Vi har i detta examensarbete genom en enkÀt undersökt vilka undervisningsmetoder som förekommer pÄ gymnasiet i kurs A i matematik pÄ 10 skolor i Malmö och Lund. Resultatet visar att den traditionella metoden med genomgÄng vid tavlan följt av lösning av uppgifter i lÀroboken dominerar helt med 75 % av totala tiden. Andra arbetsformer som arbete i grupp och laborativt arbete anvÀnds i liten utstrÀckning. Enligt matematikdelegationens rapport Àr det önskvÀrt att förÀndra dagens situation och det finns Àven en sÄdan vilja inom lÀrarkÄren. Ett stort hinder Àr tidsbrist.

Uppsatsen handlar om ett undervisningsförsök dÀr en klass i Ärskurs sex har blivit indelad i tvÄ grupper. Vi bedriver under tre lektioner, i varje grupp, tvÄ olika typer av undervisning, dÀr grupp 1 fÄr undervisning genom att lyssna, lÀsa, skriva och rita och grupp 2 fÄr undervisning genom att sjunga, göra rörelser, dramatisera och arbeta med lera. Undervisningen följs sedan upp med tvÄ kunskapstest med tvÄ veckors mellanrum för att mÀta barnens kunskaper i bÄda grupperna. VÄrt syfte med uppsatsen Àr att diskutera olika arbetsmetoder i skolan. FrÄgestÀllningarna vi kommer att svara pÄ Àr vilka erfarenheter som gynnar barnens skapande och fantasi, om barnens lÀrande pÄverkas av sÄng, hur barnens lÀrande pÄverkas av att fÄ arbeta med kropp och hÀnder och hur barnens minne pÄverkas av lekfullt lÀrande.

För mÄnga elever, sÀrskilt bland dem med svenska som andrasprÄk och dem frÄn studieovana hem, Àr gapet stort mellan det sprÄk de anvÀnder till vardags och det abstrakta, Àmnesspecifika sprÄk de möter i skolan. SprÄkets svÄrighetsgrad ökar dessutom ju högre upp i Ärskurserna eleverna kommer. Skolverket rekommenderar en sprÄk- och kunskapsutvecklande undervisning för att stödja elever i att lÀra ÀmnesinnehÄll och sprÄk parallellt, vilket gagnar alla elever, men sÀrskilt de grupper som nÀmndes ovan. Under senare Är har svenska elevers resultat försÀmrats i internationella mÀtningar. Det heterogena klassrum lÀraren möter i Sverige idag stÀller krav pÄ undervisningen som lÀrare mÄnga gÄnger inte har beredskap för att möta.

SyfteAvsikten med studien var att beskriva synen pÄ verksamhetsförlagt lÀrande utifrÄn ett lÀrar- och elevperspektiv, samt undersöka aktörernas upplevelser kring sprÄkinlÀrningen som sker i samverkan mellan VFL och formellt lÀrande i form av den schemalagda undervisningen i SFI-skolan. Studien har Àven lyft fram faktorer som pÄverkar lÀrandet pÄ en praktikplats och elevernas möjlighet att inom verksamhetsförlagt lÀrande tillÀgna sig ett funktionellt sprÄk som de behöver för att klara sig i samhÀllet.MetodJag anvÀnde mig av en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer med tvÄ SFI-lÀrare och tvÄ SFI-elever som varvar studier i skolan med verksamhetsförlagt lÀrande pÄ en praktikplats. FrÄgestÀllningar har behandlats med fokus pÄ VFL kopplat till studiens teoretiska ram, centrala begrepp och forskning om informellt lÀrande.Resultat Studien visar att aktörerna Àr eniga om att verksamhetsförlagt lÀrande i samverkan med studier i skolan gynnar sprÄkutvecklingen hos SFI-elever. VFL skapar sÄvÀl möjlighet till sprÄkanvÀndning i form av samtal och interaktion i autentisk miljö, som möjlighet till tillÀgnande av ett funktionellt sprÄk.Meningsfulla praktikuppgifter, elevens engagemang och samarbete mellan skolan och praktikplatser bl.a. avgör dock hur VFL-eleven lyckas med sin inlÀrning.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att belysa modersmÄlslÀrares uppfattningar om hur tvÄ skolors sÀtt att organisera modersmÄlsundervisning pÄverkar elevers möjligheter att nÄ kursmÄlen i modersmÄl samt elevers motivation att lÀra sig det egna sprÄket och kulturen och hur detta avspeglar sig i sjÀlvbilden och identiteten. Undersökningen genomfördes genom att jag intervjuade sex modersmÄlslÀrare pÄ tvÄ kommunala grundskolor. Den ena skolan, skola A, har valt att bedriva modersmÄlsundervisningen efter ordinarie skoltid, utanför timplanen och den andra skolan, skola B, har valt att integrera modersmÄlsundervisningen inom ramen för skolans ordinarie timplan, i form av tvÄsprÄkiga klasser. Resultatet av undersökningen visar pÄ att modersmÄlslÀrarna pÄ skola A finner det vara svÄrt att nÄ alla kursmÄlen med skola A:s nuvarande organisationsform. ModersmÄlslÀrarna pÄ skola B anser att den tvÄsprÄkiga undervisningsformen bidrar till en positiv mÄluppfyllnad för eleverna. ModersmÄlslÀrarna pÄ skola A menar modersmÄlsundervisning utanför timplanen medför vissa negativa effekter pÄ elevernas motivation att lÀra sig sprÄket och kulturen, medan modersmÄlslÀrarna pÄ skola B upplever att eleverna pÄverkas positivt i sin drivkraft att lÀra sig sprÄket och kulturen.

Resurser och bristen pÄ resurser Àr ett ofta omtalat Àmne nÀr det gÀller skolan och dess verksamhet. FrÄgan Àr om vi alltid tar tillvara pÄ de resurser som redan finns inom skolan, exempelvis eleven. Jag har i detta arbete stÀllt mig frÄgan om gymnasieeleven kan verka som resurs i skolans verksamhet och undervisning och hur elever, lÀrare och litteratur ser pÄ eleven som resurs. Jag har Àven undersökt om forumteater Àr en lÀmplig metod för elevmedverkan i skolan. Undersökningen baseras pÄ litteratur samt en kvantitativ enkÀtundersökning bland elever och lÀrare.

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka om och hur lÀrare undervisar i lÀsförstÄelse. Vi vill fÄ en uppfattning om hur undervisningen i lÀsförstÄelse kan gestalta sig i skolÄr 3 och 4. Vidare Àmnade vi skapa oss en uppfattning om hur lÀrarna tÀnker kring de ökade kraven pÄ en strukturerad undervisning som följer med den nya lÀroplanen, Lgr 11. Undersökningen Àr kvalitativ och omfattar sex klasslÀrare. Vi anvÀnde oss av samtalsintervjuer och observationer som metod.Resultaten visar att lÀrarna i sin undervisning anvÀnder flera lÀsförstÄelsestrategier men att detta inte sker genom en medveten undervisning i och om lÀsförstÄelsestrategier vilket forskningen föresprÄkar.

Att matematikundervisningen har försÀmrats under senare Är i Sverige visar bÄde nationella och internationella studier pÄ. Orsakerna till försÀmringen anses vara mÄnga, bland annat besparingar i skolan och att elever har svÄrt att finna mening med matematiken.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur matematiken och matematikundervisningen uppfattas av eleverna i Äk 9 pÄ Kunskapsskolan i Ystad. Syftet Àr ocksÄ att studera faktorer som anses stimulera elevernas lust att lÀra: lÀrarna, eleverna, undervisningen, mÄlen i matematiken och lÀromedel.Jag valde att göra en enkÀtundersökning bland Äk 9 eleverna pÄ Kunskapsskolan i Ystad dÀr nivÄgrupperad undervisning sker i matematiken. Totalt deltog 54 elever i undersökningen. EnkÀtundersökningen innehöll nÄgra pÄstÄenden om skolan i stort, medan flertalet riktades mot matematikundervisningen.

Att vi ska arbeta med entreprenörskap i skolan Àr förankrat Ànda upp i riksdagen. Men varför dÄ frÄgar sig mÄnga lÀrare. Syftet med detta examensarbete var att försöka ta reda pÄ om och hur lÀrare arbetar med entreprenörskap i skolan. Entreprenörskaps pedagogik i skolan kan fÄ dagens gymnasieelever att se positivt pÄ sin framtid genom att pÄ ett ansvarsfullt sÀtt ta hand om sin utbildningstid och dÀrigenom tillgodose sig kunskaperna och erfarenheten och genom detta se vinstsyftet av gymnasietiden för att kunna bilda egna nÀtverk för framtiden. NÄgra av de frÄgor som vi stÀllde oss var: Hinner du som lÀrare med att ta tillvara pÄ elevens talang, fallenhet eller specifika intressen i arbetet med att nÄ kursmÄlen? Har du som lÀrare insyn och förstÄelse i kurser utöver dina egna i programmet? Samverkar du med andra pedagoger i arbetet med att nÄ programmÄlen? Tycker du att skolan ska arbeta med entreprenörskap? Slutsatsen av vÄrt arbete Àr att de flesta lÀrare arbetar med entreprenörskap i skolan men en stor del av lÀrarna vet inte vad entreprenörskap innebÀr eller stÄr för..

Undervisning i lÀsförstÄelse Àr i flera avseenden av stor betydelse och forskning har genomförts i syfte att undersöka vad som behöver ingÄ i undervisning. Syftet med denna litteraturstudie Àr att utveckla kunskap om hur undervisning kan utformas för att stÀrka elevers lÀsförstÄelse genom samspel och samtal. Den litteratur som behandlas i arbetet beskriver dels lÀsförstÄelse ur ett allmÀnt perspektiv och dels ur ett vetenskapligt perspektiv. I resultatet besvaras följande frÄgestÀllningar: Vilka delar Àr centrala i nÄgra utvalda arbetssÀtt, hur anvÀnds de i undervisning och vad Àr effekten av dem? Vad har samtalet för betydelse i arbetssÀtten? Vad finns det för likheter och skillnader mellan arbetssÀtten? LÀsförstÄelsestrategier, frÄgor, samtal och lÀrarens uppdrag att utforma undervisning och stötta elever har visat sig vara centrala delar i de arbetssÀtt som beskrivs.

Arbetets syfte Àr att undersöka hur olika lÀrare arbetar kring svenska som andrasprÄks undervisningen och integrationen av de elever som lÀser svenska som andrasprÄk. Arbetet Àr relevant dÄ det pÄ de flesta skolor finns elever i behov av att lÀsa svenska som andrasprÄk. Undersökningen gjordes med intervjuer som vald metod. Analysen av de svar som lÀrarna gav jÀmfördes med varandra i resultatet. Resultatet visade att samtliga lÀrare hade mycket lika tankar kring svenska som andrasprÄksundervisningen och integreringen av eleverna.

I detta arbete undersöks fem lÀrares uppfattningar om Äldersintegrerad undervisning vad gÀller eventuella för/nackdelar. Deras uppfattningar stÀlls i relation till bearbetad litteratur. Aspekterna som har undersökts Àr organisationen kring arbetssÀttet, inlÀrning, socialutveckling, elever med inlÀrningssvÄrigheter samt lÀrarnas arbets situation. Undersökningen Àr genomförd i öppen intervjuform. Resultatet visar att lÀrarnas uppfattningar om Äldersintergreringen varierar mycket beroende pÄ hur skolorna organiserar arbetssÀttet.

Uppsatsens syfte Àr att göra en jÀmförande undersökning om vilka likheter och skillnader det finns i bokstavsinlÀrningen mellan kommunala skolor, Montessoriskolor och Waldorfskolor. Vi anvÀnder oss av en kvalitativ undersökningsmetod, intervjuer, för att ta reda pÄ hur verksamma pedagoger arbetar med bokstavsinlÀrningen pÄ de olika skolorna. VÄr studie visar att skolorna arbetar pÄ olika sÀtt nÀr det gÀller bokstavsinlÀrningen. Waldorfpedagogerna och Montessoripedagogerna har en tydlig pedagogik som de följer medan de pedagoger som arbetar pÄ kommunal skola har olika sÀtt att bedriva sin undervisning. Skillnaderna Àr framför allt materialet som anvÀnds och tiden som lÀggs pÄ bokstavsinlÀrningen.

Sammanfattning Titel: Hur uppfattas image i olika kulturer? Problemformulering:Det första steget i vÄr problemundersökning Àr att studera vilken image BabyBjörn vill föra ut pÄ de olika nationella marknaderna och vilka tankar som ligger bakom den eller de images man för ut. DÀrefter stÀlls följande frÄgestÀllning: Hur inverkar kultur pÄ image och uppfattas imagen olika i den svenska respektive franska kulturen? Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att studera hur ett företags image kan te sig pÄ en internationell marknad samt att se hur köpbeteendet skiljer sig tvÄ lÀnder emellan. Undersökningen strÀvar efter att förstÄ hur internationellt imageskapande kan utvecklas och hur image uppfattas av konsumenter frÄn olika kulturer och om de olika kulturerna, till vilket företaget vÀnder sig, pÄverkar uppfattningen av företagets image.

Under vÄr lÀrarutbildning har matematiksamtal behandlats. Syftet med detta arbete blev dÀrför att ta reda pÄ om lÀrare i skolÄr 6 anvÀnder sig av matematiksamtal i sin undervisning och i sÄ fall hur. VÄr definition av matematiksamtal Àr att det ska vara en dialog, dels mellan lÀrare och elever, dels elever emellan och att bÄda parter fÄr göra sin röst hörd utan att bli avbrutna. Vi anser Àven att fokus ligger pÄ att diskutera och resonera matematik och inte enbart hitta det rÀtta svaret pÄ en uppgift. Eleverna ska inte vara rÀdda för att sÀga hur de har tÀnkt trots att lösningen eller svaret kan vara fel.