Sök:

Sökresultat:

560 Uppsatser om Ändamćlsenliga lokaler - Sida 25 av 38

Gravmönster under yngre jÀrnÄlder : en jÀmförelse mellan ÄlÀndska och svenska gravfÀlt

I denna uppsats har en osteologisk analys genomförts pÄ ett material frÄn Ätta gravhögar med en vikt pÄ 12 kg. Benmaterialet kommer frÄn Finström 12.1, ett ÄlÀndskt gravfÀlt frÄn yngre jÀrnÄldern. Syftet var att se om det fanns ett mönster i gravinnehÄllet och om det fanns en korrelation mellan kön, Älder, djurarter och fynd. Det osteologiska resultatet samt fyndmaterialet jÀmfördes sedan med tre ÄlÀndska och tre svenska gravfÀlt frÄn samma tidsperiod för att se om det finns likheter eller skillnader mellan dessa lokaler i förhÄllande till gravsammansÀttning. Speciellt fokus har satts pÄ relationen mellan mÀnniska och djur för att undersöka om kön eller Älder av den begravda individen har haft betydelse för vilka djur man gravlagts med.

Sjuksköterskors upplevelser av familjefokuserad omvÄrdnad : en litteraturöversikt

INLEDNING/BAKGRUND: I omvÄrdnaden av patienter möter sjuksköterskor ofta familjer. Det Àr dÀrför viktigt att belysa sjuksköterskornas upplevelser av att arbeta med familjefokuserad omvÄrdnad. Familjefokuserad omvÄrdnad grundas pÄ antagandet att sjukdom pÄverkar hela familjen, och inte bara patienten. Den salutogenetiska ansatsen inom familjefokuserad omvÄrdnad lÀgger stor vikt pÄ att finna de interna och externa resurser familjen har för att mer effektivt kunna lösa problem. SYFTE: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att arbeta med familjefokuserad omvÄrdnad vid vÄrd av vuxna.

KartlÀggning av brandutrymningsmöjligheter för personer i rullstol som besöker shoppingcenter

Sammanfattning:Bakgrund: Den person som har begÄtt brott under pÄverkan av en allvarlig psykisk störning ska enligt brottsbalken 31 kap. 3 § dömas till rÀttspsykiatrisk vÄrd. NÀr tvÄngsvÄrd Àr aktuellt för psykiskt störda lagövertrÀdare ges vÄrd enligt lagen om rÀttspsykiatrisk vÄrd, LRV (1991:1129). MÄnga patienter inom den rÀttspsykiatriska vÄrden har uttalade funktionsnedsÀttningar vilket arbetsterapeuter arbetar med att kartlÀgga och ÄtgÀrda. Tidigare internationell forskning pekar pÄ att arbetsterapeutiska ÄtgÀrder inom rÀttspsykiatrin kan pÄverkas av den specifika sÀkerhetskontrollerade miljön.Syftet med studien Àr att beskriva arbetsterapeutiska ÄtgÀrder inom rÀttspsykiatrin samt arbetsterapeuters erfarenheter utav dessa.Metoden författarna anvÀndes sig av Àr kvalitativ.

EnergikartlÀggning av FörsÀkringskassans lokaler : rekommendationer för ett fortsatt energieffektiviseringsarbete

With new energy directives in place, the Swedish Social Service (SSS) stands beforethe challenge how to reduce the energy demand in its locales. It is a complex matter,as the locales are rented from various property owners and it becomes a question ofhow to reduce the operational electricity and influence the property owners to workmore with energy efficiency. This thesis takes a balanced research approach in threeparts. Firstly a qualitative part in form of interviews with personnel at the SSS and itsproperty owners, secondly a quantitative part of descriptive nature in form of energystatistics and thirdly a literature review of Energy Management (EM) Supply ChainManagement(SCM), Green Supply Chain Management(GSCM) and EnviromentalPerformance Indicators (EPI). This in order to be able to give normativerecommendations of how the SSS should act to reduce its energy consumption in itslocales and provide new insights on how EM, SCM, GSCM and EPI can be applied ineffect.

VÄrt uppdrag som lÀrare : En studie om lÀrares roll i undervisningen

Syftet med detta examensarbete var att undersöka nÄgra lÀrares syn pÄ arbetet med elevers muntliga framstÀllning, eftersom jag saknar studier som undersöker de tidiga Ärskursernas muntliga arbete. Den empiriska delen bygger pÄ semistrukturerade intervjuer med fem lÀrare verksamma i Ärskurs 1-3. De intervjuade lÀrarna har en yrkeserfarenhet mellan fem och fyrtio Är och de arbetar pÄ tre olika mellansvenska skolor.Studiens resultat visar att det finns en medvetenhet och en vilja hos de intervjuade lÀrarna att arbeta med muntlig framstÀllning i klassrummet, men om det ska bli meningsfullt krÀvs att gruppens klimat Àr tillÄtande och att eleverna upplever en trygghet i situationen. Mycket av lÀrarnas arbete den första tiden gÄr Ät till att skapa dessa förutsÀttningar, och de arbetar pÄ olika sÀtt med detta. Den största svÄrigheten med det muntliga arbetet i klassrummet Àr att momentet krÀver en engagerad publik, vilket leder till att nÄgra lÀrare anser att det var svÄrt att planera in detta i undervisningen.

PÄverkas bottenfaunan av att timmer lagras i sjöar? En studie i Kisasjön efter stormen Gudrun

Stormen 2005 drabbade södra Sverige och skövlade nĂ€stan 70 miljoner m3 timmer pĂ„ en natt, varför mycket timmer lagrades i Kisasjön. Syftet med detta arbete Ă€r att undersöka om bottenfaunan i Kisasjön pĂ„verkats av timmerlagringen genom lĂ„ga syrehalter och Ă€ndrat bottensubstrat. Även den nĂ€rbelĂ€gna Knoppetorpssjön dit Kisasjöns vatten rinner undersöktes. PĂ„ vardera tio djup under sprĂ„ngskiktet i varje sjö togs fem ekmanhugg. SyreförhĂ„llandena mĂ€ttes vid varje lokal och sedimentet beskrevs.

Avslutande av medicinsk abort pÄ kombinerad kvinnoavdelning : Barnmorskors erfarenheter

Kvinnor har i alla tider och lÀnder blivit oönskat gravida och valt att avsluta graviditeten genom abort. Abortlagarna i vÀrldens alla lÀnder ser olika ut. I vissa lÀnder tillÄts inte abort enligt lag. Sveriges abortlag som tillÄter fri abort trÀdde i kraft Är 1975. I Sverige tillÄts fri abort upp till graviditetsvecka 18.

Populationsdifferentiering hos kransalger

Kransalger Ă€r en viktig nyckelart i Östersjön. De förökar sig med hjĂ€lp av oosporer och denna studie har syftat till att urskilja morfologisk differentiering mellan oosporer inom och mellan individer och populationer. FrĂ€mst stĂ€llde jag mig frĂ„gan huruvida skillnader och likheter i morfologi kan associeras med skillnader mellan olika geografiska avstĂ„nd och habitat samt i vilken mĂ„n oosporer kan Ă„terföras till korrekt population och individ. Kransalger av arten Chara aspera har insamlats pĂ„ lokaler i östra Svealand och elliptiska Fouriertransformationer har anvĂ€nts för att med hjĂ€lp av vĂ„gfunktioner beskriva oosporernas konturer. Parametrarna i vĂ„gfunktioner har sedan anvĂ€nts för statistiska analyser.

Trippelhybriden

Sedan ett antal Är tillbaka vÀljer allt fler att bo i innerstaden med smÄ barn. Det har skapat ett enormt behov av nya förskoleplatser. Den vanligaste lösningen har blivit paviljonger med tillfÀlligt bygglov dÀr antalet moduler monteras efter behov.  Med denna flexibla möjlighet tycks dock barackerna ha kommit för att stanna och blir oftast nÄgot helt annat Àn den provisoriska lösning de en gÄng var Àmnade för. Ett annat problem som förskolan stÄr inför Àr att maten inte tillagas pÄ plats utan körs ut frÄn storkök och levereras i vÀrmeslÄdor. Det fungerar förvisso men den pedagogiska poÀngen gÄr om intet. Syftet med projektet har varit att rita ett dagis i Stockholms innerstad som med samutnyttjade funktioner ger ett flexibelt förslag. Till förskolan hör ett restaurangkök som ocksÄ serverar en restaurang, öppen för allmÀnheten.

Urban Outfitters - En Extensiv Marknadsplan

Som Göteborgs marknad ser ut idag erbjuder utbudet bÄde en bredd och ett djup. MÄnga butiker ligger tillgÀngliga i eller med nÀrhet till stadens centrum. DÄ det inte direkt finns en lucka i marknaden Àr det metavÀrdet och produktmixen som avgör valet av varumÀrke för konsumenten. Tanken med vÄr rapport Àr att undersöka möjligheten att expandera den redan existerande butikskedjan Urban Outfitters ocksÄ till Göteborg. Vi vill dÀrför undersöka Göteborgskonsumentens inköpsbeteende samt vilket som Àr den bÀsta lokaliseringen av en butik .

Ger gruppstorleken effekter pÄ musikundervisningen? : En jÀmförande studie av hur lÀrare och elever upplever musikundervisningens arbetsmiljö och lektionsinnehÄll i Är 7-9 i förhÄllande till gruppstorlek

Syftet med denna undersökning Àr att fÄ mer kunskap om gruppstorlekens betydelse för musikundervisningen i Är 7-9. Jag jÀmför hur lÀrare och elever upplever arbetsmiljön under lektionstimmarna i förhÄllande till gruppstorleken. Anpassar lÀrarna sin undervisning till gruppstorleken och hur upplever de möjlighet­er­na att uppnÄ lÀroplanens mÄl. Metoden för undersökningen Àr en kvalitativ intervjustudie med fyra musiklÀrare vid fyra olika grundskolor, varav tvÄ undervisar i helklass och tvÄ i halvklass samt en enkÀtunder­sök­ning med ett urval elever pÄ de berörda skolorna. Sammanlagt 188 elever svarade pÄ enkÀten.Resultatet av min studie visar att tillgÄng till och utformning av lokaler, stöd frÄn skol­ledning samt antal elever man undervisar, i minst lika stor utstrÀckning som klass­torleken pÄverkar hur lÀrarna upplever sin arbetsmiljö.

Tala för framtiden : Fem grundskollÀrares syn pÄ muntlig framstÀllning i klassrummet

Syftet med detta examensarbete var att undersöka nÄgra lÀrares syn pÄ arbetet med elevers muntliga framstÀllning, eftersom jag saknar studier som undersöker de tidiga Ärskursernas muntliga arbete. Den empiriska delen bygger pÄ semistrukturerade intervjuer med fem lÀrare verksamma i Ärskurs 1-3. De intervjuade lÀrarna har en yrkeserfarenhet mellan fem och fyrtio Är och de arbetar pÄ tre olika mellansvenska skolor.Studiens resultat visar att det finns en medvetenhet och en vilja hos de intervjuade lÀrarna att arbeta med muntlig framstÀllning i klassrummet, men om det ska bli meningsfullt krÀvs att gruppens klimat Àr tillÄtande och att eleverna upplever en trygghet i situationen. Mycket av lÀrarnas arbete den första tiden gÄr Ät till att skapa dessa förutsÀttningar, och de arbetar pÄ olika sÀtt med detta. Den största svÄrigheten med det muntliga arbetet i klassrummet Àr att momentet krÀver en engagerad publik, vilket leder till att nÄgra lÀrare anser att det var svÄrt att planera in detta i undervisningen.

NÀr sex gör ont - Undvika, uthÀrda eller prova nÄgot annat? En studie om unga kvinnor med sexuell smÀrta

Vi Àr tvÄ lÀrarstudenter pÄ Uppsala universitet som i och med detta arbete vill fÄ en ökad kunskap om hur kostundervisningen kan se ut pÄ en svensk gymnasieskolai Idrott och hÀlsa.Vi vill fÄ detta beskrivet för oss av bÄde lÀrareoch elever för att fÄ en sÄ tydlig bild som möjligt. Vi har valt att anvÀnda oss att en kvalitativ metod dÄ vi har genomfört intervjuer med bÄde lÀrare och elever för att fÄ vÄra frÄgor besvarade. LÀrarna har intervjuats en och en medan eleverna intervjuades under en gruppintervju. VÄra frÄgestÀllningar har sett ut som följande:?Hur anser gymnasielÀrarna att styrdokumenten pÄverkar deras kostundervisning??Hur beskriver lÀrarna sitt innehÄll i kostundervisningen??Hur beskriver lÀrarna att deras kostundervisning ser ut??Hur beskriver eleverna att deras kostundervisning ser ut??Hur skiljer sig eller liknar lÀrares och elevers uppfattningar om kostundervisningen?NÀr vi har bearbetat vÄr empiri har vi haft en teoretisk utgÄngspunkt för att analysera detta.

LÀrosÀtet, livskvaliteten och lukrativa lokaler ? En studie av retoriska strategier i broschyrer frÄn tvÄ svenska lÀrosÀten

I denna studie Àr syftet att undersöka de sprÄkliga strategier lÀrosÀtenanvÀnder sig av för att locka studenter.Informationsbroschyrer frÄn lÀrosÀten runtom i Sverige Àr först ochfrÀmst informativa. Forskning visar dock att konkurrens, vilket Àr ensituation svenska lÀrosÀten stÄr inför, och reklam Àr nÀrasammankopplade. Uppsatsen har en textanalytisk utgÄngspunkt somkompletteras med teorier om marknadsföring och reklam. Uppsatsenstextanalytiska verktyg anvÀnds för att undersöka bÄde retoriska ochinterpersonella strategier. För att förstÀrka analysen av dessa strategierundersöks Àven bilder i broschyrerna och till undersökningen hördessutom ett kvantitativt avsnitt.

Utformning av Framtidsmuseet i Dalarna

Rapporten redovisar utredning, skisser och det slutliga förslaget för en ombyggnation av en skollokal till ett science center.BakgrundFramtidsmuseet i Dalarna har under en lÀngre tid varit i behov av en större lokal för att kunna expandera. En lÀmplig lokal i nÀrheten av köpcentret Kupolen finns, dÄ den har anvÀnts för undervisning och inte har genomgÄtt nÄgon större förÀndring sedan den byggdes i slutet av 70-talet, behövs en omfattande exteriör och interiör ombyggnation för att passa Framtidsmuseets behov.GenomförandeLokal- och byggprogram har framtagits genom att sammanstÀlla bestÀllarens krav och ambitioner med egen införskaffad information om lÀmplig innemiljö, med tanke pÄ barns inlÀrning och gÀllande praxis för att göra byggnader tillgÀngliga och anvÀndbara för alla. Dessa har sedan omvandlats via olika skisser och utkast till ett fÀrdigt förslag pÄ ombyggnation av byggnaden till Framtidsmuseets nya lokaler.ResultatFörslaget innefattar Framtidsmuseets alla olika verksamheter, men Àven en sammanslagning med Kulturcentrum Asken inryms i förslaget. Förslaget Àr anpassat efter barns behov av att ha ett ljust och stillsamt inneklimat för att lÀttare kunna lÀra sig de kunskaper som Framtidsmuseet och Kulturcentrum Asken förmedlar. Museet har Àven utformats med tillrÀckliga passagebredder och minimala nivÄskillnader etcetera för att kunna anvÀndas till fullo av alla besökare.

<- FöregÄende sida 25 NÀsta sida ->