The EU Water Framework Directive has led that management follows the boundaries of natural catchments.The Swedish waters suffer from a nutrient overload that originates mainly from diffuse sources such as agriculture and the subcatchment of Hackstabäcken in Vallentuna Kommun, just north of Stockholm, has been chosen for this study because of its high nutrient load and because it has undergone obvious changes in land use through the years.In this study, the land use in 1902 is compared with the land use in 2011 in order to investigate if it has influenced the ability of the landscape to produce ecosystem services related to nutrient removal. These services will continue to be produced as long as the system is stable and resilient, but when landuse changes and manure from horses increases it will lead to disturbances that can convert a system from one regime in to a completely different one. That will result in loss, or degradation, of ecosystem services such as denitrification, phosphor sedimentation and adsorption, vegetation uptake and infiltration.The results of this study are based upon area calculations of landuse from old maps from 1902 and 2011. Through these maps it becomes clear that the forests in Hackstabäcken, has increased with 170 ha together with an urbanization of 311 ha, at the same time as wetlands and arable land has diminished and lakes has suffered from reductions. Wetlands have been reduced with 76 ha and the ones remaining are of insufficient quality from a nutrient removal perspective.Data from 1902 and 2011 regarding number of horses and bovines indicated a decrease in bovines and an increase in horses.

Arktis är den plats där den globala uppvärmningen är som mest märkbar på hela jorden (Arktiska rådet). Därför är Arktis ett intressant område att studera ur klimatsynpunkt. Enligt Gore (2006) så kan en ökning av jordens medeltemperatur på 1,5 °C leda till att de ekvatoriala områdena får en temperaturökning på 0,5 °C medan temperaturen vid Arktis kan stiga med hela 6 °C. De senaste 30 åren har medeltemperaturen vid Arktis stigit med drygt en grad per decennium (Anisimov, 2007) medan den globala medeltemperaturen för samma period endast stigit med ca 0.15 grader per decennium.Arktis tros ha varit isfritt under en värmeperiod för ca 6000 ? 8500 år sedan (Founder, 2011) men det som är unikt med den aktuella situationen är att avsmältningen går så snabbt.

Svensk skola har varit föremål för kritik under en lång följd av år. Mycket har handlat om dåliga kunskapsresultat, betygsinflation och bristande likvärdighet vid betygsättning. När gymnasiereformen 2011 sjösattes var det med syftet att komma till rätta med framförallt dessa problem. Tydligt formulerade kunskapskrav skulle öka likvärdigheten och en ny betygsskala, med fler steg skulle motivera till flitigare studier och i kombination med de tydligare kunskapskraven skulle den också stävja betygsinflationen. Syftet med den här studien är att undersöka om det blev svårare att nå högsta betygsnivån och om betygsinflationen kan tänkas hejdas, men också om det fick andra följder för undervisningen.

Studiens syfte var att studera hur ingången till socialtjänstens arbete med vuxna kan se ut i en svensk kommun samt hur karaktäristiska, så som ålder, kön och ansöknings- eller anmälningsorsak, hos ärenden och målgruppen förändras över tid.Metoden som användes var kvantitativ, en så kallad fallstudie, och materialet som studien grundades på är data insamlad vid socialtjänstens vuxenenhet i Umeå. Dessa bestod av utskrivna Excel-ark som fyllts i av enhetschefen för hand och materialet täcker två tolvmånadersperioder (juli 2006 - juli 2007, juli 2010 - juni 2011).Resultatet visade att den vanligaste ålderskategorin för båda perioderna är 21-25 år med en medelålder för kvinnor på 39 år och män 37,5 år den första perioden (2006/2007). För den senare perioden (2010/2011) var medelåldern 39,5 för kvinnor och 38,6 för män. Männen utgjorde en större del av klientgruppen båda perioderna, och den vanligaste förekommande aktualiseringsorsaken för båda könen och perioderna var alkohol (lika vanligt förekommande som narkotika för män 2006/2007). Ärenden blev i hög utsträckning fördelade till ansvarig socialsekreterare samma vecka som ärendet inkommit till enheten.

Studiens syfte var att undersöka vilket ämnesinnehåll lärare inom ämnet Idrott och hälsa använde sig av för att uppnå det riktlinjer Läroplan, ämnesplan och gymnasiegemensamma ämnen 2011 (2011) samt Läroplan för de frivilliga skolformerna (1994) kräver att skolans utbildning och ämnets undervisning ska uppnå. För att söka kunskap kring detta intervjuades sex verksamma lärare inom ämnet Idrott och hälsa. Det kvalitativa intervjuerna var individuella och ägde rum vid sex olika tillfällen. Av resultatet framkom det att friluftsaktiviteter och idrottsaktiviteter med boll var det vanligast förekommande aktiviteterna inom ämnet. Undersökningen visade att det fanns aktiviteter som undervisningen bestog mer av och några lärare kunde vid olika tillfällen ange en aktivitets syfte.

Syftet med denna undersökning är att söka efter likheter och skillnader mellan kursplanen i svenska från år 2000 och kursplanen som ska implementeras i undervisningen från och med hösten 2011. Ett par av mina frågeställningar är på vilket sätt den gamla och den nya kursplanen skiljer sig åt samt på vilket sätt den nya kursplanen skapar ökad tydlighet. Jag har utfört en innehållsanalys av den nya kursplanen i svenska i jämförelse med kursplanen från år 2000, intervjuat fyra lärare på högstadiet samt lämnat ut enkäter till totalt 31 elever.     Enligt innehållsanalysen skiljer sig kursplanerna åt gällande meningslängd, att rubrikerna är annorlunda samt att bedömningsunderlaget är mer detaljerat än innan.Lärarna i min undersökning anser att kursplanerna är ganska lika, att de skiljer sig åt gällande uttryck och formuleringar men att båda är målrelaterade och tydliga. De tyckte dock att kursplanen från år 2000:s betygssystem är missvisande och att 2011:s kunskapskrav inte är specificerade nog för varje årskurs. Huvuddelen av eleverna i min undersökning anser att svenska är viktigt och att grammatik är det viktigaste innehållet i ämnet..

Forming teacher teams is currently the standard way of organizing teachers in Swedish Compulsory Schools. This is the result of a process that started in the 1970s.Traditionally the culture of teaching has been one of isolation. Once the door to the classroom is shut, what happens behind the door is up to the teacher to decide. Over the past thirty years a lot of time has been dedicated to making fundamental changes in the way teachers interact with their colleagues. Today the idea of teachers forming teams is generally accepted but still the core of a Swedish teacher?s job is that of a lone worker.

Denna studie söker att inventera och identifiera bilder eller framställningar rörande Katolska kyrkan i skolbokslitteratur mellan 1840-2011. Behovet av en sådan inventering har funnits länge och genom denna studie tas en första ansats till att fylla en kunskapslucka om hur skolbokslitteraturen har framställt och hur den framställer Katolska kyrkan. Den metod som har används i denna studie är den tankestruktur klargörande kvalitativa textmetodiken som är en underkategori av en bredare innehållslig idéanalys och resultatet har påvisat att den undersökta skolbokslitteraturen genom åren har framställt Kyrkan som en antagonist gentemot frihet i form av religionsutövning i den äldre litteraturen och gentemot moralisk konsensus i modernare skolbokslitteratur..

SammanfattningUppsatsen behandlar EU-stadgans tillämplighet på det svenska dubbelförfarandet, påförande av skattetillägg och utdömande av straffrättsliga påföljder vid oriktig uppgift. Framställningen baseras på gällande lagtext vid 1 december 2011, men hänsyn har även tagits till lagförslaget avseende den nya skatteförfarandelagen, SFL, som avses träda i kraft den 1 januari 2012.  Besvarandet av syftet sker ur ett svenskt perspektiv med beaktande av rättssäkerheten för den enskilde. Det klargörs att EU-stadgans ställning innebär att den skall ha företräde framför motstridig nationell rätt. Vidare kan kravet på klart stöd som HD har uppställt för att underkänna det svenska dubbelförfarandet med stöd av Europakonventionen, inte upprätthållas vid EU-stadgans tillämpning. Ett sådant krav skulle strida mot rättssäkerhetskravet på en bestämd rättskällehierarki, och därmed inte tillförsäkra den enskildes rättssäkerhet.

Syfte: Syftet med studien är att kartlägga interaktionen mellan elever med autismspektrumtillstånd (AST) utan utvecklingsstörning och elever utan AST i skolan. Ett annat syfte är att utreda den pedagogiska planeringen med avseende på samspelet mellan eleverna. Detta är intressant med anledning av den nya skollagen som kom 2011 då elever med autism utan utvecklingsstörning skulle ha sin skolgång i grundskolan. Tidigare räckte diagnosen autism för att eleverna skulle placeras i grundsärskolan.Teori: Studien grundar sig på symbolisk interaktionism. Denna teori grundar sig på att det är gruppen som utgör grunden för människors handlande.

Suveränitetsbegreppet förändras. I en tid då mänskliga rättigheter viktas upp i relation till staters rättigheter omdefinieras suveränitet till förmån för mänsklig säkerhet. Det globala åtagandet till Responsibility to Protect visar på en ny förståelse av suveränitet hos stater. Detta har potential att lösa interventionsdilemmat, det vill säga den oförenlighet som uppstår mellan begreppen statssuveränitet och humanitär intervention. Auktoriseringen av den humanitära interventionen i Libyen 2011 kan ses som ett indicium på att en sådan suveränitetssyn fått praktiska effekter, även i stater med en traditionellt statsmoraliserande hållning; Kina och Ryssland.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen i Kulturvård, Bygghantverk, 27 hp, 2011.

Uppsatsen behandlar grannspråken i svenskundervisningen. Studiens huvudsyfte var att undersöka gymnasielärares inställning till grannspråk. Ett av delsyftena var att undersöka vilken plats grannspråksundervisning hade i de senaste två läroplanerna samt om förändring skett i och med den nu gällande läroplanen Lgy 2011. Ett andra delsyfte var att ta reda på hur Skolverket motiverade att grannspråken inte fanns med under det centrala innehållet (anvisningar om kursinnehåll) i kursen Svenska 1. Metoden som användes var kvalitativ och materialet inskaffades genom intervjuer med fem lärare samt genom närläsning och jämförelse mellan kursplanerna.Resultatet visade att det i den nya läroplanen Lgy 2011 ges lite större plats åt grannspråken och att innehållsformuleringarna blivit tydligare.

Based on the concept of rhetorical situation, the purpose of this study is to compare and describe the three Socialist leader's May Day speech from the years 1954, 1978 and 2011. The results of the analysis showed that there is a big difference in how the leaders chooses to appeal to the rhetorical audience. Erlander, 1954, never appealed directly to his audience which Palme, 1978, did both initially as repeatedly throughout his speech. Juholt, 2011, has a personal and frequent appeal which is repeated throughout his speech, which is interpreted as a sign of the intimization of the public language. It proved difficult to discuss the Socialist rhetoric as one unified form.

Titel: Utvecklingen av politisk kommunikation på TwitterFörfattare: Viktoria Hansson och Ellen KarlssonUppdragsgivare: JMGKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet.Termin: Vårterminen 2014Handledare: Nicklas HåkanssonSidantal: 44, inklusive bilagor.Syfte: Syftet med denna studie är att systematiskt analysera utvecklingen av politiska partiers kommunikation på Twitter.Metod: Kvantitativ innehållsanalysMaterial: Tweets från 2011.06.18-2011.07.02, 2012.06.16-2012.06-30 och 2013.06.15-2013.06.29Huvudresultat: Våra resultat visar en positiv utveckling hos de analysobjekten för Kristdemokraternas och Socialdemokraternas politiska kommunikation på Twitter. År 2013 var den politiska kommunikationen mest frekvent och likaså responsen från följare. Undersökningsresultaten visar även att båda objektanalyserna för vartdera partiet använder Twitter som en kommunikationsplattform med tvåvägskommunikation, således kan vi se utformningen av en ny form av valstuga på Twitter. Resultaten visar även på att personifiering ökat inom den politiska kommunikationen på Twitter, samt att en jämn fördelning av personliga tweets och med politiska tweets ger bäst respons från följare..