Sök:

Sökresultat:

232 Uppsatser om Ämnesinnehćll i biologi - Sida 11 av 16

Att introducera ord : En studie i hur man kan presentera svÄra/nya begrepp i lÀromedel för Ärskurs fyra

Elever i a?rskurs fyra har blivit sa?mre pa? att la?sa faktatexter (PIRLS 2011 i Skolverket 2012). Mitt bakgrundsarbete syftade till att underso?ka vad det skulle kunna bero pa? och resultatet tydde pa? att sva?ra/nya begrepp i framfo?r allt geografi och biologi skulle kunna vara en bidragande faktor. Sa? mitt examensarbete kom att bli en studie i hur man kan presentera sva?ra/nya begrepp i ett la?romedel fo?r a?rskurs fyra.Jag har samarbetat med Natur & Kultur och har da?rfo?r utga?tt ifra?n och arbetat med la?romedelsbo?ckerna PULS SO-boken Grundbok och PULS Geografi Sverige Grundbok.Jag har anva?nt mig av tre metoder och dessa a?r kvalitativ intervju, textanalys och litteraturstudier.

GEN- ETIK hur den nya biologins etik hanteras av gymnasielÀrare och lÀroböcker GENE-ETHICS - How the ethics of the new biology are handled by teachers and textbooks

2011 fick den svenska skolan nya styrdokument att förhÄlla sig till och arbeta efter. Nu finns begrepp som sexualitet, relationer, kön, identitet, jÀmstÀlldhet och normer inskrivet i de nya Àmnesplanerna för gymnasieskolan. FörÀndringen innebÀr att ansvaret för undervisningen i sexualitet och relationer, tidigare sex- och samlevnadsundervisningen, inkluderas i flera Àmnen och dÀrmed vilar ocksÄ ett ansvar pÄ lÀrarna i berörda Àmnen. Rektorn har dock, precis som tidigare, det övergripande ansvaret för att styrdokumenten följs. I denna empiriska studie har vi undersökt hur lÀrare pÄ gymnasienivÄ tolkar att de ska undervisa i sexualitet och relationer inom ramen för Àmnet samhÀllskunskap.

Betydelse av att fÄ en dyslexidiagnos : Fördelar och nackdelar med en dyslexidiagnos

Ordet dyslexi beskriver en person med svÄrigheter för ord, dys = svÄrigheter och lexia = ord. Dyslexi handlar framför allt om brister i det fonologiska systemet. BÄde miljö och biologi pÄverkar hur vÀl en elev lÀr sig lÀsa och skriva. Genetiska förmÄgor som t.ex. minne och förmÄga till koncentration, Àrvs samtidigt som olika förutsÀttningar i omgivningen blir avgörande faktorer.

Äter Mellanskarv i Sommen det unika bestĂ„ndet av röding och öring?

Detta Àr ett naturvetenskapligt arbete som omfattas bÄde av en kvantitativ och en kvalitativ undersökning. Syftet med arbetet Àr att undersöka mellanskarvens födoval i sjön Sommen, samt att nÀrmare studera huruvida det unika bestÄndet av röding och öring ingÄr i mellanskarvens födoval. Sommens FiskevÄrdsomrÄde har fÄtt tillstÄnd till skyddsjakt pÄ mellanskarv av LÀnsstyrelsen och det frÀmsta skÀlet skulle vara att fÄgeln prederar röding och öring. Genom att analysera mellanskarvens spyboll och jÀmföra innehÄllet med referensfiskar fÄngade frÄn samma sjö ska vi se om beslutet frÄn LÀnsstyrelsen Àr befogat. Insamling av spybollar och referensfiskar utfördes i fÀlt medan analys av spybollar utfördes pÄ laboratorium.

"Ingen mÀnniska Àr bara en diagnos" : ADHD-diagnosens betydelse inom familjehemsvÄrd ur socialsekreterares perspektiv.

The aim of this study is to examine social workers? experiences of how the ADHD-diagnosis affects their work with children and youths living in foster care and how it affects the individuals and families themselves. The study is built upon five qualitative interviews and the results are analyzed through a theoretical framework that constitutes ADHD as not only the symptoms and the medical disorder but also as a social phenomenon where the disorder is socially constructed by the current society, norms, and knowledge. The study shows that the social workers? do not rely on the sole ADHD-diagnosis in the understanding and guidance of the children and their foster parents, but rather see the individual needs of each children.

A development approach to teaching pupils to read and write about the human body

Syftet med studien Àr att fÄ kunskap om hur och i vilka situationer handdockan anvÀnds pedagogiskt för att fÄnga barnen in i sagans vÀrld. Olika möjligheter och metoder pÄ hur handdockan kan anvÀndas ska Àven pÄvisas. Det finns inte nÄgot bredare material vad gÀller tidigare forskning om hur handdockan anvÀnds genom sagan och arbetet har avgrÀnsats till just det. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr ur ett sociokulturellt perspektiv. Begrepp som mediering och literacy har anvÀnts för att analysera materialet.

Varför Àr BivarödsÄnsvatten sÄ brunt?

The river Bivaröd is one of the river HelgeÄn tributaries which has the highest and the fastest increase in water colour. The reason behind this increase is unclear but several factors have been suggested to affect this pattern. In this work, I studied the role of land use, iron and precipitation for water colour increase in river Bivaröd for the period 1976 -2011. Data from a field study along with data from SRK for river HelgeÄn were used for the analyses. The results showed that both water colour and iron concentration increase and that there is a strong correlation between these two variables.

Beteende och fysiologiska reaktioner hos mÀnniskovana grÀvlingar i fÀlla

Det hÀr Àr en studie med syftet att ta reda pÄ hur grÀvlingar reagerar pÄ att vistas i fÀlla och om det kan pÄvisas att djuren upplever stress. FÀllvistelserna har varit korta och lÄnga, under dagtid samt nattetid. GrÀvlingarnas beteenden, hjÀrtfrekvens och kroppstemperatur har studerats. I materialet finns Àven en metod för insamling av underlag till stresshormon analys. Datainsamling har gjorts dels under vistelsen i fÀlla, men Àven under de nÀrmast följande dygnen efterÄt samt under en avslutande period av naturligt beteende.

Vem Àr populÀr i klassen? En jÀmförande studie av hur pojkar och flickor i Ärskurs tre ser pÄ status

Detta examensarbete handlar om faktorer hos skolbarn i Ärskurs tre som ger hög status/popularitet i den egna klassen. Syftet Àr att skapa en bild av hur elever ser pÄ popularitet och status samt belysa vad som gör att vissa elever anses ha högre status bland klasskamraterna Àn andra. I syftet ingÄr ocksÄ att ta reda pÄ om det finns skillnader mellan pojkars och flickors syn pÄ hög status. Vi har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: Vad eller vilka faktorer ger elever hög status/popularitet i skolklassen? Finns det skillnader mellan vad som ger pojkar respektive flickor hög status/popularitet och i sÄ fall vilka Àr dÄ dessa skillnader? Undersökningen Àr genomförd i tvÄ klasser i Ärskurs tre.

DNA : Att tillvarata DNA pÄ ett rÀttssÀkert sÀtt

Syftet med arbetet Àr att belysa problematiken kring DNA som ett bevisinstrument, hur de olika analysformerna gÄr till samt att pÄvisa vikten av att Àven polispersonal i yttre tjÀnst förstÄr hur och varför det Àr sÄ viktigt att det tillvaratas pÄ rÀtt sÀtt. Det finns mycket litteratur om DNA och jag har försökt begrÀnsa mitt material till de delar som kan intressera poliser. Jag har Àven försökt att förklara DNA pÄ ett sÄ lÀtt sÀtt som möjligt för att den som inte Àr sÄ bevandrad i biologi skall kunna förstÄ ett ÀndÄ mycket komplext Àmne. FöretrÀdelsevis har jag anvÀnt mig av skriftlig litteratur i form av handböcker för kriminaltekniker, förelÀsningsanteckningar frÄn RÀttsmedicin för Jurister och sökningar pÄ Internet ex. SKL?s hemsida.

Biologisk mÄngfald bland ÄkerogrÀsen. En fÀltstudie av tvÄ Äkrar : en konventionellt och en ekologiskt odlad

Den biologiska mÄngfalden Àr viktig inom lantbruket. Jordbrukslandskapets mÄngfald Àr vacker för mÀnniskan att se pÄ och spÀnnande och rogivande att vistas i. MÄngfalden innehÄller Àven en genbank som kan bli mycket etydelsefull i framtiden. Dessutom innebÀr oftast en rik mÄngfald bland ogrÀsen Àven en rik mÄngfald bland insekter och andra djur, dÀribland skadeinsekternas predatorer, vilket bidrar till produktiva Äkrar. OgrÀsens mÄngfald pÄ Äkern beror till stor del pÄ geografiskt lÀge, klimat och berggrund.

LĂ€rarens intressen och prioriteringar i naturkunskapsundervisning : artkunskapen i fokus

Detta arbete undersöker hur intresset för naturkunskap pÄverkas av lÀrares prioriteringar av Àmnesstoffet. Fokus i detta arbete ligger pÄ lÀrarens instÀllning till artkunskap. Vi tittar ocksÄ nÀrmre pÄ hur naturundervisningen gÄr till och vad som kan ligga bakom lÀrarens val. Data i denna undersökning har inhÀmtats under intervjuer med sju lÀrare som undervisar i naturkunskap och/eller biologi antingen i grundskolans senare Är eller pÄ gymnasiet.Studien visar att naturundervisningen pÄverkas i mindre grad av lÀrarens eget intresse men dÀremot i hög grad av vad lÀrarna tror eleverna Àr intresserade av.Det finns en fara i att prioritera undervisningen efter elevers intresse, dÄ eleverna inte kan hÄllas ansvariga för konsekvenserna av dessa val. Det Àr inte lÀrarens huvuduppgift att göra lektionerna roliga, utan att ge eleverna en god demokratisk grund och insikt om hur deras egna handlingar pÄverkar dem sjÀlva och naturen omkring oss.

GrÀvlingar : En studie om grÀvlingar i fÄngenskap, deras naturliga beteenden och fysiologi

I det hÀr arbetet presenteras en studie frÄn ett projekt som Àgde rum i KolmÄrden djurpark sommaren och hösten Är 2003. Projektet bygger pÄ ett uppdrag frÄn jordbruksdepartementet. Det handlade om huruvida grÀvlingar i fÄngenskap reagerar i olika stressande situationer. För att kunna undersöka detta har grÀvlingarnas naturliga beteende studerats under fyra perioder frÄn juni till september samma Är. Det som studerats under perioden Àr grÀvlingarnas olika beteenden, lokationen i grÀvlingshÀgnet samt fysiologiska parametrar sÄ som hjÀrtfrekvens och kroppstemperatur hos grÀvlingarna.

FlodkrÀftans biologi och status i fyra sjöar pÄ Ulvöarna :

FlodkrÀftan har minskat i antal efter att krÀftpesten införts via signalkrÀftor till svenska sjöar och vattendrag. Inplantering av signalkrÀftor har medfört svÄrigheter för flodkrÀftsbestÄnd att ÄterhÀmta sig dÄ signalkrÀftan bÀr krÀftpesten, men inte sjÀlva pÄverkas i större utstrÀckning. Förutom sjukdomar pÄverkas flodkrÀftors populationsstorlek ocksÄ av predation. Om man bortser frÄn pesten Àr det svÄrt att faststÀlla orsaken till populationsminskningen i sjöarna dÄ mÄnga faktorer Àr inblandade. Syftet med detta examensarbete Àr att genomföra en litteraturstudie och att faststÀlla förekomst av flodkrÀfta i fyra sjöar i VÀsternorrlands lÀn. I litteraturdelen behandlas bla.

Didaktiska implikationer i lÀrares samhÀllsuppdrag : Uppfattningar om demokrati och biologiskt Àmnesstoff hos blivande lÀrare

In today?s school in Sweden the assignment of community encompasses mediated values and education of democracy as well of single subject matters. What does it mean then, that teachers have a certain kind of idea of democracy, and what implications may biology have for the assignment of community? In upper secondary school there are quite many courses in biology with a national curriculum, and findings show that students of teaching perceive or think of biology as helping to promote the dual-purpose of teaching. In this study, the author of the paper has interviewed four future teachers of upper secondary school with biology as one of their main subjects.

<- FöregÄende sida 11 NÀsta sida ->