Sökresultat:
37 Uppsatser om Ćlagd frćga - Sida 3 av 3
Samplingars intrÄng i ett upphovsrÀttsligt skyddat musikverk
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka och jÀmföra hur klassrumsundervisning bedrivs i tvÄ svenska och tvÄ finska skolor för att finna möjliga förklaringar till PISA-undersökningens resultat (Programme for International Student Assessment). Syftet besvaras med hjÀlp av följande frÄgestÀllning: Hur och till vad utnyttjas lektionstiden till? Hur upplevs det allmÀnna klassrumsklimatet? Hur ser ledarskapet i klassrummet ut?MetodDe metoder som anvÀnts i studien Àr löpande och pÄ förhand kategoriserade observationer och kvalitativa intervjuer. Totalt har 24 klassrumsobservationer, tio lÀrarintervjuer och tvÄ intervjuer med rektorer genomförts vid tvÄ högstadieskolor i Storstockholm och vid tvÄ högstadieskolor i Helsingfors. Det som observerades var; lektionsinnehÄllet och tiden lagd pÄ olika moment, elevernas sjÀlvstÀndighet, det disciplinÀra klimatet och relationen mellan lÀrare och elev samt klassrumsklimatet.
?Jag Àr inte hÀr för att bli Àlskad? : en jÀmförande studie mellan klassrumsundervisning i svenska och finska skolor
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka och jÀmföra hur klassrumsundervisning bedrivs i tvÄ svenska och tvÄ finska skolor för att finna möjliga förklaringar till PISA-undersökningens resultat (Programme for International Student Assessment). Syftet besvaras med hjÀlp av följande frÄgestÀllning: Hur och till vad utnyttjas lektionstiden till? Hur upplevs det allmÀnna klassrumsklimatet? Hur ser ledarskapet i klassrummet ut?MetodDe metoder som anvÀnts i studien Àr löpande och pÄ förhand kategoriserade observationer och kvalitativa intervjuer. Totalt har 24 klassrumsobservationer, tio lÀrarintervjuer och tvÄ intervjuer med rektorer genomförts vid tvÄ högstadieskolor i Storstockholm och vid tvÄ högstadieskolor i Helsingfors. Det som observerades var; lektionsinnehÄllet och tiden lagd pÄ olika moment, elevernas sjÀlvstÀndighet, det disciplinÀra klimatet och relationen mellan lÀrare och elev samt klassrumsklimatet.
De nya marknadsmissbruksreglerna. Med en inriktning pÄ insiderinformation och insiderbrott.
I takt med att vÀrdepappersmarknaden utvidgas, bÄde vad avser dess betydelse och omfattning, utvecklas Àven nya handelstekniker, vilket i sin tur ökar behovet av en i förhÄllande till de nya teknikerna aktuell lagstiftning. För att möta behovet av en marknadsmissbruksreglering som ligger i fas med samhÀllsutvecklingen antog EU under vÄren 2014 tvÄ nya rÀttsakter, marknadsmissbruksförordningen (Nr. 596/2014) samt det sÄ kallade marknadsmissbruksdirektivet (Nr. 2014/57/EU). Förordningen, som hanterar administrativa sanktioner och som Àr direkt tillÀmplig i Sverige, trÀder ikraft den 3 juli 2016, och direktivet, som hanterar straffrÀttsliga sanktioner, ska implementeras i Sverige senast samma datum.
Samverkansbroar ur ett samhÀllsekonomiskt perspektiv: en jÀmförelse mellan platsgjutna och förtillverkade samverkansbroar
En nyproduktion av en bro eller ett brobyte medför inte sĂ€llan bĂ„de direkta och indirekta störningar för de trafikanter som fĂ€rdas i anslutning till brobygget. Störningarna kan vara förhindrad framkomlighet, köer och förseningar, förlĂ€ngda körstrĂ€ckor dĂ€r en alternativ förbifartvĂ€g Ă€r nödvĂ€ndig. Ăkade emissioner och utslĂ€pp etc. Indirekta störningar orsakas t ex av transporter av materiel till byggarbetsplatsen, en ökad trafikbelastning pĂ„ nĂ€rliggande vĂ€gar mm. Sammantaget medför dessa störningar merkostnader för trafikanterna.
Konstruktion av standarddelar för presshÀrdningsverktyg i NX
Avdelningen för verktygskonstruktion pÄ Gestamp HardTech i LuleÄ utvecklar och designar presshÀrdningsverktyg i I-DEAS12. Dessa presshÀrdningsverktyg anvÀnds för att tillverka krocksÀkerhetskomponenter för personbilsindustrin. PresshÀrdningsverktygen fungerar som pressformar i en process dÀr krocksÀkerhetskomponenterna pressas frÄn platta borstÄlsÀmnen till sin slutliga form. I samma process sker en hÀrdning samt en anlöpning av produkterna. Resultatet Àr starka och sega komponenter som tar upp mycket energi vid deformation.
Vad Àr nÀsta steg? : En studie om flödesförbÀttring och förÀndringsarbete pÄ Danderyds sjukhus akutmottagning
Examensarbetet har utförts pÄ Danderyds sjukhus, ett akutsjukhus i norra Stockholm med uppdrag att erbjuda sjukvÄrd till drygt 440 000 invÄnare, och nÀrmare bestÀmt pÄ hjÀrtsektionen inom akutmottagningen (hjÀrtakuten).Med utgÄngspunkt i nya interna mÄlsÀttningar samt de statligt satta mÄlen, att 80 % av patienterna ska fÀrdigbehandlas inom 4 timmar pÄ akutmottagningar frÄn Är 2009, pÄbörjades ett förÀndringsarbete pÄ Danderyds sjukhus akutmottagning. Detta förÀndringsarbete mynnade ut i ett nytt flöde och arbetssÀtt, benÀmnt Lean, pÄ akutmottagningen och implementerades i början av 2009. Efter att ha anvÀnt det nya arbetssÀttet i ett Är finns behov att utvÀrdera förÀndringen och utveckla förÀndringsarbetet. Syftet med examensarbetet faststÀlldes dÀrför till att kartlÀgga de förÀndringar som gjorts pÄ hjÀrtakuten och vilken effekt som förÀndringarna gett. Detta för att kunna föreslÄ fortsatt arbete med att förbÀttra flödet genom hjÀrtakuten.Med hjÀlp av observationer och intervjuer kartlades patientflödet genom hjÀrtakuten före och efter förÀndringen.
SÄsom i en snÀcka : renoveringsideal och kulturarv i Stockholms sekelgamla lÀgenhetsbestÄnd
Den föreliggande uppsatsen undersöker huruvida, och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt, Stockholms Àldre lÀgenhetsbestÄnd renoveras och presenteras pÄ bostadsmarknaden pÄ 2010-talet. Jag har valt att undersöka fem lÀgenheter i hus uppförda mellan 1880 och 1930 meddelst bostadsannonser pÄ Bovision. FrÄgor som jag stÀllt och försökt besvara med hjÀlp av detta material Àr bland andra: om man kan spÄra att ett gÀllande ideal vad gÀller sÄvÀl planlösning som inredning i dessa lÀgenheter, vad det i sÄ fall Àr för ideal, hur det idealet kan beskrivas och tolkas, och om det idealet pÄ nÄgot sÀtt modifieras utifrÄn husens Älder och stil.Jag kunde inte skönja nÄgra bevis pÄ att husens respektive karaktÀrer sÀrskilt iakttagits under renovering av vÄningarna. Eftersom exteriörerna pÄ dessa fem hus skiljer sig sÄ skulle ju i sÄ fall ocksÄ interiörerna variera, men det gjorde de inte vad jag kunde se.Av mitt material drog jag slutsatsen att man kunde pÄvisa ett starkt rÄdande nutida inredningsideal. I stÀllet för att visa en kÀnsla för den epok och stil i vilket huset uppförts och stÄ i tydlig och begriplig dialog dÀrmed sÄ följer de alla slaviskt dagens inredningsideal: det Àr mycket vitt, öppna planlösningar dÀr möjligt, stora kök i direkt anslutning till sÀllskapsutrymmen och stor vikt lagd pÄ hemmets teknik i form av maskinpark i kök och badrum.