Detta Àr en C-uppsats för Valfritt Informatik Programmet, Högskolan i Halmstad, 2005. I denna uppsats undersöker vi vilka interaktionstekniker som kan vara lÀmpliga eller inte alls vara lÀmpliga till en mobil enhet. PÄ denna mobila enhet Àr det tÀnkt att e-papperstekniken skall appliceras. Uppsatsen utförs i samarbete med DigiNews, ett projekt för framtida nyhetstidningar. Vi har genomfört en undersökning dÀr vi observerat hur interaktionsteknikerna har fungerat med ett fokus pÄ nyhetslÀsning.

PÄ senaste tid har fler och fler företag börjat utrusta sin personal med elektroniska verktyg för beslutsstöd i mobila sammanhang. Laptops (bÀrbara datorer) har lÀnge dominerat marknaden för det anvÀndningsomrÄde som i uppsatsen kallas "mobil business intelligence". I takt med att mobiltelefoner har fÄtt bÀttre prestanda och utökad funktionalitet har idén om att göra mobiltelefoner touchskÀrm-baserade gett upphov för begreppet "smartphones". Efter den stora succén med touchskÀrm-baserade enheter i fockformat har större varianter introducerats och marknadsförts som bÄde pek- och lÀsplatta (eng. Tablet computer).

I detta arbete framlÀgger vi ett designförslag pÄ hur ett diskussionsverktyg som stödjer ljud- och bildkommunikation kan se ut. Ett förslag som förbÀttrar och förenklar den distanskommunikation som idag sker med hjÀlp av mobiltelefoner, videokonferenssystem samt webbkameror anslutna till persondatorer. Den design vi föreslÄr möjliggör för mobila anvÀndare att visuellt föra flerpartssamtal med hjÀlp av PDA:er. VÄrt designförslag har fÄtt arbetsnamnet CU2 (see you too) och Àr tÀnkt att fungera i tredje och/eller fjÀrde generationens mobila nÀt. Vi har valt att genomföra vÄrt magisterarbete pÄ företaget A Brand New World i Kista, Stockholm. Företaget utvecklar och sÀljer system inom mobilt Internet..

I ett samhÀlle med snabb teknikutveckling har ny teknik möjliggjort att man kan bli mer flexibel i sin vardag. NÄgot som ocksÄ blir vanligare Àr att företag anvÀnder olika tekniska hjÀlpmedel för att optimera verksamheten och dÀrigenom kan de bland annat bli effektivare i sitt arbetssÀtt. Studiens syfte var att studera och analysera hur mobila enheter integrerade med ett företags affÀrssystem anvÀnds som stöd i verksamheten och vilka effekter det haft för de som pÄ nÄgot vis kommer i kontakt med fenomenet vare sig det gÀller informationsbehandling eller direkt anvÀndning av den mobila enheten. För att utifrÄn syftet besvara de uppstÀllda frÄgestÀllningarna har vi samlat in empiriskt material genom intervjuer med tre olika företag som helt eller delvis arbetar med service. Genom att kartlÀgga arbets- och informationsflöden har vi kunnat se vilka upplevda effekter företagen haft och om det finns nÄgon nÀmnvÀrd skillnad mellan företagen avseende de upplevda effekterna efter att man integrerat mobila enheter mot företagens affÀrssystem. Studien pÄvisade bland annat effekter sÄ som snabbare informationsbehandling, högre kvalitet pÄ informationen och minskade felkÀllor. Den pÄvisade Àven att företagen i mÄnga fall upplevt liknande effekter men ocksÄ att mer branschspecifika effekter fanns. Det man kan sÀga Àr att de tre företagen gemensamt var vÀldigt nöjda med investeringen och menade att verksamheten blivit mycket mer effektiv pÄ mÄnga plan. Vi hoppas dÀrmed att vi pÄ nÄgot vis har bidragit till att skapa förstÄelse för att en integration mellan ett företags affÀrssystem och mobila enheter skapar vÀrde för ett företag pÄ flera plan..

Mobila intensivvÄrdsgrupper (MIG) som i samverkan med vÄrdavdelningars sjuksköterskor kan identifiera, bedöma samt handlÀgga patienters vÄrdbehov har successivt implementerats inom sjukvÄrden internationellt sedan mitten av 90-talet, med syfte att minska vÄrdtid och dödlighet. Inom svensk sjukvÄrd har detta implementerats sedan mitten av 2000-talet. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskornas erfarenheter av konsultation och samverkan med mobila intensivvÄrdsgrupper. En undersökande intervjustudie genomfördes och insamlad data analyserades utifrÄn kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visade sig i tvÄ huvudkategorier; VÀgen till beslut och Samverkan med MIG.

Implementeringen av tredje generationens mobila nÀt (3G) har lett till att nya anvÀndningsomrÄden skapats inom mobila tjÀnster. Bandbreddens ökade kapacitet gör det nu möjligt att skicka betydligt större mÀngder information Àn i tidigare mobila nÀt. Detta har Àven medfört att nya tjÀnster skapats för 3G-mobiltelefoner. Ett omrÄde under utveckling Àr mobil turistinformation. Mobila Guiden Àr en mobil turistapplikation som TelecomCity i Karlskrona tagit fram.

Denna utredning har gjorts för att genomlysa en teknik som gÄr under namnet JavaTM 2 Micro Edition (J2METM). VÄrt mÄl var att grundligt belysa tekniken och tanken bakom J2ME samt att visa pÄ för- respektive nackdelar med tekniken avseende prestanda och sÀkerhet. Ett annat mÄl med utredningen var att visa pÄ praktisk anvÀndbarhet av Java i mobiltelefoner och konsekvenser pÄ den mobila infrastrukturen. J2ME Àr en plattform skapad för att tillmötesgÄ behoven frÄn den snabbt vÀxande marknaden av produkter som försetts med processorkraft. Dessa datoriserade enheter Àr mindre Àn traditionella bordsdatorer och har dÀrmed en annan typ av fysiska begrÀnsningar i form av t.ex.

PÄ senare tid har smarta mobila enheter fÄtt en allt större roll i vardagen och det finns en uppsjö av applikationer till dessa. Den som Àr uppmÀrksam kan upptÀcka att prestandan och anvÀndarupplevelsen kan variera kraftigt mellan olika applikationer. Prestandaoptimering Àr en viktig del i utvecklingsprocessen för mobila applikationer eftersom mobila enheter ofta har betydligt mer begrÀnsade resurser jÀmfört med till exempel persondatorer. Eftersom prestanda Àr komplext med mÄnga faktorer som spelar in kan man anvÀnda sig av verktyg för att underlÀtta optimeringsarbetet. För att hitta de mest lÀmpliga verktygen för prestandaoptimering av Android-applikationer har en utvÀrdering av en delmÀngd verktyg som finns pÄ marknaden utförts.

Undersökningar visar att det Àr mycket problem att tillgodose djurens vÀlfÀrd vid konventionell slakt gÀllande transport, uppstallning och hantering (Broom, 1993). DÀrför Àr det intressant att ta reda pÄ vilka alternativ det finns till konventionell slakt. Ett exempel Àr mobila slakterier. Det hÀr arbetet tar upp dess för- och nackdelar ur djurvÀlfÀrdssynpunkt. Det finns idag mÄnga rapporter, som tar upp mobil slakt ur en ekonomisk synvinkel (Helgesson & Pettersson 2000) och den praktiska hanteringen (Benfalk et al., 2002) efter avlivningsmomentet men mindre om hur djurens vÀlfÀrd pÄverkas. Det finns olika utformningar pÄ mobila slakterier.

Embedded Internet Systems Laboratories (EISLAB) har fÄtt i uppdrag av Vendolocus AB att utveckla en prototyp till ett larmsystem som Àr en del i ett större systemkoncept. Larmet ska vara en box som placeras ut pÄ en strategisk plats för att detektera avvikelser i vibrationer med hjÀlp av ett digitalt filter. Larmet har ett brett anvÀndningsomrÄde för mobila och stationÀra applikationer. Larmboxen kommer vara ansluten till Internet via en inbyggd mobiltelefon (GPRS). DÀr finns ocksÄ en inbyggd GPS-mottagare för att bestÀmma boxens position.

Denna undersökning handlade om mobila förskolans verksamhet dÀr barnen hade möjlighet att vistas pÄ varierande platser i naturen. I studien lade jag fokus pÄ barnens egna initierade aktiviteter som skedde pÄ olika platser och i olika miljöer och deras interaktion med naturen. Syftet av detta arbete var att undersöka betydelse av den mobila förskolans platsvariation nÀr det gÀller barnens egenvalda aktiviteter i naturen. I undersökningen anvÀnds följande frÄgestÀllningar:? Vilka aktiviteter vÀljer barnen pÄ olika uteplatser och i olika miljöer?? Hur anvÀnder de miljö och material?? Vilken betydelse har variationen av plats och miljö nÀr det gÀller barnens val av aktiviteter?För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna Äkte jag under en fyra dagars period i en buss som hörde till en mobil förskola och observerade barnens aktiviteter i varierande miljöer och platser med hjÀlp av ett observationsschema.

Mobila system som anvÀnds professionellt tas ofta fram för yrkesgrupper som jobbar utanför kontoret. Kartpresentation Àr ofta en viktig komponent som anvÀnds som underlag för att visa applikationsspecifik data eller som underlag för inmatning av information i fÀlt.Kartinformation eller geodata hanteras ofta i tvÄ vitt skilda format. Dels rasterinformation som Àr bilddata och dels vektorinformation. Vektordata bestÄr av ytor, linjer och punkter som har matematiska definitioner. Vektordata har fördelen av att vara upplösningsoberoende, mycket precist och inte sÀllan utrymmessnÄlt jÀmfört med rasterdata.Till skillnad frÄn rasterdata sÄ saknar vektordata information om hur den ska presenteras visuellt.

Uppsatsen Àr examinerad 2006.

Examensarbetet Àr utfört hos Aaro Systems AB, som sÀljer ett datasystem som hanterar bokslut, redovisning och konsolidering av ekonomisk data för koncerner. En del av detta system Àr ett web-grÀnssnitt dÀr man kan generera och manipulera ekonomiska rapporter. Min uppgift var till en början att undersöka hur detta grÀnssnitt kunde anpassas för att visas pÄ mobila enheter. Det visade sig dock fungera bÀttre Àn vÀntat utan nÄgra störremodifikationer sÄ efter en vecka omdefinierade vi min uppgift till att utveckla ett övervakningssystem för kundernas applikationsservrar. Varje kund hos Aaro kör sin egen applikationsserver pÄ plats.

Teknikens utveckling har gÄtt fort fram de senaste Ären, dagens smartphoneanvÀndare harmöjligheten att utföra Àrenden som det för nÄgot Är sedan krÀvdes en dator för. I denna studieutfördes en undersökning av mobila Internet-anvÀndares vanor och vad som Àr utmÀrkandeför mobilt internetanvÀndande. Tio respondenter förde loggbok dÀr de fyllde i ett detaljeratschema för varje aktivitet, bl.a. var och vad de besökte. De tio respondenterna intervjuadessedan för att fÄ ett djupare intryck av deras mobila internetavÀndande.Resultaten visar att den vanligaste platsen för surfning skedde i hemmet, respondenternatrodde dock att de skedde under transport.