Sök:

Sökresultat:

4605 Uppsatser om Ämnesdidaktisk modell - Sida 61 av 307

Diffusionen av SOA

Uppsatsen Àmnar ge en indikation om diffusionen av den tjÀnsteorienterade arkitekturen SOA, idag och dess framtida diffusion. Genom att operationalisera begreppet SOA med hjÀlp av litteratur har vi kunnat sammanstÀlla en enkÀt i syfte att utföra en enkÀtundersökning. Genom det empiriska material vi samlat in har vi kunnat applicera detta i en modell för teknologisk diffusion, i syfte att ge en indikation i form av en graf för diffusionen av SOA. Resultatet visade pÄ en överraskande hög spridning av SOA dÄ sannolikheten för spridningen blev vÀldigt hög. Vi misstÀnker att vissa system- och programutvecklingsföretag tror sig ha spridit SOA utan att de gjort det.

Mitt pedagogiska minne : IKT och lÀrande med PIM3

SammanfattningI egenskap av Pim examinator harjag i min uppsats studerat hur pedagogerna omsÀtter sina Pim kunskaper i praktiken.  Jag har utgÄtt frÄn tanken, att pedagogerna har fÄtt gedigna kunskaper i att anvÀnda IT tekniken i kommunikation och arbetssÀtt under sin utbildning i Skolverkets Praktiskt IT- och mediekompetens.  Utbildningen Àr ett praktexempel pÄ hur man organiserar lÀrandet som Àr oberoende av tid och plats!För att fÄ reda pÄ vad som hÀnder i praktiken, har jag tittat pÄ sex pedagogers inlÀmnade Pim3 uppgifter Mitt pedagogiska minne samt enkÀtsvar. EnkÀtfrÄgor gav direkta svar pÄ frÄgor som kategoriserats med hjÀlp av Dr Puenteduras SAMR - modell och Jan Hyléns rapport om Digitalisering av skolan.Pim utbildningarna genomsyras av Vygotskijs tankar om lÀrandet sÄsom Lgr11 och dÀrför presenterar jag teorin och sambandet mellan den och Pim3 uppgiften.Som analysverktyg har jag anvÀnt Dr Puenteduras SAMR - modell. Modellen beskriver utvecklingen i IT- anvÀndandet i fyra steg frÄn lÀgsta nivÄn S, A, M och R till högsta nivÄn.   Jag har definierat sambandet mellan Pim1, Pim2 och Pim3 uppgifterna i Skolverkets utbildning i IT- och mediekompetens och Dr Puenteduras SAMR ? modell.

Reala vÀxelkursers bestÀmningsfaktorer : En analys av oljepris och BNP-utvecklings lÄngsiktiga effekter pÄ reala vÀxelkurser

I denna uppsats studeras en utvidgad Balassa-Samuelsson-modell för att analysera den lÄngsiktiga effekten av inhemsk och utlÀndsk BNP-tillvÀxt samt oljeprisets utveckling pÄ den reala effektiva vÀxelkursen för 16 OECD-lÀnder. Uppsatsen har genomförts med Johansens kointegrationsanalys samt dynamisk OLS för lÀnder som uppvisar kointegration. För de lÀnder dÀr kointegration inte föreligger anvÀnds impulsresponsfunktioner för att analysera variablernas lÄngsiktiga effekt. Studien ger visst stöd för hypotesen att de nÀmnda variablerna pÄverkar den lÄngsiktiga dynamiken för respektive vÀxelkurs..

Demokrati i nÀtverk : eller att shoppa demokrati

Abstract D Level Essay in Political Science, Spring Semester 2010 by Sangrid von Zedtwitz-Liebenstein. Tutor: Malin Stegmann McCallion. ?Democratic Accountability in Networks? The aim of this study is to highlight the problem of the democratic deficit in the private-public partnerships in Sweden. This is a comparative case study with four ideal types.

Konceptuell modell av dataomvandling till USB

Alstom Power i VÀxjö arbetar med utveckling och försÀljning av bland annat elektrofilter tillrökgasreningssystem vid olika typer av miljövÄrdsanlÀggningar för t.ex. kraftverksindustrin.Dessa elektrofilter kontrolleras och regleras med hjÀlp av styrutrustning uppbyggd av ettantal styrenheter som idag kommunicerar via en egentillverkad standard kallad ?FlÀktbuss?. Föratt övervaka detta system vill man anvÀnda handburna PDA och kommunicera med FlÀktbussenvia USB. För att fÄ kommunikationen mellan USB och FlÀktbuss att fungera krÀvs nÄgon form avaktiv konvertering.Detta examensarbete kommer att ta upp sÄ vÀl problematik och lösningar kring detproblem som finns i samband med denna konvertering..

Är progressiva avskrivningar en förutsĂ€ttning för nyproduktion? : En studie av effekterna vid en övergĂ„ng till raka avskrivningar för bostadsrĂ€ttsföreningar

Bakgrund: Den senaste tiden har en debatt blossat upp i media om huruvida det Àr rimligt att bostadsrÀttsföreningar fÄr tillÀmpa progressiva avskrivningar och om raka avskrivningar Àr ett bÀttre alternativ. BokföringsnÀmnden beslöt under vÄren Är 2014 att progressiva avskrivningar inte Àr en tillÀmplig avskrivningsmetod för byggnader. I media har mÄnga uttalat sig om vad detta kommer fÄ för effekt pÄ marknaden för bostadsrÀtter, men det har Ànnu inte utretts ur ett vetenskapligt perspektiv.Syfte: Uppsatsen syftar till att bidra med detta vetenskapliga perspektiv genom att analysera huruvida progressiva avskrivningar Àr en förutsÀttning för nyproduktion. I uppsatsen Àmnas Àven undersöka om detta skiljer mellan olika regioner i Sverige.Metod: För att besvara de i syftet stÀllda problemformuleringarna har en teoretisk modell utvecklats med grundantagandet att köpare av bostadsrÀtter ska vara indifferenta till vilken avskrivningsmetod som anvÀnds. Regler och praxis kring avskrivningar i bostadsrÀttsföreningar har kartlagts för att kunna ge modellen adekvat utformning.

En flödesbaserad kostnadsberÀkningsmodell som underlag för förÀndringsarbete. : Value Stream Map Cost Calculation.

DÄ producerande företag ska göra genomgripande verksamhetsförÀndringar sÄsom implementera produktionssystemet lean, kan det vara svÄrt att pÄ förhand veta förÀndringarnas effekter.  Lean innebÀr att ledtider kortas men nya arbetssÀtt och verktyg bidrar till att kostnaderna initialt ofta ökar i förÀndringsarbete, vilket kan utmynna i en skepticism mot det nya systemet hos de anstÀllda. Med hjÀlp av verktyg som mÀter effekterna av förÀndringarna skulle denna skepticism kunna mötas. För att erhÄlla ett helhetsperspektiv ses produktion helst ur ett flödesperspektiv och idag finns inget bra verktyg som analyserar produktionsflöden ur bÄde ledtids- och kostnadsperspektiv. DÀrför syftar detta arbete till att ta fram en modell för berÀkning av ledtider och kostnader i ett produktionsflöde pÄ ett sÀtt som möjliggör förstÄelse frÄn flera olika intressentgrupper. Detta uppnÄs dels genom att den som anvÀnder modellen (1) erhÄller en övergripande förstÄelse för flödets uppbyggnad och allokalisering av dess ledtider och kostnader samt (2) kan anvÀnda modellen för att analysera olika framtida scenarier vilka ligger till grund för förÀndringsarbetet.

Arbetsmotivation i en konjunkturnedgÄng: en kvalitativ studie med utgÄngspunkt i förvÀntansteori

Att tiderna för företag har försÀmrats drastiskt under det senaste halvÄret kan ingen ha missat. En konjunkturnedgÄng visar sig exempelvis inom handeln genom att omsÀttningen minskar nÀr befolkningen drar ner pÄ sin konsumtion. MÄnga företag motiverar sina anstÀllda idag genom finansiella belöningssystem. Vi har uppmÀrksammat att i den rÄdande konjunkturnedgÄngen riskerar dessa finansiella belöningssystem att mista sin motiverande funktion. Orsaker till det kan inom handelsföretag vara att yttre omstÀndigheter pÄverkar kundernas köpbeteende och detta gör att de sÀljmÄl som ligger som grund för belöningen blir svÄra att nÄ och ibland ouppnÄeliga.

Kvalitetsutveckling inom service management – Verktyg för kundfokuserat utvecklingsarbete

Denna rapport beskriver arbetet med utvecklingen av en ny modell för kaplanturbiner. Utvecklingen bygger pĂ„ tvĂ„ kopplade differentialekvationer som under arbetets gĂ„ng anpassats och implementerats i turbinmodellen.Modellen beskriver hur vattenflöde och turbinmoment pĂ„verkas av avvikelsen frĂ„n den optimala kombineringskurvan för vinklarna pĂ„ turbinens ledskena och löphjul, och Ă€r anpassad för ett referensaggregat med tillgĂ€ngliga provdata. Även övriga enheter i vattenkraftaggregatet modelleras och sĂ€tts samman med frekvensregulator och elnĂ€t för att simulera aggregatets reglerstabilitet i önĂ€tsdrift.Verifieringen av turbinmodellen sker genom försök att Ă„terskapa de befintliga verkningsgradskurvorna med hjĂ€lp av modellen. Resultatet visar en god följning av de verkliga kurvformerna, dock med nĂ„got lĂ€gre maximal verkningsgrad.Verifieringen av önĂ€tmodellen sker genom att prova stabiliteten i nĂ€tfrekvens och turbineffekt vid stegpĂ„lastningar. Resultatet ger en stabilare reglerstabilitet Ă€n i verkligheten, men uppfyller Ă€ndĂ„ förvĂ€ntningarna pĂ„ en fungerande modell.This report describes the development of a new kaplan turbine model.

MassivtrÀ som vÀggmaterial- en jÀmförande studie av energiförbrukning och termisk komfort

Denna rapport beskriver arbetet med utvecklingen av en ny modell för kaplanturbiner. Utvecklingen bygger pĂ„ tvĂ„ kopplade differentialekvationer som under arbetets gĂ„ng anpassats och implementerats i turbinmodellen.Modellen beskriver hur vattenflöde och turbinmoment pĂ„verkas av avvikelsen frĂ„n den optimala kombineringskurvan för vinklarna pĂ„ turbinens ledskena och löphjul, och Ă€r anpassad för ett referensaggregat med tillgĂ€ngliga provdata. Även övriga enheter i vattenkraftaggregatet modelleras och sĂ€tts samman med frekvensregulator och elnĂ€t för att simulera aggregatets reglerstabilitet i önĂ€tsdrift.Verifieringen av turbinmodellen sker genom försök att Ă„terskapa de befintliga verkningsgradskurvorna med hjĂ€lp av modellen. Resultatet visar en god följning av de verkliga kurvformerna, dock med nĂ„got lĂ€gre maximal verkningsgrad.Verifieringen av önĂ€tmodellen sker genom att prova stabiliteten i nĂ€tfrekvens och turbineffekt vid stegpĂ„lastningar. Resultatet ger en stabilare reglerstabilitet Ă€n i verkligheten, men uppfyller Ă€ndĂ„ förvĂ€ntningarna pĂ„ en fungerande modell.This report describes the development of a new kaplan turbine model.

Energioptimering av flerbostadshus i vÀstra Eriksberg. HÄllbart byggande i ett livscykelperspektiv

Denna rapport beskriver arbetet med utvecklingen av en ny modell för kaplanturbiner. Utvecklingen bygger pĂ„ tvĂ„ kopplade differentialekvationer som under arbetets gĂ„ng anpassats och implementerats i turbinmodellen.Modellen beskriver hur vattenflöde och turbinmoment pĂ„verkas av avvikelsen frĂ„n den optimala kombineringskurvan för vinklarna pĂ„ turbinens ledskena och löphjul, och Ă€r anpassad för ett referensaggregat med tillgĂ€ngliga provdata. Även övriga enheter i vattenkraftaggregatet modelleras och sĂ€tts samman med frekvensregulator och elnĂ€t för att simulera aggregatets reglerstabilitet i önĂ€tsdrift.Verifieringen av turbinmodellen sker genom försök att Ă„terskapa de befintliga verkningsgradskurvorna med hjĂ€lp av modellen. Resultatet visar en god följning av de verkliga kurvformerna, dock med nĂ„got lĂ€gre maximal verkningsgrad.Verifieringen av önĂ€tmodellen sker genom att prova stabiliteten i nĂ€tfrekvens och turbineffekt vid stegpĂ„lastningar. Resultatet ger en stabilare reglerstabilitet Ă€n i verkligheten, men uppfyller Ă€ndĂ„ förvĂ€ntningarna pĂ„ en fungerande modell.This report describes the development of a new kaplan turbine model.

BerÀkningsmetoder för analys av resterande utmattningslivslÀngd hos befintliga jÀrnvÀgsbroar av stÄl

Denna rapport beskriver arbetet med utvecklingen av en ny modell för kaplanturbiner. Utvecklingen bygger pĂ„ tvĂ„ kopplade differentialekvationer som under arbetets gĂ„ng anpassats och implementerats i turbinmodellen.Modellen beskriver hur vattenflöde och turbinmoment pĂ„verkas av avvikelsen frĂ„n den optimala kombineringskurvan för vinklarna pĂ„ turbinens ledskena och löphjul, och Ă€r anpassad för ett referensaggregat med tillgĂ€ngliga provdata. Även övriga enheter i vattenkraftaggregatet modelleras och sĂ€tts samman med frekvensregulator och elnĂ€t för att simulera aggregatets reglerstabilitet i önĂ€tsdrift.Verifieringen av turbinmodellen sker genom försök att Ă„terskapa de befintliga verkningsgradskurvorna med hjĂ€lp av modellen. Resultatet visar en god följning av de verkliga kurvformerna, dock med nĂ„got lĂ€gre maximal verkningsgrad.Verifieringen av önĂ€tmodellen sker genom att prova stabiliteten i nĂ€tfrekvens och turbineffekt vid stegpĂ„lastningar. Resultatet ger en stabilare reglerstabilitet Ă€n i verkligheten, men uppfyller Ă€ndĂ„ förvĂ€ntningarna pĂ„ en fungerande modell.This report describes the development of a new kaplan turbine model.

Analys av LagerhĂ„llningsstrategier för Surfplattor hos en Hemelektronikkedjas ÅterförsĂ€ljare

Föreliggande examensarbete undersöker möjligheterna att effektivisera order- och lagerhanteringen av surfplattor hos företaget Företag A. Arbetet Àr avgrÀnsat till företagets varuhus i Barkarby och till de tvÄ största mÀrkena pÄ marknaden just nu; Apple och Samsung. Detta Àr ett Àmne som Àr relativt nytt eftersom det Àr en relativt ny marknad runt hela vÀrlden som har exploderat sedan Apples första lansering av surfplattan. Eftersom Företag A sÀljer samtliga mÀrkens surfplattor vilka har helt olika efterfrÄgan, sÄ kan deras order- och lagerhantering bli svÄrhanterlig. De uppstÀllda frÄgestÀllningarna som ligger till grund för arbetet Àr:? Vilken/vilka teoretiska modeller om orderhantering kan bÀst tillÀmpas pÄ fallet Företag A Barkarby?? Vilka ÄtgÀrder skulle kunna genomföras för att effektivisera det nuvarande arbetssÀttet?UtifrÄn dessa frÄgor har en del modeller undersöks huruvida de passar in i bÄde teori och praktik pÄ Företag As sÀtt att hantera de mest sÄlda surfplattorna pÄ sitt lager.

Vuxenmobbning ? En diskursanalys om mobbning pÄ arbetsplatsen.

Bakgrund: Vuxenmobbning Àr sedan 1980-talet ett uppmÀrksammat socialt problem som kan leda till allvarliga konsekvenser för den som blir utsatt. Ny forskning visar att chefens sÀtt att hantera sitt ledarskap pÄverkar risken för att mobbning utvecklas pÄ en arbetsplats. Efter att vuxenmobbning blev uppmÀrksammat har det Àven vuxit fram allt fler debatter i massmedia kring Àmnet. DÄ allt fler mÀnniskor Àr uppkopplade till internet gör detta att mÄnga kan ta del av debatterna. Det Àr dÀrför av stort intresse att se hur tidskrifter framstÀller begreppet ?vuxenmobbning? idag samt vilken bild detta medför för utomstÄende.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr dÀrför att utifrÄn sex tidningsartiklar tagna frÄn fyra olika tidskrifter förstÄ och förklara hur diskursen kring vuxenmobbning pÄ arbetsplatser ser ut i massmedia.

Den proffesisonella kedjans vÀg till snabb tillvÀxt

Vi analyserar den professionella butikskedjan och studerar kedjornas faktorer bakom tillvÀxt. Kedjor Àr inte typiska tillvÀxtföretag och har dÀrför speciella egenskaper; inköp, organisation och distribution ser annorlunda ut i kedjornas verksamhet Àn i traditionella tillvÀxtföretag. Vi definierar och gör en analys av synliga och osynliga kundfaktorer och ser pÄ hur dessa stÄr bakom den snabba tillvÀxten som kedjan har uppnÄtt under en period pÄ 10Är. VÄr undersökning visar att Gina Tricot Àr den kedja som har lyckats uppnÄ störst och snabbast tillvÀxt pÄ den svenska marknaden och vi gör en nÀrmare undersökning pÄ deras verksamhet. I slutsatsen har vi tagit fram en modell som visar pÄ vilka bestÄndsdelar som Àr ett mÄste i en kedja för att generera och bibehÄlla tillvÀxt..

<- FöregÄende sida 61 NÀsta sida ->