Sökresultat:
2891 Uppsatser om Ändliga grupper - Sida 21 av 193
Konformitet i militÀr kontext : uniform klÀdsels pÄverkan pÄ soldaten
Soldater och officerare blir i sin dagliga tjÀnsteutövning utsatt för press bÄde psykiskt och fysiskt. Det finns en hel rad av faktorer som pÄverkar besluts- och grupprocesser och för att kunna förstÄ och identifiera risker i dessa processer mÄste det finnas en kunskap kring dessa. En företeelse vilken pÄverkar grupper och individer Àr konformiteten. En faktor som skiljer soldater och officerare frÄn mÄnga andra yrkesgrupper Àr den uniforma klÀdseln vilken mÄnga anser hör ihop med yrket. Studien avser dÀrför att undersöka hur den likformiga klÀdseln pÄverkar individens förmÄga att tÀnka sjÀlv och dessutom handla utifrÄn den tanken. UtifrÄn detta syfte har en kÀrnfrÄga och tre delfrÄgor utkristalliserats. DelfrÄgornas syfte Àr att svara pÄ kÀrnfrÄgan.
Matematisk problemlösning i praktiken : En fallstudie om hur en lÀrare arbetar med problemlösning i skolÄr 3
Uppsatsen handlar om hur en lÀrare, i skolÄr 3, arbetar med matematisk problemlösning. Syftet Àr att beskriva hur och varför man ska arbeta med problemlösning i de lÀgre skolÄren och hur eleverna bearbetar problemen och vilka svÄrigheter som kan uppstÄ. De frÄgestÀllningar jag har haft utgÄr bÄde frÄn ett lÀrarperspektiv och ur ett elevperspektiv. För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna anvÀndes fallstudien som metod i kombination med litteraturstudier.Resultatet av litteraturstudien visar att elever bör utveckla strategier för att eleverna ska klara av vardagen. Problemlösning kan Àven ses som ett medel för att utveckla elevens sociala kompetens, sprÄk, logiskt tÀnkande och förmÄga att argumentera.
Symbolisk konsumtion
I dagens konsumtionssamhÀlle Àr det en tuff konkurrens bland företagen för att attrahera konsumenterna sÄ pass mycket att de köper just deras produkter. För att göra detta mÄste företagen besitta information om kunderna (Kotler et al., 2002). Syftet med vÄr uppsats Àr att beskriva vad det Àr som pÄverkar konsumenten till att vÀlja ett varumÀrke framför ett annat i samma produktkategori. Uppsatsen Àr konstruerad efter en deduktiv ansats, Àr kvalitativ och utgÄr ifrÄn modellen ?Konsumentens beslutsprocess? (Kotler et al., 2002, s.215).Under teorikapitlet beskrivs symbolisk konsumtion, faktorer som pÄverkar konsumtionen och konsumentens beslutsprocess nÀrmre.
Den amerikanska högern gÄr en rond mot den svenska Humaniströrelsen!
De troende i USA tycks öka i antal efter den 11 september 2001 och det har fÄtt mig att fundera över varför befolkningen i landet Àr sÄ beroende av att tro pÄ Gud. För att finna svaret pÄ dessa funderingar presenteras i detta arbete en del av den amerikanska religionshistoriken. Redan nÀr emigranterna kom till det nya landet förde de med sig flera olika trosinriktningar och de ansÄg att de fÄtt i uppgift av Gud att bebygga det nya landet. Ett flertal olika församlingar bildades varav nÄgra var mer strikta Àn andra och ur dessa striktare grupper ?föddes? fundamentalismen och den religiösa högern.
Ett effektivt verktyg? Om explicit lÀsförstÄelseundervisning
Syftet med denna studie var att undersöka vilka effekter tvÄ olika lÀsförstÄelsemodeller, Reciprocal Teaching och Transactional Strategies Instruction, har pÄ elevers lÀsförstÄelse. Den metod som anvÀndes i studien var kvalitativ textanalys som applicerades pÄ 7 forskningsartiklar. Resultatet visar att modellerna gett effekt, i olika Äldrar, lÀnder och grupper. Detta resultat visar att Reciprocal Teaching och Transactional Strategies Instruction Àr effektiva modeller att arbeta med för lÀsförstÄelseutveckling..
Bedragares kÀnnetecken
BedrÀgerier bedöms vara kraftigt underrepresenterade i brottstatistiken och bara en brÄkdel av gÀrningsmÀnnen upptÀcks. Bilden av hur dessa ser ut Àr splittrad i det nuvarande kunskapsfÀltet. Denna studie bygger pÄ en enkÀt som med utgÄngspunkt frÄn andra kÀllor Àn offentlig registerdata försökt klargöra hur en bedragare ser ut och vilka faktorer som pÄverkar risken för bedrÀgerier, samt kasta
ljus pÄ dem som av olika skÀl undkommer kontroll och lagföring. Resultatet visar att vissa faktorer utmÀrker sig och vissa kÀnnetecken framtrÀder. De mest utmÀrkande riskfaktorerna Àr anonymitet, allmÀn ekonomisk kris och otydliga regler.
Elevers omotivation till Àmnet matematik: tvÄ fallstudier
inom gymnasieskolan
Uppsatsen handlar om faktorer till varför gymnasieelever Àr omotiverade till Àmnet matematik. Undersökningen Àr uppdelad i tvÄ fallstudier, dÀr vi studerar tvÄ olika grupper som lÀser kursen Matematik A. Vi försöker genom en enkÀtundersökning finna viktiga faktorer till omotivation i respektive fallstudie, vad deras lÀrare tror Àr viktiga faktorer till omotivationen, samt en jÀmförelse mellan lÀrarnas och elvernas Äsikter..
Klass och FÀrdigheter : En kvantitativ undersökning av vuxnas lÀs-och rÀknefÀrdigheter i olika yrkesklasser i Sverige och Tyskland
Ett av de viktigaste Ă€mnena inom sociologin Ă€r frĂ„gan om social stratifiering. En viktig aspekt inom forskningen om social stratifiering Ă€r att undersöka hur kunskap ?fördelas? mellan olika grupper i samhĂ€llet. Mycket av den tidigare forskningen inom detta Ă€mne har undersökt skillnader i utbildningsnivĂ„ mellan olika grupper. Ă
r 2012 genomförde emellertid OECD en stor kunskapsundersökning (PIAAC) i en rad industrialiserade lÀnder.
Stora barngruppers betydelse i ett arbete mot en förskola för alla. : En kvalitativ intervjustudie av förskollÀrares upplevelser av arbetet med inkludering i förskolan.
I lÀroplanen för förskolan (2010) framhÄlls att förskolan ska möta alla barn i sin utveckling samt att verksamheten ska anpassas efter barns olika behov. UtifrÄn detta tankesÀtt syftar studien till att öka kunskapen om hur förskollÀrare tacklar sin uppgift att arbeta inkluderande nÀr barngrupperna tenderar att bli större. I en inkluderande verksamhet ska alla individer delta i en helhet, dÀr olikheter accepteras och ses som vÀrdefulla. För att ta del av förskollÀrares uppfattningar om verksamhetens vardag, valdes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Informanterna Àr förskollÀrare som har arbetat som förskollÀrare i minst femton Är.
Faktorer som pÄverkar aktiefondsparandet - en studie av fem grupper fondsparare pÄ den svenska aktiefondsmarknaden
Syfte Syftet Àr att undersöka hur netto- och bruttosparande samt uttag ur fonder för de fem största grupperna av sparare pÄ den svenska fondmarknaden beror pÄ fondernas avkastning. Vidare Àr syftet att undersöka om netto- och bruttosparandet samt uttagen Àr Äterkommande. MetodFör varje grupp fondsparare har tre OLS regressioner utförts ? en för varje typ sparande: nettosparande, bruttosparande och uttag ur fonder. Dessa regressioner anvÀndes för undersöka sambandet mellan sparande och avkastning samt om sparandet var Äterkommande.
Pedagogers syn pÄ hur de frÀmjar barns samspel och kommunikation
Syftet med den hÀr studien Àr att med utgÄngspunkt frÄn tio pedagogers berÀttelser beskriva hur de bemöter barn och deras arbetssÀtt för att frÀmja samspel och kommunikation. Det Àr pedagoger frÄn förskoleklass till högstadiet som har intervjuats. Studien Àr ingen jÀmförande studie utan en beskrivning av olika förutsÀttningar för samspel och kommunikation bÄde inom sÀrskola,sÀrskilda undervisnings grupper och grundskola. Studien pÄvisar att trygghet, förebilder, reflektion och bra kommunikation mellan hem och skola Àr viktiga förutsÀttningar för utvecklande av ett bra samspel..
Textilmassa - vad finns det för konsumentintresse?
Företag behöver information om kundpreferenser för att kunna bedriva produktutveckling.
Denna studie syftar till att undersöka hur konsumentgruppen svenska studenter upplever kÀnslan av olika textilmaterial samt vilken miljöpÄverkan de tror att rÄvaruframstÀllningen till olika textilmaterial har.
Studien utfördes i form av ett taktilt test dÀr 30 försökspersoner jÀmförde kÀnslan hos 8 olika textilier. Fem av dessa textilier fanns i fyra olika tvÀttningsgrader. Under testet fick personer-na sortera in proverna i grupper efter liknande egenskaper samt ge dessa grupper en komfort-poÀng samt adjektiv som de tyckte beskrev kÀnslan i gruppen.
Elevers instÀllning till det engelska sprÄket
Syftet med arbetet Àr att undersöka och jÀmföra vad pojkar och flickor har för instÀllning nÀrdet gÀller engelska som undervisningsÀmne i skolan sÄvÀl som den engelska de möter pÄ sinfritid. Undersökningsmetoderna bestÄr av dels en enkÀt och dels observationer vid tvÄ olikaskolor, totalt deltar 137 elever frÄn Är Ätta och nio i undersökningen. Resultatet visar att det ÀrfrÀmst flickor som gynnas av enkönade grupper. Intressant Àr ocksÄ att se att pojkars ochflickors attityd skiljer sig, frÀmst beroende pÄ skillnader i sjÀlvförtroende och förvÀntningarfrÄn bÄde omgivningen och individen sjÀlv..
TVĂTTĂKTA ANSVAR? - En studie av Global Compacts svenska medlemsföretag.
Syftet med denna uppsats Àr att kasta ljus över Àmnet Corporate Social Responsibility (CSR). Inom detta Àmne kommer fokus att ligga pÄ det initiativ som heter Global Compact (GC), och som blivit föremÄl för sÄvÀl beundran som skepticism. MÄlet Àr att utröna om GC i Sverige blivit, eller Àr i riskzonen för att bli, en front för det som i uppsatsen kallas kulörtvÀtt, eller om det tvÀrtom Àr en vÀlfungerande sammanslutning som hjÀlper till att sprida CSR. FrÄgestÀllning: ?Hur och vart Äberopar de svenska företagen sitt medlemskap i Global Compact??, ?Av vilka anledningar ansluter sig företag till Global Compact??, ?Vilka effekter kan företagens frivilliga val av Global Reporting Initiative (GRI) som rapporteringssystem ha pÄ de Ätaganden av transparens och kommunikation som Global Compact medlemskapet för med sig?? Metod: För att uppfylla syftet och frÄgestÀllningarna anvÀnds en kvantitativ och en kvalitativ metodel.
Konflikter pÄ gÄng och cykelbana. : Ett skadepreventivt perspektiv.
Att vistas pÄ gÄng- och cykelbanor kan vara en situation som upplevs som otrygg av de oskyddade trafikanterna som delar pÄ detta utrymme. Samexistens och hÀnsyn till medtrafikanter Àr av vikt för att minska konflikter och skador som uppstÄr i denna miljö.En anledning till konflikter mellan fotgÀngare och cyklister Àr den höga hastigheten som cyklister kan fÀrdas i. Denna hastighet skapar otrygghet bland fotgÀngare samt hos de cyklister som fÀrdas i ett lÄngsammare tempo. Otryggheten, beteende hos de bÄda trafikantgrupperna samt hastigheten leder i vissa fall till konflikter med kollisioner och personskador som följd. Att separera gÄng- och cykeltrafiken minskar till viss del konflikterna mellan dessa tvÄ grupper, men konflikten mellan cyklister som fÀrdas fort och de cyklister som fÀrdas lÄngsamt kvarstÄr samt att otryggheten till viss del kvarstÄr hos fotgÀngarna, speciellt i de fall separeringen enbart skett med fÀrgmarkering.