Detta examensarbete Àr genomfört inom ramen för examensarbetet pÄ lÀrarprogrammet vid Malmö högskola. Syftet med uppsatsen Àr att visa pÄ möjligheterna med ny didaktik vid undervisning i företagsekonomi pÄ gymnasiet. Metoden som anvÀnts Àr studie av relevant pedagogisk och didaktisk litteratur. Resultatet Àr ett förslag pÄ möjligheter med ny didaktik i Àmnet Företagsekonomi med hjÀlp av MMORPGs funktioner. Slutsatsen Àr att anvÀndandet av MMORPGs vid undervisning i Àmnet Företagsekonomi skapar mÄnga vÀrdefulla fördelar ur didaktisk synpunkt i jÀmförelse med dagens klassrumsdominerade didaktik..

Detta arbete syftar till att bidra till större insikt i sex- och samlevnadsundervisningen i tvÄ muslimska lÀnder, Iran och Turkiet, och pÄ sÄ sÀtt ge förstÄelse för hur religion och kultur kan pÄverka sex- och samlevnadsundervisningen. Egna erfarenheter sÀger oss att sex- och samlevnadsundervisningen pÄ mÄngkulturella skolor i Sverige bÀddar för konflikter dÄ invandrarförÀldrars vÀrderingar inte stÀmmer överens med den svenska skolans. Vi har utfört ett fÀltarbete i de bÄda lÀnderna och intervjuat lÀrare och rektorer, med koppling till sex- och samlevnadsundervisningen, för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar. Resultaten synliggjorde att pubertet och hygien Àr i fokus i sex- och samlevnadsundervisningen i de respektive lÀnderna. DÀrtill uppenbarades ?tabuomrÄden? inom ÀmnesinnehÄllet.

I de böcker vi lÀst visar forskning att elevers resultat blir bÀttre nÀr musik integreras i övriga skolÀmnen, men i verkligheten Àr denna typ av undervisning sÀllsynt. Forskning visar Àven att mer musik i skolan och mindre teori ökar motivationen hos eleverna vilket leder till minskad frÄnvaro. UtifrÄn dessa fakta, som vi fann högst intressanta, har vi kommit fram till följande frÄgestÀllningar: ? Varför förekommer musikintegrerad undervisning sÄ sÀllan i dagens skola? ? Hur kan lÀraren integrera musik i övrig undervisning? ? Vad krÀvs för en bÀttre integrerad musikundervisning? Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka vilka hinder det kan finnas för att integrera musik i undervisningen. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av enkÀter och intervjuer. Urvalsgruppen var lÀrare och förskollÀrare, verksamma i grundskolans tidigare Är.

Individualisering Àr nÄgot som det tydligt stÄr i skolans lÀroplan att vi alla pedagoger mÄste arbeta med. I denna kvalitativa studie har jag genom intervjuer med bÄde specialpedagog, speciallÀrare och klasslÀrare undersökt deras syn pÄ individualisering i grundskolan och hur de anvÀnder sig av individualisering i sin undervisning. Jag har Àven kopplat detta till för- och nackdelar med integrering av elever och hur detta kan pÄverka undervisningen i skolan.De respondenter jag anvÀnt mig av var alla överens om att individualisering Àr nÄgot som Àr vÀldigt viktigt, oavsett om du arbetar i sÀrskolan eller vanliga skolan. Detta pÄ grund av flera olika anledningar. Bland annat sÄ kan undervisning som inte individualiseras döda elevers intresse för att lÀra eftersom de kan bli tilldelade för svÄra uppgifter, vilket skapar kÀnslan av ett misslyckade.

Syftet med följande arbete Àr att undersöka om varierad undervisning i matematik kan underlÀtta elevernas inlÀrning. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning inom varierad undervisning i matematik. Med hjÀlp av enkÀtundersökningar och intervjuer ville jag undersöka om varierad undervisning i matematik ökar elevens intresse och motivation, ökar det elevens matematiska sjÀlvförtroende, pÄverkar det positivt elevens instÀllning för matematik. Resultaten pekar pÄ att varierad undervisningen i matematik kan underlÀtta elevernas inlÀrning i matematik..

Studiens syfte har varit att undersöka hur Folkrörelsen Nej till EU Halmstad och Hallandspostens ledare debatterade demokratin i samband med folkomröstningen om det svenska EU-medlemskapet 1994. En kvalitativ diskursanalys har gjorts utifrÄn kampanjmaterial och tidningsledare inför folkomröstningen 1994 dÀr tvÄ specifika diskurser kartlades. Resultatet visade att Nej till EU Halmstad och Hallandspostens ledare hade olika uppfattningar om demokratin i samband med EU eftersom att de valde att fokusera pÄ olika aspekter av medlemskapet. DÀrmed fördes en diskursiv kamp mellan de bÄda opinionsbildarna om vad medlemskapet skulle innebÀra för Sveriges vidkommande. Skillnaden i att fokusera pÄ den demokratiska proceduren eller det politiska resultatet av EU, bidrog till att aktörerna hade olika utgÄngspunkter för hur de bedrev opinion inför folkomröstningen.

Ämnet neuropsykiatriska funktionsnedsĂ€ttningar valdes eftersom det Ă€r aktuellt inom skolans vĂ€rld. Tidigare forskning har visat att lĂ€rares kompetens inom omrĂ„det ofta brister och att den svenska skolan inte alltid lyckas i att vara en skola för alla. Syftet med arbetet var att undersöka nio lĂ€rares erfarenhet gĂ€llande inkludering av elever med neuropsykiatriska diagnoser. FrĂ„gestĂ€llningarna var: Vilken kompetens har lĂ€rarna för att kunna inkludera diagnosticerade elever i sin undervisning och pĂ„ vilka sĂ€tt har de erhĂ„llit den? Vilka möjligheter och hinder upplever lĂ€rarna att det finns i arbetet med inkludering av diagnosticerade elever? PĂ„ vilka sĂ€tt anpassar lĂ€rarna sin undervisning för att elever med neuropsykiatrisk diagnos ska uppnĂ„ kursmĂ„len? Kvalitativa intervjuer av nio informanter har utgjort metoden.

Skolan har idag ett stort ansvar att fostra demokratiska medborgare. I lÀroplanen för grundskolan framgÄr tydligt att skolan ska genomsyras av demokratiska vÀrden och normer samt skapa möjligheter för elever att utveckla och förstÄ demokratiska förhÄllningssÀtt. Skolan ska ge elever det verktyg de behöver för att kunna leva och verka i ett demokratiskt samhÀlle.Dramapedagogik ses inte som ett eget Àmne i skolan och tidigare forskning har visat att dramapedagogik som forskningsomrÄde i Sverige kan behandlas utifrÄn större discipliner, men inte som en egen disciplin i sig, trots att metoden Àr etablerad och tillÀmpats under flera Är. I forskning som behandlat dramapedagogik som metod har det framgÄtt att dramapedagogik innebÀr att eleverna fÄr lÀra med alla sina sinnen, att de ges en möjlighet att sÀtta sin in i andra mÀnniskors perspektiv samt att elever genom reflektion fÄr ta del av andras Äsikter och tankar.Forskning som behandlat demokrati i undervisningen har visat att skolan behöver skapa möjligheter för elever att lÀra i samspel med andra, att lÀrande Àr en process som krÀver utöver teoretisk kunskap Àven praktisk kunskap dÀr reflektionen Àr det centrala och en helhetssyn pÄ mÀnniskan Àr utgÄngspunkten. Syfte med denna studie Àr att beskriva och öka förstÄelsen för dramapedagogers attityder till anvÀndandet av dramapedagogiska arbetssÀtt i undervisning med fokus pÄ demokrati.TillvÀgagÄngssÀttet för denna studie har varit intervju och resultatet har visat att kunskapen om och instÀllningen till dramapedagogik styr tillÀmpningen av metoden ute i skolverksamheterna.Vi bör ÀndÄ nÀmna att resultaten som framgÄr i studien inte Àr helt objektiv eftersom studien enbart bygger pÄ dramapedagogers attityder till anvÀndandet av en metod som de sjÀlva föresprÄkar..

Syftet med denna studie var att undersöka pÄ vilket sÀtt uppfattningar om undervisning och lÀrande i relation till InternetanvÀndning i skolan skiljer sig mellan gymnasieelever som gÄr yrkesförberedande och som gÄr studieförberedande program. Sammanlagt 55 elever i en gymnasieskola ingick i studien. Datainsamlingen bestod av enkÀter. Studiens resultat visade att fler elever i bÄda grupperna ansÄg att InternetanvÀndning har en positiv inverkan pÄ undervisning och lÀrande Àn de som ansÄg att inverkan Àr obetydlig. Ingen elev ansÄg att lÀrande pÄverkas negativt och en elev ansÄg att undervisningen pÄverkas negativt av InternetanvÀndning.

Studien visar att autistiska barn behöver hjÀlp med att förstÄ sin vÀrld och bli förstÄdda dÀrför Àr pedagogers arbete och förhÄllningsÀtt grundlÀggande. Pedagogerna hade skapat ett trygg och tydlig miljö som var betydande för eleverna, hÀr har varje elev ett eget schema med fasta strukturer och rutiner. En pedagog ska kunna agera, analysera, strukturera, visualisera och framförallt respektera och ha tÄlamod nÀr man arbetar. Pedagogerna och skolledaren Àr ense om att skolan Àr en möte plats för alla samt att varje barn har rÀtt till att pÄverka sin undervisning och kÀnna gemenskap i skolan..

Denna uppsats syftar till att undersöka elevers syn pÄ undervisning och lÀrande. Undersökningen visar vad elever tycker Àr bra lektioner och nÀr de tycker att de lÀr sig bÀst, samt undersökt detta i relation till skolans styrdokument. Anledningen till detta Àr att skolans lÀroplan tillsammans med Skolverkets AllmÀnna rÄd ger lÀrare rÄd om hur de bör planera och genomföra undervisning för att nÄ bÀsta resultat med vÄra elever.Undersökningen Àr kvantitativ i form av en enkÀtundersökning som genomförts som totalundersökning pÄ en gymnasieskola i en mindre kommun i Sverige. EnkÀten bestÄr av pÄstÄenden om undervisning och lÀrande och Àr konstruerad utifrÄn en begreppsdefinition som bygger pÄ svensk skolas styrdokument och aktuell forskning.Resultaten visar att elever lyfter fram tydlighet och relationer som viktigast för god undervisning och effektivt lÀrande. Undervisningsmetoder framstÄr som minst viktiga.

Detta examensarbete har genomförts med en kvalitativ undersökning av hur matematiklÀrarna beskriver elever med fallenhet och intresse för matematik och Àven vilka utvecklingsmöjligheter som skolan ger dessa elever. För att finna dessa elever behövs en tydlig beskrivning utifrÄn matematiklÀrarnas erfarenheter, sÄ att skolan kan stimulera och utmana elevernas matematiska tÀnkande.De fem matematiklÀrarna i studien angav att det fanns elever med fallenhet och intresse i varje klass. Resultatet av intervjuerna visade att matematiklÀrarnas beskrivningar hade likheter med vad som redovisas i litteraturstudier och uppsatser som jag studerat. Vidare ansÄg matematiklÀrarna att dessa elever alltid klarar sig och Àgnade dÀrför inte sÄ mycket tid Ät dem. DÀremot var matematiklÀrarna överens om att begÄvade elever behövde stimulans och utmaning i skolan.

Sammandrag Syftet med min uppsats var att ta reda pÄ hur en pedagog kan arbeta med den inledande lÀs- och skrivinlÀrningen och hur eleverna upplevde lÀs- och skrivundervisningen. För att uppnÄ mitt syfte anvÀnde jag mig av tvÄ frÄgestÀllningar: ? Hur arbetar pedagogen med lÀs- och skrivinlÀrning ? Hur upplever eleverna arbetet med lÀs- och skrivinlÀrning? För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar anvÀnde jag mig av tre forskningsmetoder: kvalitativ intervju, kvalitativ observation och kvantitativ enkÀtundersökning. Jag observerade pedagogens arbete med eleverna i klassrummet under 11 dagar. DÀrefter genomförde jag en formell intervju med pedagogen.

I detta arbete undersöks det huruvida personer kan placera in animationsklipp, som skapats efter de skillnader som analyserats, i rĂ€tt kultur. För att besvara frĂ„gan har först en litteraturstudie genomförts som fokuserar pĂ„ omrĂ„dena kroppssprĂ„k och kulturskillnader. Åtta animationer med fyra olika slags rörelser har skapats med ledning av studien, fyra av dem Ă€r influerade av japanskt kroppssprĂ„k och fyra Ă€r influerade av amerikanskt kroppssprĂ„k. Dessa animationsklipp utvĂ€rderades sedan genom en kvalitativ underöksning dĂ€r det visade sig att de animationer vars rörelser Ă€r influerade av japanskt kroppssprĂ„k var lĂ€ttast att kĂ€nna igen..

Vikaholm Àr en fantastiskt trevlig plats med mÄnga fina natur-, kultur-, och rekreationsvÀrden. Platsen grÀnsar till stadsdelen Teleborg i södra VÀxjö. Examensarbetet beskriver hur det Àr möjligt att inrÀtta bostadsbebyggelse i ett sÄdant omrÄde utan att förstöra dess stora vÀrden. Arbetets intention Àr istÀllet att bostÀderna skall integreras i platsens stora vÀrden och dÀrmed göra platsen mer tillgÀnglig för flera av stadens invÄnare..