Sök:

Sökresultat:

2891 Uppsatser om Ändliga grupper - Sida 66 av 193

Kan lantbrukare köpa sig bÀttre vÀder? : en jÀmförande studie mellan lantbrukare som abonnerar pÄ SMHI lantbruksvÀder och lantbrukare utan extra vÀderinformation

Det finns fÄ saker som berör och diskuteras mer Àn hur vÀdret Àr eller kommer att utveckla sig. För företag i en rad branscher Àr information om vÀdret ett stort hjÀlpmedel vid planering av verksamheten. Speciellt lantbruket Àr i de flesta fall extra beroende eftersom vÀdret har en sÄ stor inverkan pÄ odlingen. Vi kan ju inte göra sÄ mycket Ät vÀdret, men med rÀtt information bör det finnas bÀttre möjligheter att planera och förbereda för kommande vÀderlek. SMHI ? Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Àr den myndighet som i Sverige utfÀrdar vÀderprognoser.

Skillnader i personlighet mellan mÀnniskor med och mÀnniskor utan missbruksproblematik.

Syftet med undersökningen var att se om det fanns nÄgon skillnad i personlighet mellan beroende mÀnniskor och icke-beroende mÀnniskor. Med ?beroende mÀnniskor? menas mÀnniskor som Àr beroende av alkohol, narkotika eller andra kemiska substanser, eller mÀnniskor som Àr beroende av aktiviteter, som exempelvis spel. Studien bygger pÄ att mÀnniskan, i enlighet med trait-biologiska perspektivet, har vissa fundamentala personlighetsegenskaper som Àr biologiskt grundade och som pÄverkar mÀnniskans beteende och dÀrmed hans/hennes sÀtt att leva. Tanken bakom studien var att vissa personlighetsdrag kan inverka nÀr det gÀller benÀgenheten att utveckla ett missbruk.

Falska minnen frÄn orsaksslutledningar i vittnessituationer : Betydelsen av stereotyper om kriminalitet

Falska minnen kan uppstÄ frÄn orsaksslutledningar vilka intrÀffar nÀr vi tror att vÄra egna slutledningar om orsaken till en bevittnad hÀndelse (effekt) Àr ett Àkta minne. Stereotyper om grupper av mÀnniskor har visats pÄverka falska minnen i enlighet med den stereotypa uppfattningen. Denna undersökning studerar hur stereotypa uppfattningar pÄverkar falska minnen baserade pÄ orsaksslutledningar och Àkta minnen. Undersökningsdeltagare fick se en film dÀr en kvinna blev av med sin vÀska. I en grupp sÄg deltagarna en man som stal vÀskan medan andra deltagare inte sÄg stölden.

Optimering av Scanias specialaxelmontering i SödertÀlje genom eliminering av slöseri

Scania Àr en av vÀrldens ledande tillverkare av lastbilar för tunga transporter, bussar samt industri- och marinmotorer. I SödertÀlje finns bland annat deras axelmontering. Axelmonteringen Àr indelad i tre monteringslinjer; bakaxelline, framaxelline och specialaxelline.Syftet med detta examensarbete Àr att kartlÀgga nuvarande specialaxelline och utvÀrdera denna med hjÀlp av olika metoder frÄn lean produktion.DÀrefter identifiera aktiviteter för att minska slöserier, för att optimera monteringslinjen med avseende pÄ volym och/eller bemanning.KartlÀggningen av nulÀget visade att drygt 40 % av de aktiviteter som montörerna utför Àr icke-vÀrdeskapande, dÀr den största slöserikÀllan Àr olika typer av rörelse. Det gick Àven att se att belÀggningen pÄ de olika positionerna varierar stort och generellt Àr lÄg.UtifrÄn dessa insikter arbetades 15 förbÀttringsförslag fram. Förslagen delades in i tre grupper beroende pÄ om de kan införas med omkostnader, investeringar eller produktförÀndringar.

Subkultur : En fallstudie pÄ SEB i Nyköping

Sedan början pÄ Ättiotalet har intresset för företagskulturer och subkulturer stÀndigt ökat. I alla organisationer finns det bÄde en enhetlig företagskultur och ofta ett flertal subkulturer. Subkulturer definieras i uppsatsen som mindre grupper i organisationen som har egna synsÀtt och vÀrderingar som Àr specifika för just dem. En enkel fallstudie har genomförts pÄ SEB i Nyköping dÀr bÄde företagskultur och subkultur har studerats pÄ kundtjÀnstavdelningen samt pÄ chefsnivÄ. Det framkomna resultatet Àr att det finns en enhetlig företagskultur som genomsyrar hela organisationen, vilket de sjÀlva utrycker som ?ONE SEB? samt att det Àven finns en subkultur bland de anstÀllda pÄ kundtjÀnstavdelning.

LÀsinlÀrningsmaterial i praktiken : Hur anvÀnder sig nÄgra pedagoger av det lÀsinlÀrningsmaterial som finns och hur ser det ut angÄende möjligheten till individanpassning

Studiens syfte var att undersöka om ordningsvakter Àr bÀttre vittnen Àn andra grupper av individer. Vidare undersöktes vilka detaljer de mindes bÀst, centrala eller perifera.En annan frÄga som studerades var huruvida ordningsvakter minns bÀttre en miljö de kÀnner sig vana vid, samt om man minns detaljer bÀttre med erfarenhet och trÀning. Totalt deltog 28 personer i studien,14 i vardera grupp. Samtliga personer var mÀn. Deltagarna fick se tvÄ filmer, vardera cirka 1 minut.

En enkÀtundersökning om hur Àmnet idrott och hÀlsa kan pÄverka högstadieelevers hÀlsa

Det finns grupper av ungdomar som varken mĂ„r fysiskt eller mentalt bra, vilket enligt min mening kan bero pĂ„ stora förĂ€ndringar i samhĂ€llet som stĂ€ller ökade krav. Jag vill tillĂ€gga att skolĂ€mnet idrott och hĂ€lsa innehĂ„ller möjligheter till positiva upplevelser som skulle kunna bidra till ökat vĂ€lmĂ„ende bland ungdomar. Ämnet idrott och hĂ€lsa kan innehĂ„lla moment som berikar vĂ„ra liv pĂ„ flera olika sĂ€tt. DĂ€rför vill jag som blivande lĂ€rare i idrott och hĂ€lsa undersöka om Ă€mnet idrott och hĂ€lsa kan pĂ„verka ungdomars hĂ€lsa, syftet med detta arbete Ă€r alltsĂ„ att undersöka vilken betydelse Ă€mnet idrott och hĂ€lsa kan ha för ungdomars fysiska och mentala hĂ€lsa. Arbetets problemprecisering Ă€r: Vilken betydelse kan Ă€mnet idrott och hĂ€lsa ha för ett urval högstadieelevers fysiska och mentala hĂ€lsa? En enkĂ€tundersökning genomfördes pĂ„ sammanlagt 65 högstadieelever frĂ„n skolĂ„r 6-9.

Uppstallning och hantering av svin pÄ slakterier och dess pÄverkan pÄ köttkvalitet

Uppstallning och hantering av svin pÄ slakteri Àr viktiga faktorer som pÄverkar köttkvaliteten. Tiden som grisarna Àr uppstallade och temperaturen i stallarna Àr viktiga faktorer som fÄr konsekvenser för sÄvÀl köttkvaliteten som djurens beteende. Dessa faktorer varierar mycket mellan olika anlÀggningar i dagslÀget. Genetiska faktorer, som exempelvis halotangenen, har omfattande pÄverkan pÄ den mÀngd kött som mÄste otjÀnligförklaras pÄ grund av undermÄlig köttkvalitet. Temperament och kön har ocksÄ betydelse för slaktutbytet eftersom hög aggressionsnivÄ kan leda till att grisarna slÄss och dÀrför fÄr skador.

Negativt stressade gymnasieelever: ett försök att utreda negativa stressorsaker i skolmiljön via tvÄ olika undervisningsmetoder

Allt fler studier beskriver negativ stress och dess pÄverkan pÄ individen. Tidigare forskning visar att elevers kunskapsinhÀmtning pÄverkas negativt av negativ stress. Syftet med examensarbetet var att försöka utreda negativa stressorsaker i skolmiljön via tvÄ olika undervisningsmetoder. Elevernas upplevelser utvÀrderades via individuella enkÀter i tvÄ omgÄngar, och via samtal i mindre grupper under lektionstid. Eleverna fann för- och nackdelar med undervisningsmetoderna.

Invandrarnas representation i kommunfullmÀktige : En studie av 4 kommuner

De flesta företag har visioner. En visions syfte Àr att fungera som en kompass som vÀgleder individer och grupper sÄ att de lÀttare kan fokusera pÄ företagens mÄl. Visioner har en förmÄga att inge hopp om en bÀttre framtid, en framtid som Àr tillrÀckligt attraktiv att den anses vara vÀrd hÄrt arbete för att en dag nÄ dit. Visioner ska fungera som en bas i företaget för att pÄminna om vad som Àr viktigt i organisationen, hur den bör relatera till omgivningen och hur intressenter ska bemötas. Tidigare studier visar att nÀstan alla anstÀllda vid företag har svÄrt att förstÄ eller Àr helt omedvetna om företagets vision.

Uppföljning av före detta elever vid Individuella Programmet pÄ en svensk gymnasieskola : En undersökning av elevernas upplevelse av sin skoltid samt en kartlÀggning av sysselsÀttningen efter tiden pÄ IV

Detta examensarbete Àr en uppföjning av före detta elever vid Individuella Programmet pÄ en svensk gymnasieskola. Syftet med arbetet Àr att beskriva vilken upplevelse de har haft av skolan nÀr det gÀller förebyggande arbete, pedagogiskt stöd och stöd frÄn vuxna under tiden de gick dÀr. FrÄgorna som stÀllts har handlat om vilka pedagogiska hjÀlpmedel, vilken pedagogisk variation av Àmnen, storleken pÄ grupper och hur förekomsten av vuxna i skolmiljön har upplevts. Dessutom har det varit min avsikt att redogöra för vilka sysselsÀttningar eleverna haft sedan de slutat pÄ IV.Jag har anvÀnt kvantitativ metod, med en enkÀt som skickats till elever via post, för att undersöka elevernas upplevda skolgÄng och deras sysselsÀttningar efter att de slutat. Det teoretiska materialet har hÀmtats frÄn forskning inom psykologi och sociologi, men Àven statliga rapporter frÄn olika utredningar har ingÄtt.Resultatet visar att eleverna upplevt sin skolgÄn, stödet frÄn vuxna och de arbetssÀtt de arbetade med i skolan övervÀgande positivt..

RÀtten till hÀlso- och sjukvÄrd för papperlösa barn : En granskning av Sveriges reglering i ljuset av dess internationella Ätaganden

RÀtten till hÀlsa regleras i en mÀngd olika internationella instrument och kan ses som en av de mest fundamentala mÀnskliga rÀttigheterna för alla individer. RÀtten till hÀlsa Àr en förutsÀttning för ett Ätnjutande av andra rÀttigheter. Det Àr ett sammansatt begrepp som innefattar olika element och ett av dem Àr en tillgÄng till hÀlso- och sjukvÄrd. En stat kan aldrig ÄlÀggas att tillförsÀkra mÀnniskor att fÄ vara friska, men dÀremot en möjlighet att pÄ lika villkor fÄ ta del av de resurser som finns att tillgÄ för att kunna uppnÄ en bÀsta möjliga hÀlsa. I de flesta internationella konventionerna, Àr det inte en rÀttighet endast förbehÄllen medborgare i ett land utan en mÀnsklig rÀttighet som skall realiseras pÄ lika villkor för samtliga inom ett lands jurisdiktion.Papperslösa barn saknar tillstÄnd att vistas i den staten de befinner sig i.

En summativ jÀmförelse mellan tvÄ metoder för fÀrdighetstrÀning av ekvationer - digitalt respektive med papper och penna.

Syftet med denna undersökning var att se om det gick att fÄ en fingervisning om det blir skillnad i resultat dÄ elever fÀrdighetstrÀnar matematik (ekvationer) med hjÀlp av dator, respektive papper och penna. Undersökningen omfattade tre klasser Ärskurs ett pÄ ett estetiskt gymnasium. Halva klassen fÀrdighetstrÀnade med hjÀlp av datorer och andra halvan fÀrdighetstrÀnade med hjÀlp av papper och penna. Alla grupper fick samma instruktioner samt uppgifter. Före och efter fÀrdighetstrÀningen fick eleverna genomföra en diagnos.

Var det bÀttre förr? En jÀmförande studie av elevers uppsatser frÄn 1992 och 2005

Syftet med detta examensarbete har varit att ta reda pÄ om det skett nÄgon förÀndring mellan 1992 och 2005 nÀr det gÀller niondeklassares formella skrivfÀrdigheter. Undersökningen inleddes med en litteraturstudie av aktuell forskning samt intervjuer av fem svensklÀrare verksamma pÄ högstadiet. Materialet till sjÀlva huvudundersökningen bestod av 40 uppsatser frÄn 1992 Ärs centrala prov och 40 uppsatser frÄn 2005 Ärs nationella prov. Statistik över fem sprÄkliga normavvikelser fördes under uppsatslÀsningen. För att kunna se om specifika grupper har utvecklats olika under dessa Är, bildades Ätta undergrupper utifrÄn kön och uppsatsomdömen.

"Jag gillar inte ordet invandrare, men jag vet att jag Àr en" Identitetsskapande hos tjejer med svenska som andrasprÄk pÄ en kvinnodominerad gymnasieskola

UtifrÄn kategorierna etnicitet, genus, skola och sprÄk undersöks, genom kvalitativa gruppintervjuer, Ätta gymnasieelevers identitetsskapande som tjejer som följer kursplanen i svenska som andrasprÄk (SVA). I studien belyses vad ?invandrar-identiteten? betyder för tjejerna, hur de ser pÄ sin flersprÄkighet, vilken instÀllning och vilka attityder de har till skola och studier samt slutligen hur de positionerar sig i förhÄllande till killar. Informanterna tillhör samma SVA-grupp i Ärskurs ett, men Àr uppdelade i tvÄ grupper vilka skiljer sig Ät vad gÀller instÀllning till skolarbete och grad av studiemotivation.Studiens resultat Àr inte generaliserbart till en större population, men belyser och bekrÀftar i stort vad som framkommit hos bland andra Otterup (2005), Holm (2008) och Ambjörnsson (2003). Det fram-kommer i studien att framför allt identiteten som "invandrare" (eller "blatte") Àr viktig för tjejerna, och att den blir möjlig frÀmst genom att de har vuxit upp i Bergsjön och BiskopsgÄrden, vilka Àr sÄ kallade ?multietniska? förortsomrÄden i Göteborg.

<- FöregÄende sida 66 NÀsta sida ->