Denna diskursanalys har sin bakgrund i min frustration över att inte förstÄ anvÀndandet av ordet kulturarv i skolans styrdokument och i andra texter och medier. Syftet med arbetet Àr att bidra till diskussionen om kulturarv i lÀro- och kursplaner samt i skolundervisningen, speciellt i bildÀmnet. I uppsatsen diskuteras anvÀndningen av ordet/begreppet kulturarv i skolans styrdokument frÄn 1969 och framÄt, hur ett antal mÀnniskor inom skolvÀrlden anvÀnder begreppet samt hur dessa mÀnniskor menar att lÀroplansformuleringarna om kulturarv bör Äterspeglas i bildundervisningen. Det empiriska materialet bestÄr förutom styrdokumenten av transkriptioner av intervjuer, texter frÄn kommunala hemsidor och RiksantikvarieÀmbetets hemsida.I resultatet syns en diskursiv kamp mellan begreppen kultur och kulturarv. Kulturarv tycks anvÀndas synonymt med kultur, och det framgÄr att bÄde intervjupersoner och skolans styrdokument hanterar begreppet kulturarv pÄ ett osÀkert sÀtt.

Under vÄr praktik pÄ ett flertal skolor har vi upplevt att matematikundervisningen inte har verkligheten som utgÄngspunkt. Vi har emellertid uppfattat det som att mÄnga av lÀrarna anser att deras undervisning Àr verklighetsbaserad. Genom litteraturstudier och en enkÀtundersökning har vi undersökt om lÀrare och elever upplever undervisningen som verklighetsbaserad och om eleverna ser kopplingen mellan skolmatematiken och vardagsmatematiken. Vi fann att lÀrare och elever inte har samma uppfattning, elever (Är 6) har svÄrt att se nÄgot samband mellan skolans matematikundervisning och den matematik de anvÀnder i sin vardag. Eleverna inser inte att deras matematikkunskaper kommer till anvÀndning utanför skolan, detta trots att lÀrarna anser sig bedriva en verklighetsbaserad undervisning..

Studiens syftar till att undersöka elevers uppfattningar om matematik och matematikundervisning. Arbetet bestÄr av en litteraturgenomgÄng och en empirisk del dÀr intervjuer med Ätta elever ingÄr.BÄde den teoretiskaoch den empiriska delen behandlar tre omrÄden. Dessa omrÄden Àr: - Varför har vi matematik i skolan? - Vad Àr matematik?- Hur bedrivs matematikundervisning? Den teoretiska studien beskriver frÄgestÀllningarna utifrÄn hur forskare, författare och lÀrare ser pÄ det. Inom denna del inryms Àven en beskrivning om hur undervisning skulle kunna se ut i praktiken.

Antalet nyanlÀnda elever ökar i den svenska skolan, men nyanlÀnda elevers skolsituation Àr ett omrÄde dÀr den akademiska forskningen Àr underutvecklad. Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen för hur undervisning och bedömning av nyanlÀnda elever i Àmnet hem- och konsumentkunskap kan utformas. Detta har undersökts genom intervjuer med fyra lÀrare som arbetar i tvÄ olika kommuner. Vid intervjuerna framkom att organiseringen av nyanlÀnda elevers HK-undervisning skiljer sig Ät pÄ de olika skolorna, dÄ eleverna börjar delta i HK-undervisning alltifrÄn första veckan i svensk skola till efter ett till tvÄ Är. För att göra lektionsinnehÄllet tillgÀngligt Àven för nyanlÀnda elever med bristande kunskaper i svenska anvÀnds följande fyra strategier: delar av kommunikationen under lektionstid sker pÄ engelska och/eller elevens modersmÄl, eleven fÄr sprÄkligt och innehÄllsmÀssigt stöd utanför lektionstid, lÀraren demonstrerar valda delar samt lÀraren anpassar uppgifter och redovisningskrav.

Stricker, S & Klint, L (2010) Barns tankar om sitt framtida yrke och vad som Àr viktigt i skolan. En studie i barns tankar om framtidsyrke, vad de tycker Àr viktigt i skolan och om boendemiljön pÄverkar deras val. Malmö: lÀrarutbildningen: Malmö högskola. Examensarbetet behandlar barns tankar om sina framtida yrken, vad de tycker Àr viktigt i skolan samt om boendemiljön pÄverkar deras val. Syftet med undersökningen Àr att belysa elevernas tankar kring detta. De frÄgestÀllningar vi utgÄtt ifrÄn Àr: Vilka yrken tÀnker sig de intervjuade eleverna i framtiden? Vad Àr viktigt i skolan för dessa elever? Kan vi se olika mönster i svaren beroende pÄ bostadsomrÄde. Metoden som vi anvÀnt i ovanstÄende undersökning Àr kvalitativa intervjuer av 12 elever i Ärskurs 5 pÄ tvÄ olika skolor.

Bakgrund och problem: I dagens globaliserade vÀrld tÀtnar konkurrensen och konsumenterna fÄr allt fler alternativ att vÀlja mellan. AvstÄndet mellan lÀnder har blivit mindre tack vare bland annat utvecklad infrastruktur och effektivare transporter. Studien Àmnar undersöka hur nödvÀndigt det Àr att ta hÀnsyn till olika kulturella aspekter nÀr man vill expandera utomlands.Syfte: Att undersöka vilken roll kultur spelar nÀr svenska företag etablerar sig pÄ utlÀndska marknader samt vilka etableringsstrategier de kan anvÀnda sig av.AvgrÀnsning: För att göra problematiseringen mer konkret tittar vi pÄ H&M som det svenska företaget, och tar hjÀlp av ExportrÄdet i USA, Kina och Saudiarabien.Metod: Kvalitativ metod med intervjuteknik Àr den metod som anvÀnds som tillvÀgagÄngssÀtt för att fÄ fram empirin.Resultat och slutsats: För att lyckas med en utlandsetablering krÀvs förstÄelse för kultur, samt att man till viss del anpassar organisationen och strategin dÀrefter. Nyckeln Àr att hitta den gyllene medelvÀgen, vilket innebÀr att man hittar en balans i anpassningen mellan sin egen kultur och den kultur man vill etablera sig i..

I takt med att samhÀllet förÀndras gör Àven skolan det. Datorerna har fÄtt en stor och betydande plats i klassrummet och de verksamma inom skolan möter dÀrmed nya utmaningar. PÄ vilket sÀtt och till vad ska datorn anvÀndas Àr nÄgra av dem. NÀtbaserade verktyg i form av lÀrplattformar, YouTube, bloggar, chatt, UR-material och Facebook anvÀnds av flertalet verksamma lÀrare ute i skolorna idag. Vilka för-, och nackdelar/svÄrigheter och möjligheter finns det med att integrera verktyg av dessa slag, i klassrummet? Genom ett kvalitativt angreppssÀtt vill jag undersöka vad yrkesverksamma gymnasielÀrare har för uppfattningar om och förhÄllningssÀtt till att arbeta med nÀtbaserade verktyg i sin undervisning.

Detta Àr en kvalitativ uppsats som baseras pÄ intervjuer med elever som gÄr Ärskurs tvÄ pÄ estetiska programmet och lÀser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska Àmnenas funktion och plats i skolan, hur det ses pÄ praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lÀra med olika sinnen samt de estetiska Àmnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte Àr att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska Àmnen i skolan. ForskningsfrÄgorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella sjÀlvbild utifrÄn undervisning dÀr dans, teater, bild och musik ingÄr. Elevintervjuerna belyser Àven gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens sjÀlvbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetÀmnesundervisningen.

Varför minskar barn och ungdomars lust och intresse att lÀra naturvetenskap i skolan med stigande Älder och varför vÀljer fler och fler ungdomar att inte fortbilda sig inom det naturvetenskapliga omrÄdet? Detta Àr en problematik vi stÀlldes inför under vÄr lÀrarutbildning. Vilka attityder har ungdomar till den naturvetenskapliga undervisningen i skolan och pÄ vilka sÀtt kan dessa attityder förbÀttras? Syftet med föreliggande C-uppsats har varit att undersöka och problematisera vilka attityder elever har till den naturvetenskapliga undervisningen i biologi och kemi, samt att undersöka vilka faktorer i skolan eleverna sjÀlva anser pÄverkar dessa attityder. Dessutom undersöks och problematiseras vad eleverna anser bör förÀndras i den naturvetenskapliga undervisningen för att skapa positiva attityder till dessa Àmnen.

Arbetets syfte Àr att utröna vilka förÀndringar som har skett mellan lÀroplanerna Lgy70, Lpf94 och Lgy11 nÀr det gÀller vÀrdegrundsfrÄgor. UtifrÄn tre teoretiska utgÄngspunkter som samtliga berör vÀrdegrunden analyserar jag kritiskt de tre styrdokumenten enligt en modell för bruxtextsanalys dÀr mina tre teoretiska utgÄngspunkter utgör en teoretisk bakgrund. Mina tre teoretiska utgÄngspunkter berör vÀrdegrunden, genus och kultur. Jag valde att fokusera pÄ dessa punkter efter att ha gjort en diakron analys av de olika styrdokumenten. DÄ förÀndringen var som mest pÄtaglig i frÄgor som rör just dessa punkter föreföll det naturligt att dessa ocksÄ skulle utgöra en teoretisk bakgrund i arbetet.

I den aktuella kursplanen för svenska pÄ grundskolan, Lpo94, gÄr det att utlÀsa att svenskÀmnet inte ska delas upp i delmoment, utan att sprÄk och litteratur ska ses som en helhet. Kursplanen erbjuder inga lösningar pÄ hur denna undervisning ska se ut, och detta kan automatiskt innebÀra problem för lÀrarna. Denna uppsats strÀvar efter att ta reda pÄ hur verksamma lÀrare tillÀmpar skönlitterÀr undervisning och om skönlitteratur Àr ett isolerat eller integrerat delmoment i svenskundervisningen. Undersökningen behandlar Àven elevernas uppfattning av den sköntlitterÀra undervisningen de fÄr i skolan. För att bÀttre förstÄ de verksamma lÀrarnas arbetssÀtt har en grundlig genomgÄng av litteratur? och receptionsforskning genomförts.

Arbetet har som ambition att försöka belysa VISK-projektets (VÀrlden i skolan) betydelse för undervisningen i globala frÄgor. Jag har ocksÄ undersökt hur olika ÀmneslÀrare, som deltagit i projektet, har anvÀnt sina erfarenheter i sin undervisning. Resultatet av min undersökning visar att lÀrarna har blivit mer medvetna om att det internationella-, det historiska-, det etiska- och miljöperspektiven ska prÀgla undervisningen. Arbetet med globala frÄgor genom de fyra perspektiven pÄgÄr stÀndigt i dagens skola och Àr alltsÄ inget nytt. Men genom arbetet i projektet VISK, har detta blivit tydligare för de lÀrare som ingÄtt i projektgruppen.

Detta examensarbete handlar om tvÄ olika sÀtt att arbeta med skönlitteratur i undervisningen i Är 3-5. Jag har jÀmfört en lÀrare som arbetar med skönlitteratur integrerad i tematisk, Àmnesövergripande undervisning med en annan lÀrare som anvÀnder skönlitteraturen inom ramen för svenskÀmnet. Syftet har varit att ta reda pÄ vilka skillnader och eventuellt vilka likheter man kan finna i dessa olika arbetssÀtt samt om eleverna tycker att de lÀr sig nÄgot utifrÄn att lÀsa skönlitteratur i undervisningen. För att fÄ fram materialet till min uppsats har jag anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer med tvÄ lÀrare samt fyra elever i respektive klass. Jag har Àven genomfört observationer i bÄda klasser.

Syfte:Som pedagog anvÀnder man sig stÀndigt av olika strategier i sin undervisning för att nÄ de mÄl som Àr uppsatta för verksamheten. Den hÀr uppsatsen syftar till att ta reda pÄ hur pedagoger som anvÀnder sig av massage i skolan resonerar kring massage och vilka strategier de tillÀmpar.   Metod:En kvalitativ metod i form av en intervjustudie anvÀndes för att fÄ fram resultatet, en studie i vilken tre yrkesverksamma lÀrare medverkade. Informationen frÄn intervjuerna lades sedan in i mjukvaran Complador som Àr uppbyggt enligt TrenÀtsteorin, och ett strateginÀt skapades. En observation genomfördes Àven för att ge en inblick i hur ett massagetillfÀlle i skolan kan se ut. Resultat:Resultatet av undersökningen visar att de intervjuade pedagogerna har liknande strategier för sitt anvÀndande av massage som en del av undervisningen.

Vi blev inspirerade av barnlitteraturens roll i skolan efter att ha tagit del av svenska regeringens undersökning LÀsandets kultur (SOU 2012:65). Den tar upp den negativa utvecklingen av lÀsförstÄelse, lÀsning och intresse för litteratur bland barn och unga. Studiens syfte var att fÄ fördjupad kunskap om lÀrares förhÄllningssÀtt till barnlitteraturens roll i undervisningen. Studiens teoretiska utgÄngspunkt var ett kulturellt förhÄllningsÀtt till lÀrande dÀr dialog och samspel har stor betydelse. Vi anvÀnde oss av kvalitativa intervjuer, dÄ vi ville fÄ en djupare förstÄelse för lÀrares förhÄllningssÀtt och attityder till barnlitteraturen i undervisningen.