Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka Àmnesdidaktiken bakom retorik och praktik vid undervisning av mÄngkulturella barngrupper i grundskolan. FrÄgorna vi stÀllde till pedagogerna var de Àmnesdidaktiska frÄgorna Vad?, Hur? och Varför? de utformar sin undervisning som de gör, samt hur det tar sig uttryck vid den praktiska undervisningen av flersprÄkiga barngrupper. Den empiriska undersökningen genomfördes pÄ tvÄ mÄngkulturella skolor med olika pedagogiska inriktningar. Det empiriska materialet Àr insamlat genom observationer och intervjuer under tvÄ dagar pÄ varje skola.

MÄnga Àr de forskare som har Àgnat sig Ät problem med kulturmöten. Det har skrivits ett antal avhandlingar i Àmnet kulturmöten i skolan idag. FrÀmst har dÄ invandrarnas kultur och religion kartlagts. Vad den svenska skolan gör för att bemöta t.ex. en muslimsk eller hinduisk elev, med deras respektive önskningar och behov, pÄ bÀsta sÀtt.

Syftet med studien Àr att ge ökad förstÄelse för hur pedagoger arbetar med elevernas koncentration i klassrummet. Vilka metoder anvÀnder de sig av, planerar de sin dagliga verksamhet med hÀnsyn till koncentrationsnivÄn hos eleverna, vilka svÄrigheter och utmaningar upplever de med koncentrationsarbetet. I bakgrunden presenteras det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande, med anknytning till elevers koncentration i undervisningen. DÀr presenteras ocksÄ hjÀrnans funktion vid koncentrationsarbete och vad forskningen upptÀckt om sambandet mellan koncentration och fysisk rörelse. Ett avsnitt tar upp hur skolan har sett pÄ koncentration genom tiderna och hur lÀrarens arbete med elevkoncentration har vuxit fram i skolan.

Syftet med detta arbete Ă€r att undersöka samtalet om sexuella handlingar mellan mĂ€n i muslimska traditioner och försöka se vad dessa handlingar betyder, socialt, religiöst och kulturellt, samt var de stĂ„r i relation till allmĂ€nna normativa vĂ€rderingar som grundar sig i familjeliv och andra sociala konstruktioner.Ambitionen Ă€r att jĂ€mföra kristen borgerlig kultur som ligger till grund för Foucault's resonemang om makt och sexualitet med muslimsk religiö's kultur. Kan man hitta kopplingar mellan kulturella yttringar, religiositet och dessa sexuella handlingar? Är dessa sexuella beteenden bundna till en vis's kultur? Och vad Ă€r det dĂ„ i kulturen som bidrar till dessa uppfattningar om sexuella uttryck och handlingar. Finn's det sociala mönster i form av patriarkala strukturer som pĂ„verkar dessa handlingar's uttryck och pĂ„verkar i sĂ„fall de patriarkala mönstren till att sexualitet mellan mĂ€n blir till ett maktuttryck?(utdrag ur uppsatsen's "Syfte och frĂ„gestĂ€llning").

Syftet med detta arbete har varit att belysa kriminellas syn pÄ den egna skoltiden. Genom intervjuer har jag velat fÄ fram vad de intagna sjÀlva sÀger om sin skoltid för att kunna se vilka faktorer i skolan som kan ha pÄverkat den framtida, kriminella banan. Intervjuer har gjorts dÀr fyra intagna sjÀlva har svarat pÄ frÄgor om den egna skoltiden. Litteraturstudier och forskningsrapporter har anvÀnts för att jag ska kunna finna gemensamma pÄverkansfaktorer. Resultatet visar att skolk Àr en av de faktorer som finns med i mÄnga kriminellas bakgrund.

Enligt lÀroplanen, Lgr 11, ska eleverna ges möjlighet att arbeta Àmnesövergripande, dock anges inte hur eller i vilken utstrÀckning. Syftet med vÄr studie har varit att undersöka om och, i sÄ fall, i vilken utstrÀckning Àmnesövergripande arbete anvÀnds i Ärskurs 4 - 6. Vi efterstrÀvade Àven att ta reda pÄ hur lÀrare definierar Àmnesövergripande arbete.Vi Àmnade Àven studera om lÀrandeteorierna Àr av relevans för hur och om lÀrare vÀljer att anvÀnda Àmnesövergripande arbete i sin undervisning. Relevant litteratur som belyser för- respektive nackdelar med Àmnesövergripande undervisning kopplades till vÄr empiriska undersökning. I vÄrt empiriska material ligger fokus pÄ semistrukturerade kvalitativa intervjuer med lÀrare i Ärskurs 4 - 6 samt observationer vid undervisning i lÀrarnas klassrum.

Syftet med vÄr undersökning var att beskriva om elevernas förstÄelse och kunskap i det naturvetenskapliga Àmnet rymden i lÀgre Är förÀndrades genom vÄr undervisning. Undersökningen genomfördes pÄ en grundskola i Kiruna Kommun. Undersökningsgruppen bestod av sex elever, tre pojkar respektive tre flickor. För att kunna studera detta anvÀnde vi oss av intervjuer före och efter arbetet. Resultatet visade att eleverna hade fÄtt en förÀndrad förstÄelse och kunskap om rymden, speciellt om solsystemet, planeter, kometer, meteorer och vÄr galax.

Föreliggande studie syftar till att undersöka hur skolbibliotekarier medverkar i och upplever undervisningen i informationssökning för elever i grundskolans tidigare Är, samt samarbetet mellan skolbibliotekarie och lÀrare vad gÀller ovannÀmnda omrÄde. Studiens frÄgestÀllningar belyses med hjÀlp av teoretiska begrepp knutna till det sociokulturella perspektivet och riktar uppmÀrksamheten mot hur anvÀndandet av sprÄkliga och fysiska artefakter i förhÄllande till lÀrprocessen upplevs och förstÄs i olika sociala praktiker.Den metod som anvÀnts Àr kvalitativa samtalsintervjuer som har genomförts pÄ fyra olika skolor med fem medverkande skolbibliotekarier samt en skolbibliotekskonsulent. Intervjuernas lÀngd varierade mellan 30-60 minuter och samtliga har dokumenterats med hjÀlp av ljudinspelningar.Resultatet visar att skolbibliotekariernas upplevelser av undervisning i informationssökning Àr beroende av de förvÀntningar, eller brist pÄ förvÀntningar som finns i omgivningen. Samarbetet mellan skolbibliotekarie och lÀrare pÄverkas av omgivningens attityder till skolbibliotekets roll pÄ skolan. InstÀllningen till skolbibliotekets roll pÄverkar ocksÄ de resurser som tilldelas skolbiblioteket i form av exempelvis tid och personal och pÄ sÄ vis Àven vilka förutsÀttningar som finns för undervisning i informationssökning.

Syftet med mitt arbete Àr att ta reda pÄ hur engelskundervisningen bedrivs i den svenska skolan, speciellt den riktad mot elever med invandrarbakgrund. Jag vill dels veta vilka sÀrskilda behov dessa elever har, och dels om det faktiskt finns nÄgon skillnad mellan undervisning riktad mot elever med invandrar bakgrund jÀmfört med den riktad till övervÀgande svenska elever. För att fÄ reda pÄ detta har jag djupintervjuat fem lÀrare som alla arbetar pÄ olika stadium inom den svenska skolan.I mitt litteraturavsnitt gÄr jag dels igenom styrdokumenten för att veta vilka riktlinjer lÀrare mÄste arbeta efter, men jag gÄr ocksÄ igenom statistik över studieresultat samt vad som pÄgÄr i den aktuella debatten. Resultatet av min undersökning visar pÄ att behoven verkar skilja sig en del mellan elever med invandrarbakgrund och svenskfödda elever, men de flesta problem i klassrummet uppfattas av lÀrarna som jag intervjuat som sociala mer Àn pedagogiska. Respondenterna uttrycker ett behov av mer tid och mer hjÀlp speciellt till elever som har svag svenska. Undervisningen skiljer sig inte mycket frÄn den som riktas till klasser med övervÀgande elever med svensk bakgrund, och nÀr den skiljer sig handlar det oftast om nivÄgrupperingar mellan hög- och lÄgpresterande elever. Metodiken handlar frÀmst om de riktlinjer om individualsiering som finns i styrdokumenten..

Resultatet visar att det finns en bred syn pÄ hÀlsobegreppet och mÄnga olika sÀtt för att arbeta hÀlsofrÀmjande. En specialpedagog kan ha en viktig roll vid förankringen och utvecklandet av arbetet. Det finns en tro pÄ att det hÀlsofrÀmjande arbetet i skolan gynnar lÀrandet. Skolan har möjlighet att genom att bedriva ett hÀlsofrÀmjande arbete gynna elevernas hÀlsa Àven utanför skolan..

Syftet var att ta reda pÄ hur sju unga vuxna personer med diagnosticerad dyslexi/specifika lÀs- och skrivsvÄrigheter upplevde de tekniska hjÀlpmedel som de anvÀnde under sin skoltid. En kvalitativ undersökning med samtalsintervjuer gjordes utifrÄn ett sociokulturellt och relationellt perspektiv. Personerna som blev intervjuade fick beskriva vilka program de anvÀnt och berÀtta hur de upplevde datorstöd och tekniska hjÀlpmedel. DÀrefter fick de beskriva vad de anser hade hjÀlpt dem bÀst i deras lÀsning och skrivning. Resultatet visade att informanternas socioekonomiska bakgrund speglade tidpunkten för deras diagnosticering.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om och i sÄdant fall hur fyra lÀrare anvÀnder sig av Gardners lÀrteori i undervisningen pÄ tvÄ skolor. Skolan A Àr en profilskola som enligt hemsidan och rektorn medvetet arbetar efter psykologen Howard Gardners teorier om de nio intelligenserna, det vill sÀga olika typer av kognitiva förmÄgor.Skola B arbetar inte aktivt efter Gardners teorier. I studien undersöks hur undervisning och klassrumsmiljö anpassats till de nio förmÄgorna under fyra matematiklektioner. För att fÄ svar pÄ studiens frÄgestÀllningar anvÀndes intervjuer och observationer. Studiens huvudresultat blev att skola A inte arbetade efter Howard Gardners teorier vilket ledde till att resultatet istÀllet baseras pÄ tvÄ skolor med likvÀrdig profil.

MÄnga skolor och kommuner har pÄ frivilligt initiativ, utan krav frÄn staten eller lÀroplaner, infört ett Àmne pÄ skolschemat som de kallar för livskunskap. En del tycker dock att begreppet livskunskap Àr ett alltför vagt begrepp och att de frÄgor som i tanken dyker upp vid omnÀmnande av begreppet egentligen bör ingÄ i all skolundervisning och inte lyftas ut som ett enskilt Àmne. Ett traditionellt tÀnkande inom skolans syn pÄ undervisning Àr att faktakunskaper anses viktigare Àn till exempel social kompetens. MÄnga skolor har kanske nÄgon temadag under en termin dÀr man tar upp mÀnskliga rÀttigheter och andra viktiga vÀrdegrundsfrÄgor, men under resten av terminen finns inte utrymme för att följa upp frÄgestÀllningarna. Kan det finnas en vinst med att lÀra elever om empati, om samarbete och att respektera varandra, och att öva upp sin förmÄga till en god social kompetens? MÀnskliga rÀttigheter och respekt Àr ett stÀndigt nÀrvarande och aktuellt Àmne som Äterfinns i lÀroplanen - Lpo 94, i vÀrdegrunden, och i barnkonventionen.

AnvÀndning av datorer och Informations- och kommunikationsteknologier (IKT) har förÀndrat mÀnniskors sÀtt att kommunicera och utbyta information i mÄnga omrÄden. Utbildningssektor Àr en av sektorer dÀr IKT spelar en stor roll. Under de senaste Ären införde utbildningssektorn mÄnga nya teknologier för att stödja undervisnings- och inlÀrningsmetoder. Synen pÄ undervisning och lÀrande förÀndrades radikalt med hjÀlp av IKT. Tidigare forskning pÄpekar att IKT utvecklar studerandes olika förmÄgor, bland annat inlÀrning ökas.

I den h?r uppsatsen presenteras en kartl?ggning av vilka teser som drivs i debatten om hur och om AI kan anv?ndas i skolan och undervisningen, och vilken typ av argument som anv?nts f?r att underbygga dessa teser. Det analyserade materialet urg?rs av sex artiklar h?mtade fr?n facktidningen Vi L?rares webbsida, vilarare.se, och behandlar alla ?mnet? AI som en del av undervisningen? p? olika s?tt. Analysen utg?r fr?n de retoriska dimensionerna logos, ethos och pathos, vilka premisser som g?r att identifiera samt huruvida de argument som anv?nds utg?rs av sak- eller v?rdeargument.