Sök:

Sökresultat:

560 Uppsatser om Ändamćlsenliga lokaler - Sida 27 av 38

SÀsongslagring av spillvÀrme : ErsÀttning av Halmstad fjÀrrvÀrmenÀts spetslastanlÀggning

I Sverige anvÀnds mycket energi för uppvÀrmning av bostÀder och lokaler. För att uppfylla det stÀndigt ökande behovet av vÀrme, byggs exempelvis nya vÀrmeproducerande anlÀggningar som komplement i fjÀrrvÀrmesystem. Samtidigt finns det outnyttjad energi i industrin som i sin produktion fÄr vÀrme som oönskad biprodukt.Denna rapport undersöker möjligheten att utnyttja denna biprodukt frÄn industrin för att tillföra energi till ett befintligt fjÀrrvÀrmenÀt och lagra i ett sÀsongsvÀrmelager. NÀr vÀrmebehovet ökar under den kalla delen av Äret, skall sÀsongsvÀrmelagret bidra med vÀrme.Idén Àr att lagret skall ersÀtta delar av de vÀrmeproducerande anlÀggningarna som utnyttjas i Halmstads fjÀrrvÀrmesystem. MÄlet Àr att all fossil brÀnsleanvÀndning skall kunna tas bort.

UtvÀndig solavskÀrmning för glasade kontorsbyggnader : Baserad pÄ produktionseffektiva moduler

Det blir allt vanligare att ha stora fönster och glaspartier i bostÀder och Àven i andra typer av lokaler. Tanken att skapa en öppenhet mellan inomhusklimatet och naturen utanför genom att anvÀnda sig av fasadglas, har haft stor genomslagskraft inom framförallt byggandet av kontorshus. Problematiken kring glasfasader Àr omfattande och det Àr mÄnga faktorer som spelar in. En stor utmaning Àr att lyckas utforma en fasad dÀr man tar tillvara pÄ solvÀrmen vintertid och samtidigt stÀnger ute den under varmare perioder.Rapporten innefattar en fördjupning i utformningen av solavskÀrmning med utgÄngspunkt frÄn tre aspekter; solvÀrmelaster, dagsljus och det arkitektoniska uttrycket. UtgÄngspunkten vid utformningen har varit att skapa moduler som Àr tÀnkta att upprepas lÀngs hela fasaden, i syfte att effektivisera produktionsprocessen.

Gröna bostadsbyggnader : En studie om vilka incitament privata fastighetsÀgare har för att uppföra gröna bostadsbyggnader

Gröna byggnader har under senare tid blivit ett alltmer aktuellt begrepp eftersom den globala uppvÀrmningen uppmÀrksammats och miljöfrÄgor har uppkommit i fler sammanhang för att reducera utslÀppen. Mycket forskning inom omrÄdet gröna byggnader hanterar till stor del kommersiella fastigheter, sÄsom lokaler och kontor. Studier har frÀmst utförts i USA och Storbritannien. Nuvarande regering har som mÄl att uppföra 250 000 nya bostÀder inom sex Är. Detta vÀckte vÄr uppmÀrksamhet och uppsatsens syfte Àr att undersöka vilka incitament privata fastighetsÀgare har för att uppföra gröna bostadsbyggnader med upplÄtelsen hyresrÀtt samt om nuvarande regler inom det svenska hyressÀttningssystemet pÄverkar dessa fastighetsÀgare.

Höga trÀhus med skivbeklÀdda trÀregelvÀggar som avstyvande element : En jÀmförelse mellan skivbeklÀdda trÀregelvÀggar och massivtrÀvÀggar

PÄbyggnader Àr ett sÀtt att öka möjligheterna för att skapa fler bostÀder eller lokaler nÀr markytorna inte rÀcker till. Efter att det tidigare förbudet pÄ att konstruktioner med trÀstomme inte fick byggas högre Àn tvÄ vÄningar försvann, Àr det nu möjligt att göra en pÄbyggnad i trÀ. TrÀ Àr ett lÀtt material som passar bra för en pÄbyggnad, pÄ grund av att den tidigare konstruktionen inte behöver förstÀrkas i lika stor grad ifall man skulle anvÀnt sig av en stÄl- eller betongstomme. En hög byggnad behöver stabiliseras mot horisontalkrafter. Ett sÀtt att göra detta Àr att utforma de bÀrande vÀggarna som skjuvvÀggar.

Ger olika temperaturförhÄllanden štrade offš- effekter mellan tillvÀxt och exokutikulans tjocklek hos Gammarus pulex? En pilotstudie

I rinnande vatten, sÄ som bÀckar och Äar, har Gammarus pulex en viktig stÀllning i nÀringsvÀven. Arten bidrar till att bryta ner organiskt material och göra energin i detta tillgÀnglig för andra organismer. G. pulex Àr dessutom en viktig föda för ett stort antal predatorer. Flera studier visar att G.

Hur förskollÀrare och lÀrare Àr rustade att möta barn i behov av sÀrskilt stöd.

Denna undersökning handlar om hur vÀl rustade förskollÀrare och lÀrare Àr att möta barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan/skolan ? sett utifrÄn ett lÀrarperspektiv.Syftet med undersökningen Àr att ge ökad kunskap om förskollÀrare och lÀrare resurser i förskolan och skolan, samt hur dessa resurser pÄverkar förskolan och skolans kvalitet och verksamhet. TvÄ förskollÀrare samt tvÄ lÀrare intervjuades i undersökningen.Resultatet av undersökningen visar att bÄde förskollÀrarna och lÀrarna anser att det inte finns tid till att möta alla barn i behov av sÀrskilt stöd sÄ mycket som de önskar och anser att de behöver. Barnantalet i barngrupperna och klasserna anser förskollÀrarna och lÀrarna Àr för högt. De ansÄg Àven att förskolan och skolans lokaler var för smÄ.

Lek med vÀxter och naturmaterial

Enligt Skolverket Àr förskolans uppgift att lÀgga en grund för ett livslÄngt lÀrande, miljön ska locka till lek och det ska finnas utmaningar. Utemiljön Àr bra för barnens lek och dÀrmed utvecklade för att det Àr genom lek som barn utvecklas. Lingua Montessoriskola ligger i Lund och har flyttat till nya lokaler. De behöver nu en bra skolgÄrd. Maria Jacky, rektor, vill att skolan ska utformas med naturmaterial för att de vill passa in i omkringliggande miljö. De vill inte ha nÄgra stora fÀrgglada lekredskap. MÄlet med arbetet Àr att ge ett par bra förslag till hur de kan utforma sin utemiljö med naturmaterial och vÀxter.

Samverkan mellan kommun och nÀringsliv : en fallstudie av VÀxtkraft Kinda

Den hÀr uppsatsen syftar till att undersöka hur kommunal samverkan med det lokala nÀringslivet utformas utifrÄn teorier kring governance, policynÀtverk samt public-private partnerships. Detta genomförs utifrÄn en fallstudie av projektet ?VÀxtkraft och företagarutveckling? som Àr en del av den ekonomiska föreningen VÀxtkraft Kinda. I uppsatsen undersöks faktorer som gemensamma mÄl, resursutbyte, ömsesidigt beroende samt förtroende och vilken betydelse dessa har för samverkan. Dessutom granskas hur kontakterna mellan aktörerna Àr utformade samt vilken betydelse inflytande och konkurrens har i samarbetet.I uppsatsen kommer jag fram till att det existerar gemensamt formulerade mÄl Àven om de till viss del varierar mellan aktörerna.

IP-telefoni : Motiv för införande, och skapande av acceptans

PÄ nÄgra Är har anvÀndningen av IP-telefoni inom svenska företag tredubblats och vi börjar nu se ett attitydskifte gentemot en teknik som lÀnge dragits med dÄligt rykte pÄ grund av kvalitetsbrister.IP-telefoni Àr ett resultat av att data- och telefonikommunikation vÀvs samman och att kapaciteten i nÀtverken ökar. Detta medför att man genom att införa IP-telefoni kan genomföra kostnadsbesparingar och effektivisering. Men tekniken erbjuder Àven ökad funktionalitet och dÀrmed Àven mervÀrde för organisationer som anvÀnder IP-telefoni. Inser organisationer detta och utnyttjar man fördelarna med tekniken för att skapa acceptans inom organisationen?Syftet Àr att undersöka vilka faktorer som motiverar en övergÄng frÄn kretskopplad telefoni till IP-telefoni, och hur man inom en organisation skapar acceptans för den nya tekniken.Syftet har uppfyllts genom en kvalitativ studie som byggt pÄ semi-standardiserade intervjuer.

Besparingar och stora barngrupper: en kvalitativ studie av pedagogers arbetsmiljö i en förskola

Denna uppsats Àr en analys av pedagogers arbetsmiljö i en förskola i LuleÄ Kommun. Bakgrunden till denna studie Àr medias uppmÀrksammande om stora barngrupper och arbetsbelastning. Det finns dÀrmed en förförstÄelse för den rÄdande arbetssituationen, dÀr arbetsbelastning, besparingar och stress Àr frÄgor som tas upp i studien. Trots att det redan Àr uppmÀrksammat att arbetsbelastning finns i förskolan Àr studiens syfte Àr att fÄ en övergripande bild över pedagogernas arbetssituation, genom att studera bÄde psykiska och sociala faktorer som kan ha pÄverkan pÄ hur arbetsmiljön ser ut i sin helhet. Studien utgÄr ifrÄn kvalitativ metod.

Dimensionering av uppvÀrmningssystem för Kv. NÀcken, PiteÄ

Fastighets AB RAWI Àr PiteÄ kommuns största privata fastighetsÀgare med drygt 1100 lÀgenheter och 250 lokaler i PiteÄ. 1993 pÄbörjade de etapp 1 pÄ ett nytt bostadsomrÄde pÄ den sÄ kallade bryggeritomten i centrala PiteÄ, Kv. NÀcken. OmrÄdet kommer tillsammans med det nyrenoverade ?gamla Bryggeriet? Àven att omfatta totalt 100 lÀgenheter.

Drömklassrummet ? finns det?

BAKGRUND:Innebörden i begreppet ?god klassrumsmiljö? kan sÀgas bestÄ av faktorer i tvÄ kategorier. Dels fysiska faktorer somljus, ljud, luft och lokaler och dels mer ogripbara faktorer som stÀmningen i barngruppen och hur pedagogernagenom sitt förhÄllningssÀtt skapar utrymme för lek och lÀrande. Leken Àr en del av förskoleklassen ochsociokulturella aspekter Àr mycket vÀsentliga för hela verksamheten. Det innebÀr att barnen pÄverkas av den socialaoch kulturella vÀrld de lever i och genom leken lÀr sig dess sociala och kulturella koder.

Utomhuspedagogik i förskolan : en intervjustudie om olika faktorers betydelse vid utomhuspedagogisk undervisning

Bakgrund: Utomhuspedagogik kan vara all slags verksamhet som sker utanför förskolans lokaler. Synen i skolan och förskolan pÄ vad utomhuspedagogiken innebÀr Àr bred och förskolor och skolor har inrÀttat verksamheter med olika inriktningar utifrÄn de förutsÀttningar och behov som finns. Utomhuspedagogik har blivit bÄde ett ÀmnesomrÄde och ett arbetssÀtt. Utomhuspedagogik har Àven blivit fokuserat i diskussionen teori ? praktik och blivit ett populÀrt inslag inom didaktik och pedagogik som anses vara gynnande för kunskapsutvecklingen.

Bunker eller böljande Àngar? : en undersökning av den fysiska arbetsmiljön pÄ skolor och hur denna pÄverkar idrottslÀrares undervisning

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningSyftet med uppsatsen var att undersöka idrottslÀrares fysiska arbetsmiljö pÄ skolor med olika förutsÀttningar och pÄ vilket sÀtt idrottslÀraren uppfattar att den fysiska arbetsmiljön pÄverkar undervisningen. Vi har utgÄtt frÄn tre mer preciserade frÄgestÀllningar. Hur ser den fysiska arbetsmiljön ut pÄ skolan? Hur upplever lÀraren sin arbetsmiljö? Slutligen hur pÄverkar arbetsmiljön undervisningen?MetodStudien har bestÄtt av tre platsobservationer av den fysiska arbetsmiljön och av tre intervjuer med idrottslÀrare verksamma i den observerade miljön. De skolor vi undersökt valdes utifrÄn de förutsÀttningar vi pÄ förhand visste om och för att dem lÄg i StockholmsomrÄdet.

Att vÀxa med knappa resurser - en fallstudie av Mobergs

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och analysera hur mindre företag kan utveckla sin verksamhet trots knappa resurser. Vidare syftar uppsatsen till att skapa en generell utvÀrderingsmall som företag liknande fallföretaget kan anvÀnda sig av vid en verksamhetsanalys. Uppsatsen bygger pÄ empiri frÄn ett fallföretag som Àr aktivt inom verkstadssektorn. Fallföretaget Àr ett mÄngsidigt familjeföretag med verksamheter inom olika affÀrsomrÄden. Företaget saknar en tydlig strategi för hur det ska vÀxa och utvecklas pÄ lÄng sikt.

<- FöregÄende sida 27 NÀsta sida ->