ställa dessa lärstilsmetoder mot varandra. Syftet var också att testa elevernas minnesbehållning.