Många kvinnor med typ 2-diabetes misslyckas med sin egenvård och komplikationer tillstöter. Denna studie sammanfattar ett antal forskningsresultat som beskriver kvinnors upplevelser av att leva med typ 2-diabetes. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur kvinnor med typ 2-diabetes upplever att leva med sin sjukdom.  Dessa upplevelser påverkar hur kvinnan kan sköta sin egenvård men också ge information om hur sjuksköterskan kan stödja kvinnan. Orems egenvårsteori kopplas till kvinnans egenvård och sjuksköterskans roll.

Till följd av växthusgasutsläppen pågår en klimatförändring som successivt värmer upp jorden och påverkar klimatet negativt. Energisektorn är en av de största källorna till växthusutsläppen, främst koldioxid genom förbränning av fossila bränslen. För att uppnå ett hållbart energisystem måste energifrågan integreras i hela samhället, inte minst i den kommunala planeringen. Syftet med uppsatsen är att analysera hur olika aktörer i Uppsala planerar, organiserar och implementerar hållbar energi, samt vilka brister som uppkommer i planeringscykeln genom att utföra kvalitativa intervjuer med ett urval av de största aktörerna i Uppsala. Analysen sker med hjälp av sammanfattade kriterier för en effektiv och hållbar energiplanering utifrån de teoretiska utgångspunkter som beskrivs i teoridelen.

Studien uppmärksammar kvinnor som attraheras av män som är emotionellt otillgängliga på grund av exempelvis missbruk, antisocialt beteende och psykisk ohälsa. Studiens syfte var att belysa vissa psykologiska dimensioner som kunde förklara tre kvinnors benägenhet att välja emotionellt otillgängliga män till kärlekspartners samt få ökad kunskap om kvinnor som ingår i smärtsamma kärleksrelationer. Studiens frågeställning fokuserade på hur kvinnornas partnerval kunde förstås mot bakgrund av deras nära relationer under uppväxtåren. Studien utformades enligt kvalitativ design där tre kvinnor med erfarenhet av smärtsamma kärleksrelationer intervjuades utifrån ett syftesbestämt urval. Intervjumaterialet kategoriserades i huvudtemana uppväxtårens nära relationer, valet av kärlekspartner och relationen med otillgängliga män.

Syftet med examensarbetet är att undersöka ett specifikt arbetssätt som pedagoger kan använda sig av för att skapa en stimulerande undervisningsmiljö med hjälp av uterummet, dvs hur man som pedagog kan använda skolträdgården som ett pedagogiskt verktyg. Arbetet utgår ifrån frågeställningarna: Hur arbetar pedagogerna med en skolträdgård som ett pedagogiskt redskap? Vilka motiv och teorier ligger bakom pedagogernas val att använda sig av skolträdgården som ett pedagogiskt verktyg? Hur upplever eleverna arbetet i skolträdgården? De metoder som används för att besvara frågeställningarna är dels kvalitativa intervjuer med pedagoger som i någon form arbetar med en skolträdgård i sin undervisning och dels en kvantitativ enkät ställd till eleverna som pedagogerna arbetar med. Undersökningsgruppen består av fem pedagoger som arbetar på tre olika kommunala skolor i södra Sverige samt ett urval av deras elever mellan åldrarna 6 ? 12 år.

Syftet med föreliggande studie är att analysera Bourdieus teori om den sociala och politiska reproduktionen i relation till det senmoderna svenska utbildningssystemet. Uppsatsens tes är att denna reproduktion begränsades och reglerades under den svenska välfärdsstaten, där skolan sågs som ett centralt verktyg för att motverka samhällets klasshierarki, men att den idag frigjorts genom modernitetens radikaliserade processer. Med utgångspunkt i den dialektiska metoden, samt i teorier om rationalisering, marknadsstyrning, individualisering och avpolitisering, utreds giltigheten i Bourdieus teori samt den senmoderna reproduktionens förändrade uttryck. Ett urval av de senaste decenniernas utbildningspolitiska reformer och läroplaner utgör det primära empiriska materialet, men uppsatsen diskuterar och kompletteras även av tidigare studier i ämnet. Analysen av den senmoderna utbildningskonceptionen visar på en ökad rationalisering vad gäller styrning och kunskapssyn, samt en normalisering av och anpassning till marknadsprinciper i utbildningssystemet.

Syftet med examensarbetet är att undersöka ämnet idrott och hälsa för att se hur undervisningen bedrivs av lärarna samt vad elevernas inställning är till ämnet och om det ser det som ett kunskapsämne. Syftet är även att jämföra elevernas inställning jämt emot lärarnas uppfattningar och se om det finns någon skillnad beroende på om de bor i storstaden eller på landsbygden. Arbetet besvarar frågorna: Vad har eleverna för attityder till skolidrotten? Finns det någon könsskillnad? Hur gör idrottslärarna för att förändra inställningen hos de elever som är negativa till skolidrotten? Bedrivs ämnet hälsa under idrottslektioner? Vad vill eleverna och lärarna förändra med skolidrotten? Idrottar/motionerar eleverna på fritiden? Studien utgår ifrån det kognitiva och det salutogena perspektiven. Undersökningens urval består av några idrottslärare samt elever i år 3-5 på en skola på landsbygden och en i storstaden.

Med tanke på den växande andelen äldre i vårt samhälle, är äldreomsorgens verksamhet utan tvivel ett område som inom en snar framtid kommer att kräva alltmer utav samhällsresurserna ? resurser som inte kommer att vara så lätta att skjuta till. För att på bästa sätt fördela de resurser som finns och inte minst för att ge våra äldre en god omvårdnad med välförtjänt guldkant på livets höst, kommer det att krävas nya organisationslösningar på många av de vårdboenden som tar emot de äldre. Vi har fått möjligheten att utvärdera en ny organisationsmodell för ansvarsfördelning och styrning i en äldreomsorgsverksamhet, som sätter fokus på hur personalen arbetar och samverkar, samt hur ledarskapet bör användas. Modellens grundkriterier är information, tillvaratagande av personalens kunskap och kompetens samt tydlighet och trygghet. Studien syftar till att undersöka och utvärdera den nya organisationsmodellen för styrning och ansvarsfördelning på en äldreomsorgsverksamhet, för att bl a urskilja framgångsfaktorer och utvecklingsmöjligheter.

Syftet med denna kvalitativa studie var att deskriptivt återge skolsköterskors berättelser om sitt hälsofrämjande arbete med tonåringar. Ett strategiskt urval användes och skolsköterskor från Uppsala, Älvkarleby och Gävle kommun deltog i studien. Datainsamling skedde genom 5 semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Materialet analyserades med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet delades in i fyra kategorier: hälsa, hälsoarbete, utmaningar/begränsningar och skolsköterskans hälsofrämjande arbete.

Syftet: Vårt syfte med uppsatsen var att belysa hur Minnamottagningen på olika sätt kan stötta och hjälpa ensamstående (blivande) mammor i deras livssituation. I detta utgick vi ifrån mammornas egna berättelser av hur de upplevt sin situation som ensamstående (blivande) mamma samt deras upplevelser av stödet och hjälpen som Minnamottagningen erbjudit.Datainsamlingsmetoden: Vi utgick från en kvalitativ forskningsstrategi med den kvalitativa forskningsintervjun som datainsamlingsmetod. Vårt urval av informanter bestod av en kurator på Minnamottagningen och sex ensamstående (blivande) mammor som är eller tidigare har varit aktuella på Minnamottagningen. Resultatet: Minnamottagningen erbjuder ensamstående (blivande) mammor både professionellt stöd och stöd i form av olika gruppverksamheter. De ensamstående (blivande) mammornas vardagsliv beskrevs som svårt att få ihop praktiskt, tidsmässigt och ekonomiskt.

Inledning och bakgrund: Klimatet på arbetsmarknaden är hårt i dag på grund av en rådande lågkonjunktur och det blir allt viktigare för arbetssökande inom den konkurrenskraftiga arbetsmarknaden att bygga upp sitt personliga varumärke med egenskaper som ger positiva associationer.Syfte: Att kvantifiera de egenskaper som förmedlats i platsannonser för att kunna ge riktlinjer om vilka egenskaper som oftast förekom och därmed blir viktiga för arbetssökande att se över och bygga upp i deras personliga varumärke samt göra en jämförelse av resultatet mellan olika yrkesområden.Genomförande: För att uppfylla studiens syfte har en kvantitativ innehållsanalys genomförts på ett urval platsannonser från Arbetsförmedlingens hemsida för att få fram de personliga egenskaper som har angetts som önskemål.Resultat: Resultatet visar att de oftast förekommande önskemålen hos arbetsgivarna om vad de arbetssökandes personliga varumärke ska innehålla är att personen kan visa sig självständig och självgående. Beroende på yrkesområde finns det sedan olika önskemål hos arbetsgivarna. Det näst vanligaste önskemålet hos arbetsgivare totalt sett är att personen kan uppvisa att denne är en lagspelare och besitter en god samarbetsförmåga. Om personen söker arbete inom kultur, media och design ska denne vara kreativ, initiativrik och idérik. Detta skiljer sig mot en person som arbetar inom ekonomi, administration och juridik.

Vi har i denna uppsats haft som syfte att studera butikssäljare och hur de agerar i sin yrkesroll. Fokus i denna uppsats ligger på hur butikssäljarna själva upplever sin yrkesroll och de uppgifter som följer med den. Då vi har utfört denna studie utifrån en deduktiv ansats har vi använt oss av Erving Goffmans rollteorier som teoretiska antaganden. Studien har utförts utifrån en kvalitativ ansats och vi har till denna undersökning gjort ett strategiskt urval om sex informanter som alla jobbar i olika butiker. Dessa informanter har vi sedan utfört kvalitativa intervjuer med.

I en pilotstudie undersöktes vilka beteenden som går att observera i en gruppmötessituation. Först utformades och utprovades ett observationsschema med olika beteenden som kan förekomma i gruppdiskussioner. Dessa beteenden observerades och noterades av två observatörer i två olika diskussionsgrupper. De variabler som hade ett starkt samband med varandra slogs samman. De variabler som hade en låg observationsfrekvens togs bort medan de kvarstående låg till grund för huvudstudien.

Syftet med studien var att undersöka sjuåriga flickors och deras mödraras attityder till mat/ätande samt att undersöka om det förekom ett samband mellan mödrars och döttrars attityder till mat/ätande. Studien var en delstudie ur IDA-projektet som hade en prospektiv longitudinell design. Flickor och deras mödrar rekryterades genom ett slumpmässigt stratifierat urval av skolor i Uppsala län. Sammanlagt 161 flickor och deras mödrar (n=133) deltog. För att bedöma attityder till mat/ätande har två självskattningsformulär använts, Children?s Eating Attitude test (ChEAT) för flickorna samt Eating Attitude Test (EAT) för mödrarna.

Unga vuxna tenderar att spendera mer tid på sociala medier än på någon annan daglig aktivitet, där det populäraste sättet att kommunicera är genom att dela bilder. Samtidigt har intresset för hälsa och fitness hos allmänheten ökat de senaste åren. Tidigare studier påvisar att ett ständigt fokus på hälsa och fitness kan leda till låg självkänsla och missnöje över sin kropp. Majotiteten av de tidigare studierna har fokuserat på de negativa hälsoutfallen med sociala medier och påverkan på människors hälsa. Syftet med studien var att ur en neutral synvinkel, beskriva unga kvinnors upplevelser samt påverkan av sociala mediers exponering av kost och träning.

Detta examensarbete har undersökt hur muntlig kommunikationsängslan, eller med andra ord en hög grad av nervositet i samband med muntlig kommunikation, ter sig för ett urval av elever på högstadiet. Kommunikationsängslan som forskningsobjekt har beskrivits för att i studien kunna definieras innan genomförandet av undersökningen och analysen av resultatet. Forskningsöversikten har också beskrivit de olika kommunikativa situationer som elever ställs inför i dagens skola. Syftet med studien har varit att undersöka elever i högstadiets nionde årskurs och deras självrapporterade kommunikationsängslan vid muntlig kommunikation. Metoden som användes var en enkätundersökning, där resultatet analyserades utifrån respondenternas kön och det betyg de hade i svenska eller svenska som andraspråk.